Avstyckning av fastighet 1964 och därmed följande inverkningar på servitut knutna till den avstyckade fastigheten

Question

Vid köp av fastigheten A år 1947 skedde en avstyckning av en tomt ( här kallad B). I avstyckningsbeskrivningen skrevs bl.a att B skulle ha..... rätt att nyttja båtplats, som undantagits vid hemmansklyvning år 1869....

Senare 1964 skedde styckning av tomten B i två delar, där B anges som stamfastighet och den andra delen ( här kallad C) skulle ha samma rätt som B att nyttja båtplats.

Kan en båtplats plötsligen bli två?

Kan man genom delningsförfarandet göra gällande att både B och C har rätt till båtplats?

Eller är det så att C övertar B:s rätt till båtplats?

Kan man skriva över och dela rättigheter utan att A har godkänt detta?

Har C rätt till B;s rätighet eller har C rätt hos A?

Answer 1

Hej! Tack för att du valt att ställa din fråga till oss på Lawline!

En besvärlig aspekt med din fråga är att avstyckningen av fastighet B skedde för över femtio år sedan (1964). Lagstiftningen skilde sig dock inte i nu aktuella hänseenden nämnvärt från vad som gäller idag, med undantag för att lagstiftningen gjorts enklare och smidigare (den lagstiftning som är tillämplig idag tillkom på 1970-talet).

Lagstiftningen på området före 1970 skilde mellan om den avstyckade fastigheten låg i en stad eller på landsbygden. I det följande utgår jag från att samtliga inblandade fastigheter vid tidpunkten för avstyckningen 1964 ansågs vara belägna på landsbygden.

Enligt 19 kapitlet 12 § andra stycket Jorddelningslagen från 1926 skulle vid avstyckning av en fastighet bestämmas om och i vad mån ett servitut som stamfastigheten (fastighet B) innehade skulle följa med avstyckningslotten (fastighet C). En uppgörelse skulle således göras rörande vilken fastighet som skulle ha rätt till servitutet; antingen kunde endast en utav fastigheterna få rätten till servitutet eller så kunde bestämmas att servitutet skulle delas. Vad gällde servitut såsom rätt att taga väg över annans fastighet fick dock ett sådant servitut inte delas upp; servitutet skulle då istället tillkomma den avstyckade fastigheten och avstyckningslotten (fastighet B och C) gemensamt.

Denna ordning kan jämföras med vad som skulle gällt om en avstyckning skett idag (gällande lag på området idag är Fastighetsbildningslagen):

Vid en avstyckning av en fastighet till vilken hör ett servitut (fastighet B) kan, enligt 10 kapitlet 4 § Fastighetsbildningslagen, bestämmas att servitutet i sin helhet eller till viss del ska tilläggas styckningslotten (fastighet C). Servitut som inte lämpligen kan uppdelas får tilläggas styckningsdelarna (såväl fastighet B som C) gemensamt.

Exempel på ett sådant servitut som inte lämpligen kan uppdelas har ansetts vara rätten att för utfart använda viss väg; ett sådant servitut kan vara nödvändigt för framkomligheten till såväl den avstyckade fastigheten som styckningslotten varför det kan vara motiverat att båda fastigheter ska få rätt till servitutet gemensamt (jämför vad jag skrev ovan rörande lagstiftningen före 1970, där det föreskrevs att servitut som innebar en rätt att taga väg över annans fastighet inte fick delas upp utan skulle tillkomma såväl den avstyckade fastigheten som styckningslotten gemensamt.)

Om ingenting bestämts vid avstyckningen rörande uppdelningen av servitutet ska, enligt 2 kapitlet 5 § och 10 kapitlet 4 § andra stycket Fastighetsbildningslagen, servitutet endast tillkomma stamfastigheten (fastighet B), såtillvida inte servitutet endast berör det område som efter avstyckningen blivit en egen fastighet, varmed servitutet endast ska tillkomma avstyckningslotten (fastighet C).

Den stora skillnaden mellan lagstiftningen som gällde före respektive efter 1970 är således främst att regler har införts som medför att en upprättad avstyckningshandling inte behöver ta upp vart och ett av fastighetens servitut; de servitut som inte uttryckligen nämns kommer, såtillvida de inte endast berör avstyckningslottens mark, till skillnad från vad som gällde före 1970, att tillhöra den avstyckade stamfastigheten. Lagstiftningen har således gjort enklare och mindre tungrodd då avstyckningshandlingen annars kunde bli mycket lång och svårläst.

Då det vid avstyckningen av fastighet B 1964 skedde en uttrycklig reglering av båtplatsservitutet på fastighet A bör det inte finnas någon reell skillnad mellan den gamla respektive den nya lagstiftningen; tillämpningen i det fall som du lagt fram bör bli densamma. Jag kommer således inte, i mitt fortsatta svar på din fråga, att göra någon skillnad mellan den gamla respektive den nya lagstiftningen.

Då ett servitut bestående i en båtplats inte bör anses vara ett sådant typ av servitut som inte lämpligen kan uppdelas (Det utgör inte ett vägservitut, åkerservitut, jordbruksservitut etc.), ger de ovan nämnda bestämmelserna (såväl enligt tidigare som enligt gällande lagstiftning) inte en möjlighet att, genom en avstyckning, utvidga båtplatsservitutet och göra det mer betungande för den belastade fastigheten A. En annan ordning skulle innebära mycket olustiga konsekvenser för den belastade fastigheten A, då fortsatta eventuella avstyckningar av fastighet B och C skulle kunna medföra att fastighet A till slut utgör en enda stor båtplats då varje avstyckad lott från fastighet B eller C och övriga därigenom avstyckade lotter skulle anses ha rätt till varsin båtplats.

En eventuell uppdelning av båtplatsservitutet bör således inte kunna medföra att såväl fastighet B som fastighet C har rätt till varsin båtplats på fastighet A. Fastighet B och C bör istället ha varit hänvisade till att vid avstyckningen komma överens om att antingen dela på den båtplats som fanns upplåten på fastighet A eller att komma överens om vilken utav fastigheterna som skulle ha rätt till båtplatsen.

Ett problem här är emellertid, såsom jag inledningsvis nämnde i mitt svar, att avstyckningen skedde för över femtio år sedan. Även om en dubblering av båtplatsservitutet skulle innebära en otillåten belastning, såväl enligt nuvarande som enligt dåvarande lagstiftning, kan frågan ställas om fastighet A:s ägares möjligheter att påtala en eventuell otillåten utvidgning av båtplatsservitutet, på grund av den långa tid som gått sedan avstyckningen, ska anses ha preskriberats.

Om fastighet B eller C på nytt skulle avstyckas kan emellertid servitutets belastning på fastighet A inte, utan fastighet A:s ägares tillåtelse, ökas.

Då det som tidigare nämnts i ditt fall rör sig om gammal ej längre gällande lagstiftning skulle jag, för att vara på den säkra sidan, råda dig att ta kontakt med en färdig jurist med expertis inom fastighetsrätt. Om du vill kan jag koppla ihop dig med någon av våra färdiga jurister.

Om du har några ytterligare funderingar kring din fråga eller om du vill att jag ska förtydliga någonting i mitt svar är du alltid välkommen att höra av dig till mig.

Med vänlig hälsning