Underhållande av officialservitut

2020-11-24 i Servitut
FRÅGA |HejHar en sommarstuga med officialservitut på en skogsväg. Vi har att underhålla vägen. Så fort vi lagt på mer grus etc är markägaren där och kö med traktor, gräver, flyttar runt gruset och så vidare. Vi undrar vad det är som gäller här. Vi har övervakningskamera på tomten och har noterat att de är där efter mörkrets inbrott med ficklampor och kollar vad vi har gjort för arbeten. Är det korrekt att markägaren har rätt att påverka framkomligheten genom att köra med traktor, gräva och flytta runt grus med mera då vi försöker förbättra vägen? Vad råder ni oss att göra. Tack på förhand.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande officialservitut är huvudregeln att servitutet inte ska medföra några skyldigheter för den tjänande fastigheten (vilket i detta fallet är er fastighet). Ett undantag är dock underhållande av väg, 7 kap. 1 § andra stycket fastighetsbildningslagen. För att den tjänande fastigheten ska vara skyldig att underhålla vägen måste dock detta varit en överenskommelse vid tidpunkten för servitutets upprättande. Enligt 14 kap. 6 § Jordabalken (JB) åligger det er som härskande fastighet att underhålla vägen och den tjänande fastighetsägaren har rätt att använda vägen och inspektera att ni fullgör er skyldighet. Men om markägaren i ert fall förstör vägen genom att använda denna oskäligt mycket borde detta rimligen ge upphov till att denne kan bli skyldig att hjälpa till med kostnaden för underhåll av vägen. Som utgångspunkt får inte heller den tjänande fastigheten förhindra att servitutet fyller sitt ändamål, genom att exempelvis göra vägen obrukbar (Jfr rättsfallet NJA 2018 s 200). Det finns dock inte en direkt laglig påföljd i JB för situationen i ert fall när markägaren agerar som ni berättar. I första hand rekommenderar jag därav er kontakta markägaren och ta upp era bekymmer och försöker få till en lösning där markägaren möjligtvis hjälper till med underhållandet av servitutet. Det är alltid bäst för båda parter om konflikten går att lösa innan det blir en rättslig tvist. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vilka skäl kan kommunen anföra för fastighetsreglering? Kan man kräva inlösen vid fastighetsregleringsbeslut?

2020-11-15 i Servitut
FRÅGA |Kommunen vill upphäva 100-årigt servitutVi har ett drygt 100-årigt servitut avseende en brunn och vattenledning (ca 200 m) ner till bostadshuset. Brunnen och ledningen ligger på kommunal mark. För några år sedan utarbetade kommunen ett förslag till ny detaljplan, där man bl a föreslog upphävande av servitutet utan att motivera varför. Upphävandet bestreds och i den nya detaljplanen finns servitutet inskrivet.Nu vill kommunen ånyo upphäva officialservitut, fortfarande utan att motivera varför. Vi skall i så fall fortsättningsvis få nyttja brunnen och ledningen men inte ha rätt att gräva upp om något fel skulle uppstå. Till saken hör att kommunen grävt av ledningen fyra gånger under grävningar för att lägga ner kommunalt VA, fiber och dikning.En anledning till att kommunen vill upphäva servitutet kan vara att kommunen har erbjudit två fastighetsägare att köpa ett tiotal kvadratmetrar av kommunen. Delar av ledningen går under denna mark. En av dessa fastighetsägare kräver ett lägre pris om servitutet är kvar.Med tanke på att brunnen grävdes för över 100 år sedan och drivs med s k självtryck", alltså ingen elmotor, torde det vara en extremt miljövänlig installation.Vilka skäl kan kommunen åberopa för att begära lantmäteriförrättning för att säga upp servitutet?Kan vi kräva inlösen? Om så, hur räknar man ut ett skäligt belopp?
André Blomquist |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du undrar under vilka premisser som kommunen kan häva servitutet och huruvida ni kan kräva inlösen. Beloppet för inlösen kan jag tyvärr inte kalkylera exakt. Din fråga regleras i Jordabalken (JB), plan och bygglagen (PBL) och fastighetsbildningslagen (FBL). Jag uppfattar det som att din fråga rör ett officialservitut. Huvudregeln vid instiftandet av ett servitut är att marken ska användas på ett ändamålsenligt sätt och att servitutet tjänar till att fylla detta syftet. På samma sätt kan officialservitut upphöra, det vill säga om inte längre servitutet fyller de krav på ändamålsenlighet som sattes upp från början. Ett officialservitut kan enbart sägas upp genom fastighetsbildning (jfr 5 kap. 1 § 4 p FBL). Den regel som reglerar när fastighetsreglering får ske är 5 kap. 4 § FBL. Enligt den bestämmelsen får fastighetsreglering enbart ske under förutsättningen att:lämpligare fastighetsindelning eller eljest mer ändamålsenligt markanvändning vinnes, samtatt fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Enligt andra stycket får inte fastighetsindelning ske om det skulle väsentligen försvåra eller fördyra en mer omfattande reglering som behövs och kan väntas inom en nära framtid. För att då besvara frågan om vilka argument kommunen kan tänkas framföra i syfte av att få till stånd en fastighetsreglering så kommer sådana argument utgå från punkt 1 och 2 ovan. Vi kan inledningsvis konstatera att kommunen minst måste motivera varför en sådan åtgärd skulle innebära 1) mer ändamålsenlig markanvändning samt 2) att åtgärdens fördelar överstiger kostnaderna. Det är svårt för mig att kartlägga exakt vilka argument som kommunen kan tänkas framföra i detta sammanhang. Värt att ha i åtanke är att ovan nämnda bestämmelse inte behöver tas i beaktning om beslut om servitut meddelats genom en detaljplan (5 kap. 4 a § FBL). Värdeförändringar till följd av förändringar i servitut kan utjämnas genom betalning i pengar (5 kap. 10 § FBL). Kommunen kan också betala ut ersättning vid förändringar i detaljplanen (14 kap. 8-9 §§ PBL). Det är däremot svårt att peka på vilken typ av ersättning samt vilken omfattning som kan vara tänkbart i just ditt fall. skäligt belopp brukar utgå från marknadsvärde. I dessa fall kan däremot ersättning beräknas på en rad andra parametrar beroende på vilka beslut som fattas. Slutsats Ett officialservitut kan alltså förändras genom fastighetsreglering. Som huvudregel ska en sådan förändring frambringa en mer ändamålsenlig markanvändning samt ska nyttan överstiga kostnaderna eller andra olägenheter. Kommunen kan dessutom bli ersättningsskyldig under vissa förutsättningar enligt fastighetbildningslagen och plan och bygglagen. Exakt vilka argument som kommunen kan tänkas presentera är svårt då de troligtvis kommer vara av teknisk- och områdesspecifik beskaffenhet. Min bedmömning är att ditt ärende skulle behöva en grundligare utredning än vad jag kan ge utifrån den information du presenterat för mig. Om du önskar kan jag slussa dig vidare till vår byrå för att boka en tid, om du önskar komma i kontakt med byrån är du välkommen att maila mig på: andre.blomquist@lawline.se Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

När har man rätt till upprättande av servitut?

2020-10-27 i Servitut
FRÅGA |HejJag kommer inom kort ta över en skogsfastighet, och i anslutning till denna finns ett antal avstyckade tomter där strandremsan på ca 1 m till hör min fastighet, så även vattnet. På dessa avstyckade tomter finns bryggor utan servitut, och jag undrar om jag med lagligt stöd kan begära upplåtande av servitut med vederlag för att bryggorna ska finnas kvar? Med vilket stöd i lagboken kan jag då göra detta? Om mina respektive motparter nekar, kan jag isåfall begära att Kronofogden tar bort bryggorna?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen som reglerar frågor om fastigheter är Jordabalken (JB).Som fastighetsägare har du i nästan alla fall rätt att bestämma över din egen fastighet. Därav borde du i de flesta fall kunna bestämma vad som ska finnas och inte ska finnas på fastigheten. Det finns dock vissa undantag från denna rätten. Ett sådant undantag som kan bli gällande i ditt fall är 3 kap. 12 § JB. Bestämmelsen innebär att om en byggnad eller anläggning (bryggan) inkräktar på en annan fastighet, men denna inte kan tas bort utan betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, ska denna få vara kvar. Detta gäller bara om anläggningens ägare byggde denna utan vetskap om eller med grov vårdslöshet gällande att den inkräktar på en annan fastighet. För din del har du dock rätt till ersättning för denna sorts utnyttjande av din fastighet som bryggorna innebär, 3 kap. 12 § andra stycket JB. Ett sätt att lösa denna rätt till ersättning kan vara att upprätta ett servitut. För upprättande av servitut finns bestämmelser om detta i 14 kap. JB. En viktig sak att ha i åtanke med servitut är att de många gånger ka vara svåra att upphäva för dig som fastighetsägare. En annan sak som kan vara viktig att tänka på är att om en fastighet har blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, så kan ägarna till de avstyckade ha rätt att utnyttja marken till viss del om ägaren (du) inte lider skada av utnyttjandet, 1 kap 6 § JB. Detta kan vara något som kan vara värt att undersöka i ditt fall. Slutligen om inga av de bestämmelser jag tagit upp gäller i just ditt fall, borde du ha rätt att ta bort bryggorna från din mark om bryggornas ägare inte vill avtala om ett servitut med dig. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Kan ett servitut förhindra uppförandet av en byggnad på den tjänande fastigheten?

2020-10-01 i Servitut
FRÅGA |Ang ett nyköpt fritidshus. Samfälligheten har ett servitut ang vattenförsörjning från en viss brunn (brunnen ligger inte på min tomt). Från brunnen går en nedgrävd vattenledning som försörjer tio hus. Men jag ser på en karta över vattenledningens placering att den ligger under delar av min tomt. Tänker bygga ett Attefallshus (som komplementsbyggnad på printar). Kan jag placera huset delvis över vattenledningens sträckning?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har ganska nyligen förvärvat en fritidsfastighet vilken tillhör en samfällighet. Den senare har ett servitut som ger föreningen rätt till visst begagnande av en närliggande brunn. Den ifrågavarande brunnen ligger dock inte på din fastighet, men vattenförsörjningen sker via en nedgrävd ledning där delar av marken på din tomt har tagits i anspråk för själva dragningen. Du har nu för avsikt att uppföra ett attefallshus på printar och undrar därför huruvida du äger rätt att delvis placera den nya komplementbyggnaden över vattenledningens sträckning. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är;Jordabalken (JB).Frågan är för övrigt vidare tämligen kort och ganska snävt ställd varför den här skrivelsen inte heller kommer att bli särskilt lång. Vidare har jag svårt att avgöra om det rör sig om ett officialservitut, ett avtalsservitut eller en så kallad ledningsrätt, vilket naturligtvis hade varit önskvärt att få veta. Men eftersom du endast uppger att det föreligger ett "servitut" kommer jag nedan att utgå ifrån att det rör sig om ett på frivillig väg tillkommit servitut (alltså ett avtalsservitut). Några allmänna hållpunkter avseende servitutI 14 kap. 1§ JB sägs att ett servitut ska vara ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning där det i en fastighet (den tjänande fastigheten, din fastighet) får upplåtas rätt för ägaren av en annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i anspråk marken på den tjänande fastigheten. Det ska även noteras att det föreligger ett krav på stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och det får i allmänhet inte heller rendera i någon form av prestationsskyldighet för ägaren till den tjänande fastigheten (vilket som sagt är du). Vidare fastslås i 7 kap. 6 § JB att ett servitut kan gälla obegränsat i tiden, vilket för övrigt ofta brukar vara utgångspunkten i servitutssammanhang. Ett servitut ska upplåtas skriftligen av den tjänande fastighetens ägare i vilket bland annat ändamålet med servitutet ska framgå av upplåtelsehandlingen, 14 kap. 5 § JB. I övrigt uppställs inga egentliga formkrav varför uppgifter om eventuella vederlag, begränsningar av giltighetstiden och/eller andra villkor som servitutet kan vara beroende av inte behöver anges i avtalet. Detta innebär alltså att förbehåll och annat dylikt kan avtalas muntligt och att inga underskrifter i är behövliga. Brukligt torde dock vara att ägaren till den tjänande fastigheten i vart fall undertecknar den aktuella handlingen. Ett servitutsavtals giltighet gentemot en ny fastighetsägare är avhängigt vilket typ av avtal det rör sig om. Ett muntligt träffat servitutsavtal mellan den härskande fastigheten och den tjänande fastigheten gäller i normalfallet endast mellan de ifrågavarande avtalsparterna. En upplåtelse som inte uppfyller det ovannämnda skriftlighetskravet har ej verkan som giltigt servitut och kan inte heller skrivas in i fastighetsregistret, vilket uttryckligen framgår av lagtexten, 14 kap. 5 § och 23 kap. 2 § JB.