Rätt att testamentera och delgivning av testamente
Min faster har inga barn, barnbarn eller make i livet. Hon har en bror (min far) och ett antal syskonbarn.
Det finns ett bevittnat testamente, ca 20 år gammalt, som säger att jag ensam ärver henne. Har hon rätt att ge endast ett av sina syskonbarn hela arvet och gå förbi sin bror? Ifall jag skulle få ärva henne på detta vis, har jag skyldighet att informera mina kusiner?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna gällande testamente och arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).
Varje person som fyllt arton har rätt att genom testamente bestämma hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter sin bortgång. Dock kan testamentet i sin tur av olika orsaker komma att klandras, jämkas eller inskränkas av lagstadgad rätt till arv (ex. prisbasbeloppsregeln för efterlevande make, se 3 kap. 1 § 2 stycket ÄB) och på så sätt inte få den effekt som testatorn önskade, men rätten att testamentera finns alltid. Detta innebär att en testator har rätt att testamentera hela sin egendom till en enda person utan att ta hänsyn till alla andra som skulle haft rätt att ärva om testamente inte fanns.
Gällande den specifika frågan om din faster genom testamente kan göra din far arvlös till förmån för dig så ser jag inga hinder mot att detta utifrån de omständigheter som framgått och förutsatt att testamentet inte innehåller några formfel (se 10 kap. 1 § ÄB). Det har bl.a. framgått att det inte finns någon bröstarvinge som skulle kunna jämka testamentet för att utfå sin laglott och inte heller någon efterlevande make som skulle ha rätt till kvarlåtenskapen. Värt att nämna är att ifall din faster ägt något med fri förfoganderätt (ex. genom att hon ärvt en tidigare avliden make) har hon inte rätt att testamentera denna del av egendomen utan då kan det finnas efterarvingar som istället har rätt till efterarv (se 3 kap. 2 § 1 stycket ÄB).
Som testamentstagare har du en skyldighet att delge arvingarna testamentet. Delgivningen verkställs genom att en bestyrkt avskrift av testamentet överlämnas till arvingarna (se 14 kap. 4 § ÄB). Syftet med delgivningen är att informera om att testamentet finns och dess innehåll samt att arvingarna ska beredas möjlighet att angripa testamentet genom jämkning och klander. Tidsfristen för talan om klander och jämkning börjar löpa när delgivningen verkställts (se 14 kap. 5 § ÄB).
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
