Hur fördelas kvarlåtenskapen när efterarvingar finns?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att du vill veta vilka som är arvsberättigade efter A. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken (1958:637). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.
Fördelningen av kvarlåtenskap i svensk rätt
Enligt svensk rätt kan kvarlåtenskapen efter en person fördelas på två sätt, antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den ordning som anges i ärvdabalken, den s.k. legala arvsordningen (2 kap. ärvdabalken). Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen istället enligt den avlidnas vilja. Observera härvid att den legala arvsordningen används i de situationer då den avlidna inte har upprättat ett testamente. Arvlåtaren kan alltså åsidosätta den legala arvsordningen genom att upprätta ett testamente.
Fördelning av kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen
Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser, s.k. parenteler. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen.
Vilka som ingår i de olika arvsklasserna framgår av 2 kap. ärvdabalken. Till den första arvsklassen hör t.ex. arvlåtarens bröstarvingar, dvs. dennes barn, barnbarn osv. (2 kap. 1 § ärvdabalken). Till den andra arvsklassen hör arvlåtarens föräldrar (2 kap. 2 § ärvdabalken). Vid behov träder eventuella syskon, syskonbarn och syskonbarnbarn (osv. se, än en gång, den s.k. istadarätten) till arvlåtaren in i föräldrarnas ställe. Till den tredje arvsklassen hör så arvlåtarens mor- och farföräldrar samt, vid behov, dessas barn, dvs. arvlåtarens eventuella mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ärvdabalken).
"Orubbat bo" och efterarvsrätt
Observera dock att i det fall arvlåtaren efterlämnar en make/maka så kommer denne att ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Med ett ålderdomligt uttryck brukar man säga att den efterlevande maken sitter kvar i "orubbat bo" (se Lundén & Mohlin, Testamentshandboken (2016, version 8, JUNO), s. 12, 27 & 33-34). Eventuella arvingar i den första och andra arvsklassen kommer istället att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken; se vidare här, särskilt under rubriken "Om den avlidne var gift", och på Skatteverkets hemsida här och här). Efterarvingarna ska då dela på en andel av den kvarvarande makens kvarlåtenskap som motsvarar den andel som denne ärvde efter den först avlidne parten.
Vad innebär detta i ditt fall?
Detta borde innebära att B:s syster (i egenskap av arvinge i den andra arvsklassen) har efterarvsrätt efter B. Hon torde således få ärva en andel av A:s kvarlåtenskap som motsvarar den andel som A ärvde efter B. Resterande del torde delas mellan A:s brorsbarn (i det fall de är de enda legala arvingarna efter A).
Jag hoppas att du har fått ett, åtminstone någorlunda, hjälpsamt svar på din fråga. Frågor som rör kvarlåtenskap, inte mist efterarvsrätt, kan vara ganska krångliga och om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Detsamma gäller givetvis även i den mån jag har missförstått din fråga. I den mån du är intresserad kan du även läsa vidare om ämnet på Sveriges domstolars hemsida här (se under rubriken "Om den avlidne var gift") eller Skatteverkets hemsida här, här, här och här.
Vänligen,
