Måste jag ha försvarare trots att jag har erkänt brott?

Question

Hej
Jag är anklagad för grovt rattfylleri (vilket jag har begått) och erkänt på station. Efter gripandet.
Så om jag tar berättelsen från början.
Hade druckit en del under färd, 1,01 i utandning vid provtagning.
Och touchat till en annan bil vid inbromsning på 100 väg.
Varpå polis tillkallades, Jag erkände allt jag var anklagad för under förhör, och gjorde ett utandnings prov efter händelsen.
Efter förhör bad en polisman mig (som kom från annat rum) underteckna det erkännande han noterat som jag gjort. Detta nekade jag att göra på plats, varpå att han säger ok och lämnar rummet med de papper han ville att jag skulle underteckna.
Har haft kontakt med tingsrätten efteråt, att Jag erkänner det jag är anklagad för, Grovt rattfylleri.
För att snabba på processen och spara tid åt framför allt samhället men också mig. Blev nekad på detta det då de anser att det är ett grovt brott och måste avgöras i Tingsrätten.
Erkänt har jag gjort, skyldig är jag!

Så nu, har tackat nej till Försvarare, jag har blivit kontaktad av jurist/advokat per mail att försäkring står för denna kostnad. Och även från sånna som installerar alkolås för villkorat körkort.

Så vad jag göra:
Juridisk hjälp då jag ändå anser mig skyldig?

Answer 1

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag ska försöka förklara situationen så tydligt som möjligt och jag tänker besvara din fråga i kronologisk ordning. Jag uppfattar din fråga som att du har begått brott (grovt rattfylleri), men erkänt under förhör och att du nu undrar om du bör ha en försvarare i Tingsrätten trots att du har erkänt brott.

Polisförhöret

Under polisförhöret får du veta den brottsmisstanke som riktas mot dig och dina rättigheter under utredningen. Det är också är du får möjlighet att ange din inställning till den händelse som föranlett förhöret. Du skriver att du är misstänkt för grovt rattfylleri. Brottet regleras i 4 a § Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

I brottmål är det en åklagare som väcker åtal. I Sverige råder det (i flesta fall) s.k absolut åtalsplikt, vilket innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott är begånget. De undantag som finns beträffande åtalsplikten är ex. förtal, hemfridsbrott och tillgreppsbrott inom familjen – där det allmänna intresset att få till lagföring (beslut i domstol) inte anses vara lika stort.

Grovt rattfylleri är alltså ett brott som faller under åtalsplikten och därför måste det avgöras genom huvudförhandling (rättegång).

Erkännande

Du skriver att du har erkänt brottet och att det är din inställning. I brottmål är inte ett erkännande bindande för domstolen (35 kap 3 § 2 st. rättegångsbalken), utan domstolen måste göra en bedömning utifrån all bevisning som presenterats. Ett erkännande kan alltså användas som ett bevis, men har i sig ingen självständig bäring – utan det måste beaktas inom ramen för bevisningen.

Försvarare

Enligt 21 kap 3 a § rättegångsbalken framgår att en misstänkt som är anhållen eller häktad ska förordnas en offentlig försvarare om han begär det. En försvarare kan tillvarata dina intressen, men du väljer själv om du vill ha en försvarare eller inte.

Sammanfattningsvis kan man säga att Tingsrätten kommer att göra en helhetsbedömning utifrån den bevisning som presenterats. Du får välja själv om du vill ha en försvarare eller inte – jag rekommenderar dig dock att ha försvarare, även om du vidhåller ditt erkännande, med hänvisning till ovanstående.

Jag hoppas att du fick tillräckligt med svar på din fråga!

Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på [e-mail], så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare.

Du är även välkommen att höra av dig på nytt genom våra betaltjänster eller ordinarie byråverksamhet.

Med vänlig hälsning,