Åter till din faktiska fråga - Vad gäller? Kan du uppföra det aktuella attefallshuset i enlighet med din ärendebeskrivning?Avseende dina förpliktelser i egenskap av ägare till den tjänande fastigheten utgör servitutsavtalet och vad som däri har manifesterats grunden för den rättsliga bedömningen. Utifrån ett scenario där den tidigare ägaren till din fastighet har träffat ett skriftligt servitutsavtal med samfälligheten har belastningen (servitutet) alltså följt med vid den äganderättsövergång som ägde rum i samband med ditt köp och blir därmed gällande även mot dig. Den här typen av grannelagsrättsliga överenskommelser genom upplåtna servitut brukar dock inte sällan vara ganska ofullständigt reglerade, vilket naturligtvis innebär att det stundtals kan bli svårt att söka vägledning i avtalstexten. Men generellt kan sägas, vilket redan kort nämndes inledningsvis, att ett servitut egentligen inte får förenas med en skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än visst underhåll av väg, byggnad eller eventuell annan anläggning hänförlig till servitutet, vilket stadgas 14 kap. 1 § 2 st. JB. Positiva prestationer (skyldighet att utföra något) i någorlunda nämnvärd omfattning för en ägare till en fastighet som belastas är därför i princip inte möjliga att kunna ta in i ett servitut. Detsamma torde gälla negativa förpliktelser om dessa objektivt sett framstår som alltför långtgående i förhållande till den nytta som servitutet ger den härskande fastighetens ägare. Men märk väl att sådana negativa servitut där fastighetsägaren faktiskt åläggs att avstå från att vidta vissa åtgärder ändå förekommer i en del sammanhang. Om något sådant villkor är intaget i det ifrågavarande servitutsavtalet förtäljer inte din ärendebeskrivning. Men om ett uttryckligt förbud att bebygga din fastighet över den del av marken där vattenledningen har dragits inte skulle finnas stipulerad någonstans i avtalet menar jag att det inte borde föreligga något hinder för dig att låta uppföra attefallshuset.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har i enlighet med ett tidigare separat skickat mail också fått en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 5/10 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur ska vi tolka vårt officialservitut?

2020-11-20 i Servitut
FRÅGA |Hej!Jag har en fastighet nära havet, byggd 1950. Har ett officialservitut inskrivet 1949Exakt ordalydelse på avstyckningsbeskrivningen:"Med området följer rätt att begagna erforderlig utfartsväg över stamfastigheten samt att begagna de samfällda vägar och strandplatser vari stamfastigheten har del, rätt att från hålla å stamfastigheten anlägga och bibehålla vattenledning till området, samt rätt att över stamfastigheten anordna täckt avloppsdike å anvisad plats"På platsen finns nu en trekammarbrunn (sedan ca 1950) samt utlopp från denna i slutet rörEn "ny" markägare har tagit över stamfastigheten, Han består av två delägare. 50/50-ägare. Jag är ålagd att gräva ner ett reningsverk pga nya miljökrav. Den ena hälften av markägarna vill inte tillåta detta och hävdar att servitutet inte gäller för reningsverk. Jag har stora svårigheter att göra det på min egen tomt då den är en bergstomt. Har markägar-hälften rätt? (Den andra hälften-ägaren är positiv till saken)Inga inskränkningar skulle göras vad gäller nyttjandemöjligheten av marken (ett vildvuxet fält) eftersom luftning dras under mark in till min tomt och locket skall täckas av ca 30-40 cm jord= osynligt.Gäller mitt officialservitut för en moderniserad anläggning (jfr "täckt avloppsdike")Med vänlig hälsning
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en fastighet till vilken det är knutet en servitutsrätt. Det ifrågavarande servitutet har tillkommit genom en förrättning och utgör därför ett officialservitut. Den tjänande fastigheten, grannfastigheten, har nu fått nya ägare, vilka såvitt jag förstår består av två personer där endast ett samtycke föreligger gällande dina planer på, eller rättare sagt din skyldighet, att anlägga ett reningsverk på grannfastigheten. Den motstridiga grannen hävdar dock att innehållet i servitutshandlingarna inte omfattar den installation som nu är i fråga varför du undrar vad som egentligen gäller och hur innebörden av officialservitutet ska tolkas. