Efterarvsberättigad avlider innan fullkomligt arvskifte sker
I ett äktenskap finns en son som avlider några år efter sin far. Modern har i samband med arvsskiftet efter sin makes död några år innan, avgett en förklaring om att hon avstår 2/3 av sitt arv till sonen. Ett partiellt arvskifte genomförs där knappt hälften av det tilltänkta arvsavståendet tiilskiftas sonen. Sonen ingår äktenskap några år senare. I det äktenskapet finns inga barn. Sonen dör strax efter sitt äktenskap. Kan sonhustrun hävda att hon nu - efter den efterlevande makans bortgång - har rätt att erhålla den del av kvarlåtenskapen som ej kommit att utskiftas, alltså med syftet att uppnå 2/3 av arvsavståendet. Efterarvingar finns efter fadern, alltså sonhustruns svärfar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken rätt en maka till en person som har rätt till ytterligare arv har, när denne har gått bort innan ett fullkomligt arvskifte har hunnit ske. Jag kommer inte att utreda huruvida moderns avstående har skett på ett korrekt sätt, utan förutsätter att det har skett i enlighet med gällande regler. Jag förutsätter också att det inte finns något testamente med i bilden, eftersom det ett sådant kan påverka mitt svar avsevärt.
I mitt svar kommer jag att hänvisa till följande lagar:
Äktenskapsbalk (1987:230) (hädanefter ÄktB)
Ärvdabalk (1958:637) (hädanefter ÄB)
Dödsfall inom äktenskap och efterlevande makes arvsrätt
När en gift person avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § ÄktB. När ett äktenskap upphör ska bodelning ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. Det som sker då är att makarnas totala behållning läggs samman till en pott och sedan delas denna jämt mellan parterna. När det är en gift person som avlidit går den personens halva till dödsboet, och detta utgör kvarlåtenskapen efter personen.
Det är en vanlig missuppfattning att makar har arvsrätt till varandra. Om man ska vara riktigt petig stämmer det inte riktigt. När en gift person avlider har dennes make ingen direkt arvsrätt, utan den har i stället företräde till dödsboets behållning tills den efterlevande själv avlider. Det går då till på följande vis:
När den ena maken avlider görs en bodelning. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att den efterlevande får göra vad den vill med detta.
Den halvan som tillfaller dödsboet får den efterlevande maken också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Detta utgör sedan efterarvet efter den först avlidna. När sedan den efterlevande maken dör ska efterarvet skiftas till den först avlidnes arvingar. Om det är så att ett gift par har barn tillsammans eller om den först avlidne har andra arvingar i form av syskon eller föräldrar får dessa vänta på efterarvet efter den först avlidne, tills båda har avlidit. Utomäktenskapliga barn (även kallade särkullbarn) kan däremot kräva ut sin rätt direkt och behöver då inte vänta, se 3 kap. 1 § 1 st. ÄB.
Eftersom du säger att det inom äktenskapet finns en son har han efterarvsrätt till sin far. Det som antagligen har hänt är att modern har avstått sin rätt till förtur till kvarlåtenskapen (enligt 3 kap. 1 § ÄB) efter faderns död, och att en del av det efterarv som ska tillfalla sonen redan har skiftats ut.
Det är dock inte så att modern har avstått någon arvsrätt i strikt benämning eftersom makar inte ärver i ordets sanna bemärkelse. Sonens arvsrätt till sin far har inte heller förändrats, annat än att en andel av hans arv redan har utgått, och att detta påverkar hur mycket han kommer få vid det slutliga arvskiftet, se 3 kap. 2 § 2 st. ÄB. Den enda som är arvsberättigad (i ordets sanna bemärkelse) efter fadern är de som omfattas av andra kapitlet ÄB.
Rätten till arv
När en person avlider måste man i första hand avgöra vilka som är arvsberättigade efter den personen. De arvsberättigade delas in i olika arvsklasser, vilka regleras i 2 kap. ÄB. Enligt 2 kap 1 § ÄB är det den avlidnes barn som står först på tur att ärva, alltså sonen till fadern i det här fallet. Dessa kallas bröstarvingar och tillhör första arvsklassen, och de som finns i den arvsklassen delar lika på arvet. Finns det inga barn till den avlidne ärver i stället föräldrar, och om föräldrar är döda ärver föräldrarnas barn, alltså syskon. Om en person i en arvsklass är avliden men har egna barn inträder dessa i den avlidnes ställe. Detta innebär att ett barnbarn till en person kan få företräde till ett arv framför den avlidnes syskon.
Inom svensk arvsrätt tillämpas principen succession ordinum vilket innebär att om det bara finns en kvar i en arvsklass så ärver denna allt. Ett barn till den avlidne kan alltså ärva allt, även om det finns andra som hade varit arvsberättigade (föräldrar eller syskon). Först om en arvsklass är helt "tom" går man vidare till nästa.
I det här fallet är alltså primärt sonen den som har rätt till hela arvet efter den avlidne fadern, och delar av detta har redan skiftats ut. Det finns ett viktigt stadgande i 1 kap. 1 § ÄB, nämligen att man måste vara vid liv vid arvlåtarens dödsfall för att ha rätt att ta del av arv. Det har sonen varit i det här fallet. Alltså är sonen den ursprungliga efterarvingen efter fadern i det här fallet. Detta kan dock komma att ändras när efterarvet väl ska delas ut.
Sonens dödsfall och det slutliga arvsskiftet efter fadern
När sonen dör ska en bodelning ske mellan honom och hans efterlevande maka. Detta ska ske med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut vid hans dödsfall. Den arvsrätt som din son hade efter sin far kvar tillfaller honom personligen och eftersom hans fru inte har en arvsrätt efter fadern kan hon inte kräva ut denna rätt efter fadern. Rätten att utfå efterarvet efter fadern uppstår vid efterlevande makes dödsfall, se 3 kap. 2 § ÄB. Det är de arvsberättigade som lever vid denna tidpunkt som har rätt till arvet efter fadern. Eftersom sonen inte lever vid denna tidpunkt är det faderns andra efterarvingar som ska ta del av hans kvarlåtenskap, alltså svärfadern som han kallas i det här fallet.
Sonens fru får stå åt sidan för de som är efterarvsberättigade enligt 3 kap. ÄB. En annan sak är att bodelningen mellan sonen och hans fru kan komma att påverkas av detta, men jag kan inte svara exakt hur den kommer se ut.
Om du skulle ha några följdfrågor får du gärna höra av dig till mig på: Daniel.Hogman@lawline.se
Hoppas du fick svar på din fråga!
