Hur ska man göra för att ett barn ska ärva så lite som möjligt?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att din mamma vill ge bort två fastigheter till dig, och att ni undrar hur hon bäst gör det så att hennes andra son inte arvsrättsligt ska göra anspråk på fastigheterna.
Regler om arv finns i ärvdabalken. Jag kommer först redogöra för hur arvsreglerna ser ut, och sen hur ni kan göra för att den andra sonen ska få så lite i arv som möjligt.
Vem ärver och hur mycket?
När en person går bort, fördelar arvet efter den legala arvsordningen som föreskrivs i lag. Finns det barn (bröstarvingar) i livet, är utgångspunkten att de ska dela lika på arvet (2 kap. 1§ ärvdabalken). Är arvlåtaren däremot gift, går arvet först till den efterlevande maken innan det går till de gemensamma barnen. Vill man frångå denna fördelning, behöver man skriva ett testamente.
I mitt svar utgår jag från att din mamma inte är gift. Det innebär att du och hennes andra barn ska dela lika på hennes arv när hon går bort, om inget annat föreskrivs i testamente. I testamente kan din mamma skriva att hon vill frångå likafördelningen, om hon inte vill att hennes barn ska ärva lika mycket. En bröstarvinge har däremot alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Om ni exempelvis endast är två barn, ärver ni vars ½ , vilket är era arvslotter, och laglotten är därmed ¼. Din mamma är däremot inte skyldig att ta hänsyn till laglotten i sitt testamente, utan hon kan i teorin föreskriva att allt arv ska tillfalla dig. Hennes andra barn kan däremot alltid påkalla jämkning testamentet, och få ut sin laglott (7 kap. 3§ ärvdabalken). Gör han dock inte det inom sex månader från det att han tog del av testamentet, förlorar han även sin laglott (7 kap. 3§ 3st ärvdabalken). Laglottsrätten grundas i en tanke i svensk arvsrätt att barnen aldrig kan göras arvlösa, men det förutsätter att barnet aktivt agerar för att få behålla den.
Försäljningen är en gåva – hur kommer det hanteras arvsrättsligt?
Inom förmögenhetsrätten har alla rätt att disponera över sin egendom som denne vill, det vill säga att din mamma har rätt att köpa, sälja eller ge bort fastigheterna till dig om hon vill det. Däremot kan det få vissa arvsrättsliga konsekvenser, om givandet innebär en kränkning av hennes andra barns laglotter. Det krävs då att givandet utgör en gåva. Att endast sälja fastigheterna till dig till marknadsvärde är inte arvsrättsligt problematiskt. Jag tolkar det däremot inte som att detta är avsikten.
För att försäljningen ska räknas som en gåva krävs att givandet är frivilligt, alltså att din mamma inte tvingats till försäljningen, att det finns en gåvoavsikt, alltså ett givande utan motprestation, och att det sker en förmögenhetsöverföring från givaren till mottagaren, alltså att saken man ger har ett ekonomiskt värde. Av din fråga tolkar jag det som att din mamma vill sälja fastigheterna till dig för en krona. En försäljning som är ¾ a marknadsvärdet eller mindre, räknas enligt rättspraxis som en gåva. Om din mamma säljer fastigheterna till dig för en krona, kommer detta utgöra en gåva.
Utgångspunkten inom arvsrätten är att gåvor som man ger till en bröstarvinge under sin livstid, ska avräknas på dennes arvslott. Det innebär att värdet av fastigheterna som utgångspunkt ska avräknas din lott, så du inte både får dessa och hela din arvslott (6 kap. 1§ ärvdabalken). Detta är däremot endast en presumtion, vilket innebär att din mamma kan föreskriva att så inte ska göras, då gäller det. Det kan hon med fördel göra antingen i ett gåvobrev till dig, eller i testamentet, så det är tydligt.
Kan gåvan ändå kränka det andra barnets laglott?
Även om din mamma nedtecknar att gåvan inte ska utgöra ett förskott på ditt arv, kan den fortfarande medföra en kränkning av hennes andra barns laglotter. Så är fallet om givandet är att likställa med testamente, och om den är så stor att den kränker hennes andra barns laglotter (7 kap 4§ ärvdabalken). Detta kallas det förstärka laglottsskyddet, och finns till för att föräldrar inte ska kunna ge bort all sin egendom innan sin bortgång, så att barnen blir arvlösa. Då kan mottagaren vara tvungen att ge tillbaka gåvan eller återbetala ett värde av den till de andra barnen. Det är den som hävdar att en laglottskränkning skett, som ska bevisa det. Denne måste väcka talan mot dig som mottagare av gåvan, inom ett år från det att bouppteckningen efter er mamma avslutades, annars förlorar han sin rätt (7 kap. 4§ 2st ärvdabalken).
För att göra gällande denna rätt förutsätts alltså två omständigheter. Det krävs (1) att de andra barnen kan bevisa att gåvan givits på sätt som kan likställas med testamente (så kallat ”för dödens skull”), alltså att gåvan givits i syfte att ordna med sin egendom inför sin bortgång eller att utesluta någon från arv. Detta är som utgångspunkt ganska svårt att bevisa.