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas är:Fastighetsbildningslagen (FBL).Huruvida ett reningsverk kan sorteras under begreppet täckt avloppsdike bereder naturligtvis ganska stora tolkningssvårigheter. Men visst kan det argumenteras för att du torde äga rätt att installera ett reningsverk om detta i praktiken inte kommer att skilja sig nämnvärt från din rätt till täckt avloppsdike. Annorlunda uttryckt: Om vattenledningar från reningsverket kommer att dras längs med den anvisade platsen för det täckta avloppsdiket och det i övrigt inte innebär större inskränkningar för grannfastigheten än vad ett sedvanligt avloppsdike hade gjort är detta möjligen acceptabelt.Generellt kan sägas att avtalstolkning i mångt och mycket syftar till att försöka utröna den gemensamma partsviljan, alltså vad parterna från början hade för avsikt med rättsförhållandet. I det här fallet handlar det förvisso inte om något regelrätt avtal utan om ett myndighetsbeslut. Om du och din granne inte förmår att göra upp i godo betyder detta i princip att frågan måste hänskjutas till samma myndighet som ursprungligen beslutade om bildandet av officialservitutet för att där, hos den statliga lantmäterimyndigheten (Lantmäteriet), få avgöras genom en så kallad fastighetsbestämning. Enligt 14 kap. 1 § 1 st. 2 p. FBL kan Lantmäteriet ombesörja en fastighetsbestämning, vilken utgör en förrättningsåtgärd som syftar till att just bringa klarhet i tvistiga eller oklara förhållanden avseende servitutsfrågor och på så sätt för framtiden kunna få till ett rättsligt bindande avgörande. I 14 kap. 3 § FBL uttalas sedan att Lantmäteriet vid förrättningen ska klargöra fastighetsbestämningens omfattning för sakägarna (fastighetsägarna) och därvid noga ange vilka frågor som skall avgöras. Vidare skall myndigheten utreda de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen och resultatet av utredningen ska sedan framläggas för dig och dina grannar i egenskap av sakägare.Alla kända sakägare äger rätt att överklaga Lantmäteriets beslut och ska skriftligen underrättas om beslutet och detta enligt 4 kap. 33 a § 1 st. FBL. Den sakägare som önskar överklaga myndighetens avgörande ska göra det till mark- och miljödomstolen inom fyra veckor, dock ska överklagandet formellt ges in till Lantmäteriet, 15 kap. 6 § 1 st. FBL. Försitter den part som vill överklaga beslutet tidsfristen vinner beslutet laga kraft, vilket innebär att rätten till domstolsprövning går förlorad, vilket i sin tur leder till att beslutet om fastighetsbestämning slutligt kommer att föras in i fastighetsregistrets allmänna del, se 19 kap. 2 § 1 st. FBL. Därefter anses fastighetsbestämningen fullbordad, vilket stadgas i 1 kap. 2 § 2 st. FBL.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis är det mycket svårt att med säkerhet kunna uttala sig om hur officialservitutet ska tolkas och vad som ryms inom begreppet täckt avloppsdike. Vid en eventuell fortsatt vägran ifrån den aktuella grannen återstår bara att överlämna ärendet till lantmätaren. Det ska dock noteras att kostnaden för att initiera och driva ett ärende hos Lantmäteriet kommer att delas mellan dig och grannfastighetens båda ägare och detta oaktat vem utav er som formellt är sökanden. Givet att processer rörande fastighetsbestämning ofta tenderar att bli båda dyra och ganska tidskrävande borde detta utgöra ett tillräckligt incitament för den motstridiga personen att på frivillig väg försöka nå en uppgörelse med dig (vilken för övrigt måste manifesteras i ett skriftligt förlikningsavtal, jfr 14 kap. 5 § jordabalken) eftersom denne tvångsmässigt kommer att behöva svara för en tredjedel av alla uppkomna processkostnader hos lantmätaren. Ni kommer således att åka på en solidarisk betalningsskyldighet vid en ansökan om fastighetsbestämning.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad gäller vid meningsskiljaktigheter i fråga om ett officialservitut?

