Hur fördelas ett arv rättvist där en arvinge också har rätt till efterarv?
Vår Far blev änkeman 2006, ett gemensamt Barn, Bouppteckning på 800´
Hon har nu ,då vår Far gått bort 2021 fått 50 % av allt och sen 1/3 av den andra halvan.
Varför ärver Hon MER av vår gemensamma Far,,
Borde det inte vara 800.000 efter sin Mor, och sen 1/3 av Vår Fars egendom
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Som jag förstått er situation så har din far sedan tidigare en dotter med en kvinna som gick bort 2006. När hans dåvarande fru avled fanns tillgångar om 800 tusen kronor. Din far har också två andra barn - du och ett barn till. Efter att er far nu avlidit har den dotter vars mor gick bort 2006 fått ta del av arvet motsvarande först hälften av er fars tillgångar och sedan en tredjedel av det kvarstående. Ni funderar nu om detta verkligen är rätt eller om arvet borde fördelas på annat sätt. När jag besvarar frågan kommer jag utgå från att inget testamente som föreskriver annat är upprättat, detta är något som kan påverka situationen.
Efterarv
Er syster är hennes mors bröstarvinge och tillhör därför första arvsklassen (2 kap. 1 § Ärvdabalken [ÄB]). Hon är alltså den som i normalfallet har bäst rätt till arv efter hennes mor. Däremot finns även arvsrätt till make. En efterlevande make (i ert fall er gemensamma far) har rätt att överta kvarlåtenskapen när den förste maken avlider (3 kap. 1 § ÄB). Det är vad som tycks ha skett i ert fall. Detta gör dock att en bröstarvinge som inte fått ut sitt arv, för att detta istället tillfallit den efterlevande make, har rätt till ett efterarv. (3 kap. 2 § ÄB).
Innan arvet efter er far ska fördelas ska således arvet efter er systers mor fördelas genom ett efterarv. När efterarv fördelas är det inte beloppet som avsåg arvet som ska fördelas till efterarvingarna, utan andelen. Jag kommer nedan ge ett exempel för att förtydliga.
Exempel
Make A och B har ett gemensamt barn, utöver detta har make A två särkullsbarn. Make A och B har egendom om totalt 1 600 000 kr. All egendom var giftorättsgods vilket betyder att det ska delas lika mellan makarna vid en bodelning. När make B avlider utgör 800 000 kr således de tillgångar personen lämnar efter sig. Arvet tillfaller dock, genom reglerna om makes arvsrätt, make A till dess att A avlider. Den egendom som A tilldelas från B utgör alltså 50 % (800 000 kr / 1 600 000 kr) av den totala egendomen makarna har. Några år senare avlider make A. Tillgångarna har då ökat till 2 000 000 kr.
Först kommer ett efterarv fördelas efter B till dennes arvtagare. Här ska alltså andelen och inte beloppet tillfalla Bs bröstarvinge. Andelen vid Bs död utgjorde 50%, alltså ska 50% av 2 000 000 kr = 1 000 000 kr tillfalla bröstarvingen efter B.
När efterarvet är uträknat ska resterande del fördelas till As arvingar. Då kommer hans två särkullsbarn taga 1/3 vardera men även A och Bs gemensamma dotter får del av arvet motsvarande en tredjedel. Sammanfattningsvis har alltså makarnas gemensamma barn fått del av först 50 % (arv från sin mor) och sedan 1/3 (arv från sin far). Andelarna som i exemplet var 50 % kan dock vara andra om så var fallet vid förste makens död.
Förutsatt att inget testamente finns upprättat som föreskriver annat och att andelen er far tilldelades vid hans hustrus död utgjorde hälften av makarnas totala tillgångar är min bedömning att fördelningen skett på ett korrekt sätt. Er syster ärver således egentligen inte mer från er gemensamma far, eftersom en del utgör arvet efter hennes mor. Om du har någon mer fundering är du välkommen att kontakta oss igen.
Hoppas du fått svar på din fråga.
Vänligen,