Dessutom (2) krävs det att gåvans värde är så stor att den kränker laglotten. För att beräkna detta, lägger man till värdet av gåvan (marknadsvärdet vid tidpunkten för arvsskiftet) till den övriga kvarlåtenskapen efter er mamma, och räknar ut laglotterna. Om de andra barnens laglotter inte täcks av kvarlåtenskapen som finns kvar, kan du bli skyldig att betala dem upp till värdet av deras laglotter.
Jag ska visa detta med ett räkneexempel där jag utgår ifrån att din mamma bara har två barn. Om det finns 500 000 kr i kvarlåtenskap när din mamma går bort, och fastigheterna vid denna tidpunkt tillsammans är värda 2 miljoner, lägger man samman 500 000 + 2 000 000 kr = 2 500 000 kr. Arvslotterna är vars hälften av detta, och laglotterna vars 1/4, vilket innebär att din mammas andra barns laglott motsvarar vardera 2 500 000 kr / 4 = 625 000 kr. I detta exempel har din mamma bara 500 000 när hon går bort, vilket innebär att hennes andra barn inte kan få ut sin laglott. Han får då hela kvarlåtenskapen, samt att du blir skyldig att återbära eller återbetala 125 000 kr till honom.
Om fastigheterna däremot endast var värda 1 miljon tillsammans vid arvsskiftet, är värdet av laglotten 500 000 + 1 000 000 = 1 500 000 kr /4 = 375 000 kr. Då finns det täckning för din mammas andra barns laglott i kvarlåtenskapen, vilket gör att en kränkning inte har skett och att du får behålla fastigheternas fulla värde.
Vad bör ni göra?
Som nämnts ovan, är utgångspunkten att din mammas barn kommer ärva henne med lika delar. Om hon vill ändra detta, måste hon skriva ett testamente. Ett testamente ska vara skriftligt, undertecknas av din mamma i närvaro av två vittnen som också undertecknar testamentet (10 kap. 1§ ärvdabalken). De bör vid sina namn ange adress och personnummer (10 kap. 2§ ärvdabalken). Tänk på att vittnena inte får vara någon som har rätt att ta arv av din mamma, alltså det får inte vara en nära släkting, och inte heller ett barn. Grannar eller vänner fungerar om de inte är testamentstagare.
- Det första din mamma måste inkludera i sitt testamente är hur hon vill att arvet efter henne ska fördelas. Vill hon att hennes andra barn inte ska ärva något, bör hon skriva att du (och ev. andra barn) ska ärva allt, eller i andelar som hon önskar. Hon behöver alltså inte beakta laglotten i testamentet om hon inte vill. Hennes andra barn måste aktivt väcka jämkning av testamentet för att få sin laglott, men gör han det så får han ut den utan tvekan.
- Det andra din mamma bör inkludera i sitt testamente, är att gåvan av fastigheterna inte ska avräknas på ditt arv, annars kommer det göras vilket innebär att du inte får både fastigheterna och hela din arvslott. Det räcker att hon preciserar fastigheternas beteckning, och anger att givandet av dessa till dig inte ska utgöra ett förskott på ditt arv. Detta kan också skrivas i ett gåvobrev när hon ger bort fastigheterna.
Vad gäller det förstärka laglottskyddet, kan hon tyvärr inte göra så mycket för att kringgå detta. Det är däremot den som gör gällande sin laglottsrätt som ska bevisa att givandet dels varit i syfte att ordna inför sin bortgång, dels att värdet kränkt laglotten, vilket kan vara svårt. Kan han däremot bevisa detta, så kan du bli skyldig att betala honom upp till hans laglott.
I övrigt finns det regler som gör att ett barn förlorar sin arvsrätt, men det förutsätter att man genom brott eller våld orsakat arvlåtarens död (15 kap. 1§ ärvdabalken). Annan brottslighet, så som grov misshandel, är inte grund för att förlora arvsrätten.
Sammanfattning och råd
Sammantaget, är det tillåtet för din mamma att ge bort fastigheterna till dig. I svensk arvsrätt kan man tyvärr inte göra sina barn arvlösa då de alltid har rätt till sin laglott om de kräver det. Om din mamma inte skriver ett testamente, kommer du och hennes andra barn, inkluderande denna andra sonen, dela lika på arvet efter henne. Jag rekommenderar att din mamma skriver ett testamente vari hon föreskriver vem som ska ärva och hur mycket, och om hon vill att den andra sonen inte ska ärva något, låta det framgå att all hennes kvarlåtenskap ska delas mellan de andra barnen. På så vis kan hon åtminstone i värsta fall halvera sonens lott till laglotten, men i bästa fall om han inte påkallar jämkning av testamentet, får han ingenting. Vidare måste hon i testamente och/eller gåvobrev ange att fastigheterna inte utgör förskott på arv för dig.
Arvsregler kan vara lite kluriga, och ett testamente måste vara tydligt så att det inte misstolkas sen i en situation då din mamma inte längre finns. Jag rekommenderar därför henne att ta hjälp av en jurist för att upprätta ett formenligt testamente, så det uppfyller hennes yttersta önskningar på ett tydligt sätt. Vår juristbyrå kan vara behjälpliga med detta. Önskar ni deras hjälp eller vidare vägledning, kan ni återkomma till mig så sätter jag er i kontakt med en av våra duktiga jurister. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att ni fått någon vägledning i era frågor!
Bästa hälsningar,