2020-11-02 i Servitut
FRÅGA |Hej,Vi har ett servitut enligt lantmäteriförrättning att dra en väg om över grannens obebyggda skogsmark för att komma till och från vår fastighet, som idag är bebyggd. Rätten avser möjlighet att ansluta till allmän väg. I servitutet finns ingen precisering om sträckningen för denna väg. Idag nås vår fastighet med roddbåt, men med stigande ålder vill vi ha möjlighet att ta oss dit med bil. . Hur avgörs vägen sträckning om de berörda parterna ej är överens?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en fastighet som har ett servitut på grannens obebyggda skogsmark. Det ifrågavarande servitutet är ett så kallat officialservitut och ger dig rätt anlägga en väg på grannfastigheten. Till dags dato nås endast din fastighet med båt, men avsikten är att inom en relativt snar framtid även kunna ha möjlighet att nå denna med bil. Men eftersom sträckningen av vägen inte på ett tydligt sätt har manifesterats servitutshandlingarna undrar du vad som gäller om meningsskiljaktigheter skulle uppstå om var vägen ska få anläggas på den tjänande fastigheten (grannfastigheten). Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är:Fastighetsbildningslagen (FBL).Enligt min mening kommer dock svaret att bli tämligen kortfattat varför den fortsatta framställningen inte heller kommer att rendera i någon längre skrivelse. Om du och din granne inte skulle förmå att kunna göra upp i godo lyder i princip svaret att frågan måste hänskjutas till samma myndighet som ursprungligen beslutade om bildandet av officialservitutet för att där, genom den statliga lantmäterimyndighetens (Lantmäteriets) försorg, få avgöras genom en så kallad fastighetsbestämning.Enligt 14 kap. 1 § 1 st. 2 p. FBL kan Lantmäteriet ombesörja en fastighetsbestämning, vilken utgör en förrättningsåtgärd som syftar till att bringa klarhet i tvistiga eller oklara förhållanden avseende servitutsfrågor och på så sätt för framtiden kunna få till ett rättsligt bindande avgörande. I 14 kap. 3 § FBL uttalas sedan att Lantmäteriet vid förrättningen ska klargöra fastighetsbestämningens omfattning för sakägarna (fastighetsägarna) och därvid noga ange vilka frågor som skall avgöras. Vidare skall myndigheten utreda de omständigheter som är av betydelse för fastighetsbestämningen och resultatet av utredningen ska sedan framläggas för dig och din granne i egenskap av sakägare.Alla kända sakägare äger rätt att överklaga Lantmäteriets beslut och ska skriftligen underrättas om beslutet och detta enligt 4 kap. 33 a § 1 st. FBL. Den sakägare som önskar överklaga myndighetens avgörande ska göra det till mark- och miljödomstolen inom fyra veckor, dock ska överklagandet formellt ges in till Lantmäteriet, vilket framgår av 15 kap. 6 § 1 st. FBL. Försitter den part som vill överklaga beslutet tidsfristen vinner beslutet laga kraft, vilket innebär att rätten till domstolsprövning går förlorad, vilket i sin tur leder till att beslutat om fastighetsbestämning kommer att föras in i fastighetsregistrets allmänna del, se 19 kap. 2 § 1 st. FBL. Därefter anses fastighetsbestämningen fullbordad, vilket stipuleras i 1 kap. 2 § 2 st. 2 p. FBL.Avslutande ord och ytterligare rådgivningGivet att processen avseende en fastighetsbestämning ofta tenderar att bli både dyr och tidskrävande torde det föreligga ett fullgott incitament för er båda att försöka träffa en separat överenskommelse om var den ifrågavarande vägen ska få anläggas. Och detta eftersom kostnaden för att initiera och driva ett ärende hos Lantmäteriet kommer att delas mellan er.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad gäller underhåll av officialservitut, kan man förordna bortforsling av annans egendom på sin egna mark och får man sätta upp en bom på sin mark som omfattas av officialservitut?

