Hävande av faderskap & begränsning av arv

Hej, min morbror gifte sig med en kvinna som redan var gravid. Ej hans biologiska barn. Den som är gift när barnet föds blir automatiskt fader hos Skatteverket. Min morbror dör. Så min fråga mer eller mindre är Kan hans då ”barn” ärva det som min mormor och morfar har när någon/båda utav dem går bort? Eller tillfaller allting min mamma?


Vill tillägga att testamente finns där deras önskemål är att allt ska tillfalla min mamma och ej min morbrors ”barn”.


Vad är det som gäller?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!


Jag tolkar din fråga som att du, utifrån de omständigheter du berättat om, önskar veta vem som ärver efter din mormor och morfar vid deras död. För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av föräldrabalken, nedan förkortad FB, och ärvdabalken, nedan förkortad ÄB.


Regler om faderskap

Eftersom barnets arvsrätt efter din morbror är kopplad till faderskapet, är en möjlighet – i fall det skulle finnas en sådan önskan – att undersöka om det går att häva faderskapet.


Som du nämner gäller enligt faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § FB att om modern är gift med en man vid barnets födelse, ska denne anses som barnets far. I enlighet med 1 kap. 2 § FB kan dock faderskapet för ett barn hävas, exempelvis om det av DNA-prov framgår att mannen inte är fader till barnet.


För att häva faderskap måste man dock väcka talan vid domstol om det, alltså önska att domstolen ska förklara att mannen inte är fader till barnet. I 3 kap. FB finns regler om vem som kan väcka en sådan talan och under vilka förutsättningar. Enligt 3 kap. 2 § FB kan barnet själv väcka talan om detta mot mannen, eller om mannen som i detta fall är avliden, hans arvingar (förutsatt att det finns några andra förutom barnet självt). Är barnet fortfarande underårigt ska enligt 3 kap. 4 § barnets förmyndare eller en god man föra talan åt barnet.


Av 3 kap. 1 § 2 st. FB framgår att det även finns en möjlighet för mannens make och arvingar att väcka talan om att mannen inte är far till barnet. Om detta kan bli aktuellt i ert fall kan jag dock inte svara på, eftersom det av lagrummet framgår att en sådan talan endast kan väckas om om mannen inte har varaktigt sammanbott med barnet och om mannen inte heller efter barnets födelse har bekräftat att barnet är hans. Eftersom en tyst bekräftelse kan räcka för att uttrycka mannens vilja att låta barnet gälla som hans blir detta i princip inte möjligt om mannen faktiskt bott tillsammans med barnet och agerat som dess fader.


Första arvsklassen och istadarätt

Ifall faderskapet till barnet inte hävs, tolkar jag din fråga som att du i så fall vill veta hur arvsordningen efter din mormor och morfar kommer att se ut. Reglerna om detta hittas i ärvdabalken.


Enligt 2 kap. 1 § ÄB består den första arvsklassen, det vill säga de som ärver i första hand, av arvlåtarens (den avlidne, som arv utfaller efter) avkomlingar. Deras barn taga lika lott, det vill säga att de som huvudregel ska få lika mycket. Är ett av barnen avlidet – i det här fallet din morbror – gäller dock enligt 2 st. att detta barns avkomlingar träder i deras ställe enligt principen om istadarätt. Det är alltså istadarätten som gör att din morbrors son får ärva istället för din morbror.


Makes arvsrätt och efterarv

Det kan vara värt att inflika att om arvlåtaren är gift så ska kvarlåtenskapen enligt 3 kap. 1 § ÄB tillfalla den efterlevande maken framför avkomlingar. I första hand kommer därför din mormor och morfar, om de inte gjort någon ändring rörande detta i testamente, att ärva varandra. När den efterlevande maken sedan går bort, ska enligt 3 kap. 2 § ÄB den andel av den sist avlidnes egendom som det ursprungliga arvet från den först avlidne maken utgjorde fördelas till deras avkomlingar som efterarv. Detta utgör ofta hälften, men kan vara en annan kvotdel beroende på om någon av dem t.ex hade mycket enskild egendom.


Detta innebär i praktiken att arvet efter din mormor och morfar kommer att delas ut samtidigt.


Testamentets betydelse & regler om laglott

Du nämnde att testamente finns med önskemål om att allt ska tillfalla din mamma och inte din morbrors barn. Enligt 7 kap. 1 § ÄB gäller dock att hälften av den arvslott som enligt lag tillfaller en bröstarvinge (den som ärver enligt 2 kap. 1 § ÄB) utgör dennes laglott. Det innebär att hälften av det som en bröstarvinge – vilket din morbrors barn räknas som på grund av istadarätten – skulle ha ärvt enligt arvsreglerna utgör dennes laglott, som inte kan testamenteras bort.


För att få ut sin laglott gäller enligt 7 kap. 3 § ÄB att den bröstarvinge som fått mindre än så måste påkalla jämkning i testamente. Av 3 st. framgår att detta måste göras inom sex månader för att bröstarvingen inte ska förlora sin rätt. Om detta inte görs inom sex månader gäller alltså testamentet ändå.


Vad gäller i ditt fall?

Sammanfattningsvis finns två alternativ i ditt fall om önskemålet är att morbrorns barn inte ska ärva. Den första möjligheten är att undersöka om faderskapet efter din morbror kan hävas, i så fall främst på talan av barnet. Ifall detta inte är möjligt, kommer barnet att ärva i din morbrors ställe. Det går att begränsa barnets arv genom ett testamente, men barnet kan i det fallet fortfarande begära att få ut sin laglott genom att begära jämkning av testamentet.


Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Du är varmt välkommen att höra av dig till Lawline igen om du önskar ytterligare hjälp.


Bästa hälsningar,

Johanna HagdahlRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Arvs- och testamentsrätt och Arvsordning? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo