Argument för laglottsrätten
Hej.
Varför är lagen så att man ska ha rätt att få ärva. Om jag vill testamentera de jag äger idag som jag själv har betalt med egna medel till någon utomstående så borde väl jag kunna styra den biten själv om vem jag har i min sista önskan att få ta del av den biten så länge jag är i mina sinnes fulla bruk. Varför ändras inte den lagen då den som jag förstått funnits sedan 1857 och vi lever trots allt i 2021.
Tycker den lagen borde skrivas om då de är mer vanligt idag med att man lever inte tillsammans lika länge som då lagen infördes och med de tillkommer de även särkullbarn.
Det kanske är så att de finns dom som har barn men har ingen kontakt av någon anledning med dom så vad ger då dom den rätten att ärva?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Efter att ha läst din fråga tolkar jag det som att du undrar vilka argument som finns för det så kallade laglottssystemet där bröstarvingar har en oinskränkt rätt att ärva den avlidne.
Vad innebär det svenska laglottssystemet?
Laglottssystemet infördes precis som du säger redan 1857 och återfinns i 7 kap. ärvdabalken. Systemet innebär i korthet att bröstarvingar alltid har rätt till hälften av arvslotten även om arvlåtarens vilja säger något annat. Det är med andra ord inte möjligt att testamentera bort laglotten utan laglottsrätten är absolut.
Vilka motiv finns bakom laglottssystemet?
Enligt förarbeten till ärvdabalken har det svenska laglottsystemet två syften. Det ena är att tillförsäkra de närmaste släktingarna, bröstarvingarna, en del av den avlidnes kvarlåtenskap och det andra att skapa inbördes rättvisa mellan bröstarvingarna. Det förstnämnda syftet var dominerande då laglotten fick sin nuvarande utformning under mitten av 1800-talet. I det dåvarande samhället var nämligen medellivslängden lägre än idag vilket även innebar att barnen fick ut sitt arv tidigare, inte sällan då de fortfarande var underåriga och oförsörjda. De var alltså i behov av ekonomisk hjälp och något sorts trygghet då deras föräldrar avled vilket laglotten var avsett att täcka. Att skyddet avsåg just bröstarvingarna, dvs. barn och barnbarn, förklarades med både den ekonomiska och sociala samhörigheten som fanns inom kärnfamiljen och mellan barn och föräldrar.
Laglottssystemet i det moderna samhället
Som sagt infördes laglottssystemet för en längre tid sedan då samhället såg annorlunda ut än vad det gör idag. Medellivslängden har ökat påtagligt sedan dess och därför aktualiseras arvsfrågor oftast först när efterlevande barn är vuxna och ekonomisk stabila människor. Det finns alltså inte längre samma försörjnings- och skyddsbehov för bröstarvingarna vilket resulterat i att många börjat ifrågasätta laglottsystemet. Kritikerna menar att systemet är förlegat och framhäver istället äganderätten, dvs. den avlidnes rätt att själv bestämma hur hela och inte bara halva kvarlåtenskapen ska fördelas. Trots detta så finns laglottsystemet kvar än idag vilket troligtvis beror på hur starkt laglottstraditionen vuxit sig in i Sverige. Trots att kärnfamiljen inte har samma stora betydelse som förr så anses fortfarande den ekonomiska och sociala gemenskapen inom familjen vara ett tungt vägande argument för laglottsrätten. Dessutom är det andra syftet med laglottsrätten fortsättningsvis aktuellt, dvs. att rättvisan mellan bröstarvingarna bevaras. På så vis minskar möjligheten att t.ex. favorisera vissa barn framför andra eller att kontrollera sina barn genom just hot om det framtida arvet.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis så kan det sägas att det än idag finns tungt vägande argument både för och emot det svenska laglottssystemet. Att det fortfarande finns kvar kan troligtvis förklaras med historiska och traditionella argument. Det bör dock framhävas att du inte är ensam om att kritisera laglottsrätten utan det pågår ständiga diskussioner om att avskaffa systemet.
Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!
Vänligen,
