Kopiera underskrift - Urkundsförfalskning?
Min arbetsgivare har kopierat min underskrift från ett digitalt avtal till ett annat avtal med annan innebörd utan mitt samtycke. Kan det räknas som urkundsförfalskning?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att kunna svara på din fråga måste vi först bena ut några begrepp som ofta används när man pratar om urkundsförfalskning. Jag kommer därför först svara på frågan vad egentligen menas med förfalskning. Jag kommer sedan förklara vad som menas med "urkund" och vilka krav en handling måste uppfylla för att klassas som urkund. Sist kommer jag svara på om det som hänt i ditt fall kan anses vara urkundsförfalskning. Svaret på våra frågor hittar vi i brottsbalken (BrB).
Vad menas med "förfalskning"?
Brottet urkundsförfalskning definieras i BrB 14 kap. 1 §. Där sägs (något förkortat) att den som framställer en falsk urkund genom att obehörigen skriva annans namn döms för urkundsförfalskning. Vad menas då med ordet "falsk"? Här måste man skilja på två begreppspar som ofta blandas ihop i dagligt tal men som har väldigt olika juridisk betydelse; sann/osann och äkta/falsk.
Sann/osann syftar på innehållet i handlingen. Om det som står i handlingen är en korrekt återgivning av någon omständighet så är handlingen sann. Om inte så är den osann. Handlingens sanningshalt är helt irrelevant när man pratar om urkundsförfalskning.
Det är alltså bara handlingens äkthet/falskhet som är relevant för urkundsförfalskningsbrottet. En handling anses som falsk om den ger sken av att härröra från någon annan än vad den faktiskt gör. Det har alltså ingenting med innehållet i handlingen att göra. Detta förklaras tydligast med ett exempel.
Vi låtsas att du ska sälja din bil till en annan person. Ni tar fram ett avtal som ni båda skriver under med era namnteckningar. Ni behåller varsin kopia av avtalet. Några veckor går och du inser att du har tappat bort din kopia av avtalet. Om du då upprättar ett nytt avtal, med exakt samma innehåll som det förra, och sedan skriver under detta med både din och din motparts underskrift så har du upprättat en falsk handling. Avtalet du har skrivit själv härrör ju i sin helhet från dig; trots detta har du angivit någon annans namn och skrivit detta på avtalet. Avtalet ger därför sken av att härröra från en annan person än det faktiskt gör. Att innehållet i avtalet är exakt likadant som det i originalavtalet spelar ingen roll för bedömningen av handlingens äkthet.
Att upprätta en falsk handling är dock inte tillräckligt för att det ska vara fråga om urkundsförfalskning. Den förfalskade handlingen måste också kunna klassas som en urkund.
Vad är en urkund?
Urkund definieras på två olika sätt beroende på om det är fråga om en fysisk eller elektronisk handling. Som jag förstår din fråga handlar det i detta fall om en elektronisk handling och vi kommer därför endast fokusera på definitionen för elektroniska handlingar.
För att en elektronisk handling ska vara en urkund måste handlingen (i) upprättats till bevis för att något har hänt och (ii) ha en utställarangivelse som kan kontrolleras på tillförlitligt sätt.
Att handlingen har upprättats till bevis för något är självklart i ditt fall. Handlingen har upprättats för att bevisa att du har ingått ett avtal med visst innehåll.
Vad är en utställarangivelse?
Kravet på utställarangivelse är dock mer svårbedömt eftersom det inte framgår hur du skrivit under dokumentet. En underskrift på en elektronisk handling gör handlingen till en urkund endast om underskriften kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att underskriften måste uppfylla kraven som ställs lag (2016:561) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. Förenklat innebär lagen att regeringen får certifiera vissa tjänster för elektroniska signaturer. En signatur med en sådan tjänst går att kontrollera och uppfyller därför brottsbalkens krav på att utställarangivelsen ska kunna kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Signatur på annat sätt uppfyller inte lagens krav och handlingen blir därför inte att klassa som urkund. Även detta förklaras bäst med ett exempel. Jag kommer nedan gå igenom tre olika utställarangivelser. Endast den sista uppfyller lagens krav på kontrollerbarhet och är därför den enda förfalskningen som kan utgöra urkundsförfalskning.
Exempel 1
Vi säger att din chef sitter på sitt kontor och skriver ihop ett avtal. Längst ner i avtalet skriver hon sitt eget namn och ditt namn i "datorskrift". Detta är en utställarangivelse då texten anger vem avtalet härrör ifrån. Däremot går inte denna utställarangivelse att kontrollera på något sätt. Det elektroniska avtalet som chefen har skrivit är därför inte en urkund.
Exempel 2
Vi låtsas istället att din chef ber dig att skriva din namnteckning på en lapp. Chefen skannar sedan lappen så att hon får en digital kopia av din namnteckning. Chefen klipper sedan ut den digitala kopian av namnteckningen och klistrar in denna på det digitala avtalet över en signaturrad varunder ditt namn står. Även i detta fall finns en utställarangivelse, dock går inte heller denna att kontrollera på något sätt. Alltså är inte heller detta avtal en urkund.
Exempel 3
När någon skriver under ett avtal med t.ex. Bank-ID skapas en signaturremsa som ungefär ser ut som en vanlig streckkod. Vi säger att din chef har tillgång till ett annat avtal du signerat med Bank-ID och från detta klipper ut streckkoden och klistrar in detta i det påhittade avtalet hon just nu skriver. I detta fall finns en utställarangivelse då avtalet ger sken av att härröra från dig och chefen. I detta fall går också angivelsen att kontrollera på ett tillförlitligt sätt. Chefen har alltså i detta fall framställt en urkund. Urkunden är falsk eftersom den ger sken av att härröra från dig, vilket den inte gör, utan från chefen själv. I detta fall har chefen begått brottet urkundsförfalskning.
Sammanfattning
Huruvida det din chef gjort är urkundsförfalskning eller ej beror alltså till stor del på vilket slag av signatur det är fråga om. Om din signatur är gjord på ett kontrollerbart sätt så talar mycket för att det kan röra sig om urkundsförfalskning. Just förfalskningsbrotten kan vara ganska svåra att navigera på egen hand då bestämmelserna är lagtekniskt komplicerade. Om du känner att du vill ha mer konkret hjälp skulle jag rekommendera dig att använda länken längst ner i mitt svar och boka en tid med en av oss jurister på Lawline.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
