Orosanmälan
Får en orosanmälan delges minderåriga barn ?
Får de minderåriga också delges namnen eller namnet , på vilka som gjort anmälan.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Orosanmälan
Personal inom barnhälsovården är enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen skyldiga att anmäla till socialtjänsten om man misstänker, eller får kännedom om att ett barn far illa. Tröskeln för att göra en anmälan är låg, det krävs inga bevis eller att man själv har utrett barnets situation.
Skyddsbedömning
När socialtjänsten har fått in en anmälan görs en skyddsbedömning. Detta för att först ta reda på om barnet är i behov av omedelbart skydd. Till exempel om det finns våld i hemmet.
Förhandsbedömning
Om det bedöms att det inte finns behov av omedelbart skydd ska socialtjänsten bestämma sig för om de behöver veta mer om barnets situation. De brukar börja med att kolla upp om familjen har varit i kontakt med socialtjänsten tidigare. Nu får de berätta för barnet och dennes föräldrar (vårdnadshavare) att de har fått in en orosanmälan och vad den handlar om. Det kallas för att de gör en förhandsbedömning. Det är viktigt att så snart som möjligt informera föräldrarna om att det finns en oro för barnet och vad man är orolig för. På så sätt kan man undvika starka reaktioner på en orosanmälan till socialtjänsten och öka möjligheterna till samarbete med familjen. Undantag är situationer där det finns misstanke om brott mot barnet, vilket innebär misstanke om våld och sexuella övergrepp. I dessa fall ska man först konsultera socialtjänsten, och eventuellt göra polisanmälan, innan man informerar föräldrarna.
Får socialtjänsten prata med ett barn utan vårdnadshavarens vetskap?
Vårdnadshavaren har enligt 6:11 § föräldrabalken rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Som vårdnadshavare har man därför som huvudregel rätt att ta del av samtliga uppgifter rörande barnet. Detta inte minst när barnet är litet. Endast om barnet kan lida men av att vårdnadshavaren får del av informationen kan detta komma att undanhållas från denne.
Få reda på vem som gjort anmälan
Har någon gjort en helt anonym anmälan vet inte heller socialnämnden vad personen har för identitet. Socialtjänsten får inte efterforska identiteten om det inte gäller absoluta nödsituationer. Detta innebär att om en anonym anmälan gjorts kan man inte få reda på vem som gjort anmälan. Har anmälaren däremot berättat om sitt namn, men begärt att få vara anonym behöver socialnämnden göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Man kan då begära att ta del av uppgiften i ett sådant fall med stöd av 26 kap. 1 § OSL och 12 kap. 3 § OSL.
Slutsats
Barnet brukar att få veta att en orosanmälan gjorts när socialtjänsten gör en förhandsbedömning. Rättigheter att veta vem som gjort anmälan är olika beroende på om personen som gjort det är anonym eller inte. Man kan ha rätt att få ta del av anmälaren trots att den valt att vara anonym mot familjen. Har anmälaren inte varit anonym kan man ta del av vem som gjort anmälan i och med att man även i efterhand har rätt att ta del av sin akt som handlar om själva utredningen.