2020-10-26 i Servitut
FRÅGA |Vår granne har en officialservitut över vår mark till dennes fastighet.Den väg vi båda använder idag har inte den rätta sträckningen enligt servitutet.Nu vill grannen ändra sträckningen så att den följer servitutet.Vår fråga; vem måste röja hinder som tex schakta bort jordhögar, riva liten byggnad på denna gräsbeklädda mark och vem bekostar detta och anläggandet av vägen. Till saken hör att dessa hinder fanns på fastigheten när vi köpte den. Och vad som intressant är, dessa hinder skapades av grannen för 15-20 år sedan, trots att han visste att sträckningen på hans servitut gick där.Och får vi sätta upp en vägbom/grind som grannen får nyckel till och som han måste öppna och stänga vid passage då vi inte vill ha obehörig trafik på denna baksida av vår fastighet.?Vänligen
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ansvarar för att underhålla den vägen som officialservitutet avser, samt om det kan få betydelse att det är din granne som slängt bråtet på vägen för 15-20 år sedan. Vidare undrar du om ni får sätta upp en vägbom för att förhindra obehörig trafik. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för vem som bär ansvaret för att underhålla den väg som omfattas av servitutet. Vidare ska jag redogöra för under vilka förutsättningar du får sätta upp en vägbom. Din fråga regleras i jordabalken (JB) och fastighetsbildningslagen (FBL). Vem svarar för underhåll av vägen?Huvudregeln är att det är fastighetsägaren (härskande fastighet) som svarar för underhåll och drift för dennes mark. Ett servitutsavtal kan vara behäftat med en underhållsplikt för nyttjaren (jfr 14 kap. 1 § JB, 7 kap. 1 § 2 st FBL). Således blir det avgörande vad som framkommer av ert avtal. Om du kan visa på att det är din grannes egendom som befinner sig på marken ansvarar han isåfall för bortforsling, beroende på hur tillmötesgående din granne är bör inte det vara något problem. Annars måste du kunna visa på att det är din granne som placerat hindrena där och därefter söka verkställighet hos kronofogden. Får du sätta upp en bom?Som utgångspunkt får inte den härskande fastigheten förhindra att servitutet fyller sitt ändamål. I ditt fall, som avser en väg, ska väga vara fri att passera för nyttjande fastighet. Däremot så godtas hinder i form av bomar om åtgärden skäligen bör tålas (jfr NJA 2018 s 200). Om nyttjande fastighet erhåller en nyckel anses inte ingreppet förhindra servitutets ändamål. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning via telefon. Jag kommer därför ringa dig klockan 13.30 imorgon (2020-10-27). Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på förhand andre.blomquist@lawline.se Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Hur ändrar jag ett servitut som är felmärkt på kartan?

2020-09-18 i Servitut
FRÅGA |Jag äger en tomt på vilken finns inritat dels ett officialservitut för en (för flera fastigheter gemensam) vattenledning, dels ett avtalsservitut för en avloppsledning som betjänar en intilliggande fastighet. Dessa båda ledningar ligger samförlagda. Problemet är att servituten har ritats in som om de ligger en bit in på tomten, medan de i realiteten ligger nära tomtens ytterkant. Baserat på den inritade (men alltså inte verkliga) placeringen, föreligger förhinder för kommunen att bevilja bygglov på tomten. Den officiella inritningen av ledningarna behöver alltså justeras till att överensstämma med dessas faktiska dragning. Hur går jag till väga för ett snabbt och kostnadseffektivt resultat?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.LantmäterietAvtalsservitut och officialservitut bildas och ändras på olika sätt och information om detta kan du hitta på Lantmäteriets hemsida HÄR. OfficialservitutEtt officialservitut bildas genom en fastighetsreglering, även kallat lantmäteriförrättning. Där sker även ändringar av servitutet som är aktuellt här eftersom kartan är felaktig. Avtalsservitut När det istället gäller avtalsservitut så behöver inte dessa servitut skrivas in för att gälla. Faktum är att ett muntligt servitut också är giltigt, men det kan bli svårt att bevisa att det faktiskt finns. Därför brukar många välja att skriva in detta servitut i fastighetsregistret. Vad ska du göra?På dig förstår jag det som att de båda servituten finns ditsatta på en och samma karta, varför ändringen bör kunna ske av de båda servituten samtidigt. Eftersom det finns tydligare regleringar kring ett officialservitut och hur det får ändras landar jag i att du bör göra en anmälan om lantmäteriförrättning och där påtala att båda servituten är felmärkta på kartan, vilket skapar problem. En ansökan om lantmäteriförrättning kan du göra HÄR. Hur dyrt det kommer bli eller hur lång tid det tar beror helt på hur avancerat ärendet är. Med tanke på att det endast avser en felmarkering på en karta bör inte ärendet vara alltför avancerat, men det är något som lantmäteriet får avgöra. Är du intresserad av att veta mer om priset är mitt råd till dig att fråga dem på Lantmäteriet om vad de tror. De har dock vissa prisexempel på sin hemsida som du kan läsa mer om HÄR. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du skulle ha några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Vänligen