Efterlevande makes rätt då endast särkullbarn finns
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Då arvsskifte efter make sker måste först en bodelning göras för att det ska vara möjligt att fastställa den avlidnes kvarlåtenskap. I detta svar utgår jag från att tillgångarna du räknat upp utgör giftorättsgods, och således ska ingå i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB)).
Räkneexempel bodelning:
A: 500 000 + 500 000 = 1 000 000
B: 50 000 + 500 000 = 550 000
Tillsammans: 1 000 000 + 550 000 = 1 550 000
Vardera makes del av giftorättsgodset: 1 550 000 / 2 = 775 000
A får efter bodelningen 775 000 och B:s kvarlåtenskap är 775 000. Hur stor del av B:s 775 000 som går till A beror på hur många särkullbarn B har. Även om ett testamente finns som ger den efterlevande maken allt så har bröstarvingar rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). För att räkna ut arvslotten delas B:s kvarlåtenskap om 775 000 med antalet bröstarvingar, resultatet av detta delas sen på 2 för att räkna ut laglotten. Den summa som sen återstår går till A.
Om B endast har ett särkullbarn skulle barnets laglott således bli 775 000 / 2 = 387 500, och A skulle få de resterande 387 500.
Om B har två särkullbarn blir vardera barns laglott 775 000 / 2 = 387 500 (arvslott), 387 500 / 2 = 193 750 (laglott). A skulle då få 775 000 – (193 750 x 2) = 775 000 – 387 500 = 387 500.
Om A åberopar 12 kap. 2 § ÄktB innebär det att vid bodelningen ska vardera maken behålla sitt giftorättsgods. A skulle då få 500 000 + 500 000 = 1 000 000, medan B:s kvarlåtenskap skulle bli 50 000 + 500 000 = 550 000. I ett sådant fall skulle det vara dessa 550 000 som B:s särkullbarn antingen skulle få (dela på) om inget testamente finns, eller, om testamente finns, som B:s särkullbarn skulle ha rätt att få ut sin(a) laglott(er) från innan resten skulle gå till A.
Hoppas att det blivit tydligare nu!
ÄktB hittar du https://lagen.nu/1987:230
ÄB hittar du https://lagen.nu/1958:637
Med vänlig hälsning,