Hur mycket ska var och en få i arv och vad händer med värdeökningarna?
Hej! Jag har en fråga från min faster. Hennes man dog 1985, och hon behöll allt som tillhörde dem då. Det finns inga gemensamma barn, de enda (om än något avlägsna) arvingarna är jag och hennes avlidne mans systerson. Hur fördelas deras dåvarande tillgångar mellan oss? Vad händer med de värdeökningar som skett (t. ex. bostad, investeringar) för min faster mellan nu och och att hennes man gick bort 1985? Kan min faster påverka fördelningen genom testamente eller liknande? Stort tack!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder till lawline med dina frågor!
Jag har delat upp dina frågor i rubriker för att göra texten tydligare. Frågorna aktualiserar bestämmelser om arvsrätt i Ärvdabalken (ÄB) och även bestämmelser i Äktenskapsbalken (ÄktB).
Bodelning
När en make dör görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. En tillgång kan antingen vara giftorättsgods enligt 7 kap 2 § ÄktB eller enskild egendom enligt 7 kap 1 § ÄktB. När bodelning görs anger man först makarnas tillgångar och vilken karaktär dessa har samt om det föreligger några skulder. Deras skulder ska tas bort från tillgångarna och kvarstående belopp från bådas giftorättsgods ska läggas samman. Dessa fördelas följaktligen lika mellan makarna.
Efter att hennes make avled, ärvde din faster honom med fri förfogande rätt, vilket hon får göra eftersom den efterlevande maken ärver först enligt 3 kap 1 § ÄB. Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till annan eller skänka bort en stor del i gåva till annan.
Hur ska arvet fördelas mellan dig och den avlidne makens systerson (S)?
Vid fördelning av arv tillämpas parentelsprincipen som innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser (2 kap ÄB). Bröstarvingar och särkullbarn (dvs barn som inte är gemensamt) tillhör den första arvsklassen, 2 kap 1 § ÄB. Till den andra arvsklassen hör den avlidnes mor, far, syskon och syskons avkomlingar, 2 kap 2 § ÄB. Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kap 3 § ÄB. En arvsklass måste emellertid vara tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att man enbart går vidare till den andra arvsklassen om det inte finns någon i den första arvsklassen som kan ärva. Den sista klassen är den tredje och dessa ärver när det inte finns någon i de två första. Det följer även av istadarätten att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig, har barnen till denne rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet.
Vid fördelning av arv tillämpas även stirpalgrundsatsen. Den innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att utfå lika mycket av arvet. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv. Det som ärvs är emellertid en viss andel/kvot - dvs den andelen/kvoten som utgör den avlidnes kvarlåtenskap och inte en specifik summa.
Utifrån informationen från texten, finns det inte någon kvar från makens sida förutom S och denne ska således ärva 100 % av hans (makens) kvarlåtenskap. Detsamma gäller för dig som är den enda som är kvar från din fasters sida, du ska alltså ärva din faster. När hon avlider ska som ovan nämnts bodelning, i vilken hennes egendom kommer att separeras från hennes makens, att göras. Efter detta ska S ärva det som tillhör hans farbror och du det som tillhör din faster.
Vad händer med värdeökningarna?
Om ökningen enbart beror på värdestegringar så påverkar det inte S:s rätt till sin kvot/andel, utan han ska fortfarande ha 100% av hans farbrors kvarlåtenskap, 3 kap 4 § ÄB. Har ökningen däremot uppstått på grund av din faster genom t.ex. arv, testamente, gåva eller eget förvärvsarbete (efter makens död), ska den delen av ökningen tillfalla hennes arvingar. Vidare ska även ökningar som tillkommit din faster på grund av att hon haft en ny make/maka eller sambo som hon genomgått bodelning med, även enbart tillfalla hennes arvingar (för giftermål – 3 kap 6 § st 3 ÄB och för sambo – 3 kap 7 § st 3 ÄB).
Det är dock bara ökningar av dessa speciella slag som jag ovan nämnt som skall räknas bort innan S får ut sin andel/kvot av arvet. Om ökningen istället beror på värdestegringar så har S rätt att ta del av hela värdeökningen enligt sin andel/kvot- och det är enligt huvudregeln i 3 kap 4 § ÄB.
Kan din faster påverka fördelningen genom testamente?
När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken behålla hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin släkting. Detta nämndes ovan och kan hittas i 3 kap 1 § ÄB. Det man har med fri förfoganderätt, får man göra i stort sett vad man vill med, men det får inte testamenteras bort.
Sammanfattningsvis ska S ärva hela hans farbrors kvarlåtenskap och du din fasters. Ökningarna påverka arvet beroende på om det är rena värdeökningar eller om det beror på att din faster har fått det genom arv eller bodelning osv. Det som hon ärver med fri förfoganderätt får hon inte testamentera bort.
Du får gärna höra av dig om jag missuppfattad någon eller om något är oklart.
Vänligen,
