Efterlevande makes arvsrätt
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Reglerna om arv i Ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637 anger hur en avlidens kvarlåtenskap ska fördelas i de fall den avlidne inte själv givit några besked om detta i ett testamente. Lagens fördelning av kvarlåtenskapen följer i stor utsträckning genetiska släktband. Den eller de som är närmst släkt med den avlidne ärver alltså före mer avlägsna släktingar. Släktingarna är indelade i olika arvsklasser där de i den första arvsklassen står först på tur att ta arv efter den avlidne. Principen innebär att det i första hand är den avlidnes avkomlingar, så kallade bröstarvingar, som ärver, 2 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Med bröstarvingar avses arvlåtarens barn, barnbarn osv. Släktingar i andra arvsklassen, 2 kap 2 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1, ärver endast i det fallet arvlåtaren inte har några bröstarvingar. Likaså ärver släktingar i tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1, först sedan arvlåtaren saknar arvingar i första och andra arvsklassen. En arvsklass måste alltså vara helt tom innan arvet får vidare till nästa arvsklass.
Enligt 3 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ska om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som INTE är den efterlevande makens bröstarvinge, så kallat särkullbarn, gäller att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen avstår från sin rätt till arvet till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1. Enligt denna paragraf kan alltså ett särkullbarn välja att avstå från sitt arv. Väljer särkullbarnet att göra detta ärver den efterlevande maken dennes arvslott med fri förfoganderätt, vilket betyder att den efterlevande maken får förfoga över egendomen hur denne vill med den begränsningen att efterlevande make inte genom testamente eller förmånstagarförordnade får förordna över egendomen. Avstår särkullbarnet sin rätt enligt denna paragraf förvandlas dennes arvsrätt istället till en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa enligt vad som stadgas i 3 kap 2 § https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Särkullbarnet blir då efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet avstod från vid först avlidna makens död.
Skulle det vara så att särkullbarnet inte väljer att avstå från sin arvsrätt enligt 3 kap 9 § har alltså inte den efterlevande maken någon arvsrätt alls efter arvlåtaren. Dock kan det möjligen bli så att den så kallade basbeloppsregeln i 3 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 blir tillämplig. Enligt denna regel har en efterlevande make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker till, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Prisbasbelopp för 2013 är beräknat till 44 500 kr och en efterlevande make har alltså rätt till minst 178 000 kr.
När makarna inte har gemensamma barn ska, som ovan redovisats, kvarlåtenskapen alltså tillfalla arvlåtarens bröstarvingar. Dock kan makarna genom att upprätta ett så kallat inbördes testamente välja att förordna om kvarlåtenskapen till förmån för varandra. I detta testamente kan man antingen förordna om att makarna ska ärva varandra med full äganderätt eller med fri förfoganderätt. Att makarna ärver varandra med fri förfoganderätt innebär, som ovan redovisats, att den efterlevande fritt får förfoga över egendomen med den begränsningen att efterlevande make inte får förordna över egendomen genom testamente eller förmånstagarförordnande utan ska följa det inbördes testamentet som upprättats eller fördelas enligt lag. Att ärva varandra med full äganderätt menas att den som överlever den andra kan fördela kvarlåtenskapen som denne vill vid sitt frånhälle, dvs. får även testamentera bort egendomen.
Genom att upprätta ett testamente kan alltså den som upprättar testamentet (testator) ensidigt sätta den legala arvsordningen åt sidan. Kvarlåtenskapen kommer då fördelas enligt testators vilja. Det finns dock vissa begränsningar av testatorns rätt. Testatorns bröstarvingar är nämligen alltid berättigade till sin så kallade laglott enligt 7 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. Med detta menas att en bröstarvinge alltid har rätt till hälften av den arvslott som enligt lag skulle ha tillkommit denne om testamentet inte hade upprättats. Dvs. om en bröstarvinge enligt lag var berättigad till 100 000 kr (arvslott) så utgör 50 000 kr bröstarvingens laglott. Laglotten utfaller dock inte automatiskt utan bröstarvinge som vill ha ut sin laglott måste begära jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Jämkningen av testamentet måste begäras inom sex månader från det att bröstarvingen blev delgiven testamentet, detta enligt 7 kap 3 § 3 st ÄB. Utebliven jämkning av testamentet medför att bröstarvingen förlorar sin rätt till laglott.
Hoppas detta var till någon hjälp.
Vänligen,
