Påföljdsbestämning för ny brottslighet tätt inpå tidigare (likartad) brottslighet

2021-11-28 i Påföljder
FRÅGA
En person fick en fällande dom på drograttfylla. Personen tappade sitt körkort på plats och dommen blev dagsböter 110×50. Bara några dagar efter rättegången blir samma person tagen för grov olovlig körning och drograttfylla. Vad riskerar denne för straff?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Som jag förstår din fråga undrar du vad personen i din beskrivning kan förvänta sig för straff. I din fråga utesluts en hel del viktiga omständigheter, vilket gör det svårt för mig att ge dig ett konkret svar. Jag kommer därför i det följande att på ett generellt plan beskriva hur påföljdsbestämningen går till och vilka omständigheter som kan påverka bedömningen.

Reglerna om påföljder finns i brottsbalken (BrB).

Straffskala

Vid rattfylleri av normalgraden är straffskalan dagsböter eller fängelse högst sex månader (4 § första och andra stycket lag om straff för vissa trafikbrott). För grov olovlig körning är straffskalan fängelse om högst sex månader (3 § lag om straff för vissa trafikbrott).

Påföljdsbestämning och påföljdsval

Straffvärde och straffmätningsvärde

En påföljdsbestämning tar avstamp i vad för straffvärde gärningen har, dvs brottets grad av förkastlighet. I detta avseende tar man hänsyn till den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, såväl i allmänhet som för enskilda individer. Vidare beaktas vad gärningspersonen har insett, eller borde ha insett, om detta. Hänsyn ska även tas till gärningsmannens avsikter eller motiv (29 kap. 1 § andra stycket BrB). Därefter behöver det undersökas om det finns några förmildrande eller försvårande omständigheter. Exempel på försvårande omständigheter kan vara att gärningspersonen visat stor hänsynslöshet (29 kap. 2 § BrB). Förmildrande omständigheter kan i stället vara att gärningspersonen lider av en allvarlig psykisk störning eller om gärningen stått i direkt samband med gärningspersonens bristande utveckling (29 kap. 3 § BrB).

Innan påföljdsvalet sker, ska det beaktas om gärningspersonen tidigare gjort sig skyldig till brott. Om så är fallet ska gärningspersonen dömas i en skärpande riktning (29 kap. 4 § BrB). All tidigare brottslighet är inte omedelbart relevant för straffmätningsvärdet. I stället måste en helhetsbedömning göras, utifrån den tidigare brottslighetens omfattning, tiden som förflutit mellan brotten, och huruvida den nya och gamla brottsligheten är likartade.

Påföljdsval

När rätten ska avgöra om gärningspersonen ska dömas till fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn, ska allt som talar för än lindrigare påföljd än fängelse beaktas (30 kap. 1 § första stycket BrB). Utgångspunkten är alltså att fängelse ska undvikas i möjligaste mån. Omständigheter som kan bryta denna presumtion är om gärningspersonens brottsliga handlande utgör ett återfall, om straffvärdet överstiger 1 års fängelse, eller om brottslighetens art (dvs allvarlighet) är sådan att det motiverar fängelse som påföljd (30 kap. 4 § andra stycket BrB). Gärningspersonen ska dömas till villkorlig dom om det saknas anledning att befara att den tilltalade kommer göra sig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § BrB). Skäl för skyddstillsyn kan vara att det inte finns anledning att anta att påföljden kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.

Påföljdskonkurrens

I vissa fall blir påföljdsbestämningen annorlunda när en person begår flera olika brott, vid olika tillfällen tätt inpå varandra. När en person begått flera brott som begåtts efter den tidigare brottsligheten blivit rättskraftigt avgjord, dvs efter gärningspersonen fått påföljd utdömt för sin tidigare brottslighet, är huvudregeln är att den tidigare utdömda påföljden förblir oförändrad och det nya brottet kommer bedömas självständigt (34 kap. 1 § BrB). Utgångspunkten är alltså att ingen gemensam påföljd döms ut. Domstolen får emellertid undanröja en tidigare utdömd påföljd och istället döma personen för båda brotten i en gemensam påföljd. Detta fordrar dock att den första domen är lagakraftvunnen, dvs att påföljden har börjat verkställas. I detta fall kommer givetvis den redan avtjänade domen att avräknas i den nya utdömda påföljden. Med hänsyn till att det enbart förflutit några dagar från rättegången till det nya brottets fullbordan, är det första brottet emellertid sannolikt ännu inte lagakraftvunnet.

Vad betyder det här för dig?

När en domstol avgör påföljdsfrågor är bedömningen i allra högsta grad beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Utöver omständigheterna vid tidpunkten för när gärningen företogs (dvs graden av allvarlighet i gärningen), finns en mängd faktorer som inte är knutna till själva brottet som måste beaktas. I detta avseende är gärningspersonens ålder, livsförhållanden och psykiska mående, exempel på förhållanden som kan ha avgörande betydelse för vilken påföljd som ska dömas ut och hur långt straffet blir. Personen i din beskrivning skulle exempelvis bedömas hårdare med hänsyn till att denne begått likartad brottslighet mycket tätt inpå den senare händelsen. Ett annat exempel är att om gärningspersonen är under 18 år gammal, och tidigare dömts för ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning, har domstolen möjlighet att omfatta den nyupptäckta brottsligheten i den tidigare utdömda påföljden (34 kap. 4 § BrB). Av denna anledning blir det svårt för mig att svara konkret på vilken, eller hur lång, påföljden för personen i ditt fall blir.

Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.

Vänligen,

Marc Linderoth
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Påföljder (1634)
2022-01-19 Hur länge sitter man i fängelse vid 2,5 års utdömt straff?
2022-01-19 Hur länge sitter man i fängelse vid 1,5 års utdömt straff?
2022-01-16 Preskription av brott
2022-01-16 Kan man få ta en del av sitt fängelsestraff i fotboja ?

Alla besvarade frågor (98564)