Kan en efterlevande make testamentera bort arvet från en avliden make om det finns arvingar till den avlidna maken i livet?
Min fråga gäller hur det blir med arvsrätt efter ett gift par där maken gick bort för 10 år sedan, makan lever fortfarande. Inga barn fanns i äktenskapet och efterlevande maka har inga släktingar kvar i livet alls. Den för 10 år sedan avlidna maken hade två systrar varav den ena har en son. Denna son dök upp på bouppteckningen som arvinge med fullmakt från sin mor. Frågan gäller nu om denna arvsrätt fortfarande finns kvar eller om den efterlevande makan kan bestämma genom testamente över arvet den dagen hon går bort?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna kring arvsrätt hittar vi Ärvdabalken (ÄB).
Arvsordningen delas upp i 3 olika arvsklasser
I den första arvsklassen befinner sig den avlidnas barn, de är så kallade bröstarvingar och har först rätt till den avlidnes egendom. Är den avlidnas barn inte längre i livet, träder deras barn i deras ställe genom s.k. istadarätt (2 kap. 1 § ÄB).
Finns det inga bröstarvingar, som i detta fall, så går vi vidare till den andra arvsklassen. Här hittar vi den avlidnes föräldrar och, om dessa inte längre är i livet, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB).
I den tredje och sista arvsklassen hittar vi den avlidnes mor- och farföräldrar och om dessa inte är i livet, så träder fastrar, farbröder, mostrar och morbröder in i deras ställe (2 kap. 3 § ÄB).
Efterlevande makens arvsrätt
När en make dör är huvudregeln att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen "med fri förfoganderätt", och att arvingarna i första och andra arvsklassen sedan har rätt till efterarv (3 kap. 1 § ÄB). Det är alltså endast den avlidna makens bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskonbarn som har rätt till efterarv vid den efterlevande makens död. Eftersom att de inte har några gemensamma barn är det i detta fall den avlidna makens syskon och eventuellt syskonbarn som har rätt till efterarv.
Efterarvet utgörs av den kvotdel som makan ärvde från hennes avlidna make. Kvotdelen beräknas genom att man dividerar den del som hon ärvde av sin make, med den totala förmögenheten hon hade efter arvet. Om makan exempelvis ärvde 50.000 kr från hennes make, och hennes totala förmögenhet därefter uppgick till 100.000 kr – så är kvotdelen för efterarvet 50.000/100.000 = 50 %
Det som den efterlevande maken har ärvt med fri förfoganderätt från sin avlidna make, får man göra i stort sett vad man vill med – man får dock inte testamentera bort det (3 kap. 2 § ÄB).
Sammanfattning
Den avlidna makens syskon har således rätt till efterarv enligt den kvotdel som den efterlevande makan ärvde från hennes make – är någon av syskonen inte längre i livet träder deras barn i deras ställe. Så länge det fortfarande finns arvingar i första eller andra arvsklassen från den först avlidne (dvs. barn, föräldrar, syskon, syskonbarn eller deras barn) så består deras arvsrätt och den efterlevande makan får inte testamentera bort det som hon ärvde från sin make.
Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.
Med vänliga hälsningar,
