Regler grannar emellan och jäv i PBL-ärenden - Vad gäller?
Hej, Jag har anmält en granne för att han höjt sin tomtmark (direkt mot min) med 95-100 cm och kört med tunga maskiner så att den gamla, ursprungliga stenmuren från 1940-talet på tomtgränsen raserades och min garagevägg (garaget byggt med souterrängdel) började spricka och stenar lossnade. När vi sa till grannen att åtgärda skadorna och återställa muren, missförstod (?) han oss och grävde helt sonika bort stenmuren och satte dit betongelement som han sedan göt på med betong. Vi fick en bunkerliknande mur på 175 cm mot oss, istället för en fin gammal stenmur på 80 cm. Grannen hade varken sökt marklov eller bygglov för stödmuren. Byggnadskontoret ignorerade markhöjningen och tillät grannen i efterhand komma in med bygglov för ny stödmur, som grannen motiverade med att regnvatten från hängrännan från mitt lilla garage förstört stenmuren och att jag hade bett honom byta ut den. Han fick bygglovet godkänt, utan att vi fick möjlighet att lämna vår synpunkt på det, trots att vi blivit lovade det och i tillsynsärendet konstaterades att allt som gjorts "inte hade vållat mig någon olägenhet". Efter mitt överklagande av både bygglovsärendet och tillsynsärendet till länsstyrelsen har nu båda besluten rivits upp och återhänvisats till byggnadskontoret för ny handläggning. Vi har kontaktat de nya handläggarna och bett att få träffa dem, de säger att de har allt material och att ett möte inte tillför något. Vi misstänker vänskapskorruption då grannen är byggare o kommunanställd. Vad gör vi?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB) samt plan- och bygglagen (PBL).
Inledningsvis kan sägas att det korta svaret på din faktiska fråga lyder att du i dagsläget inte kan göra så mycket annat än att invänta beslut i den nya handläggningen och sedan utifrån detta lägga upp en handlingsplan. Endast formella (reella) beslut är överklagbara, vilket ligger lite i sakens natur. Och skulle handläggningen av de nya ärendena inte gå grannens väg kan det mycket väl bli så att denne får ett rättelseföreläggande. I 11 kap. 20 § 1 st. PBL sägs nämligen att om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag (dvs. plan- och bygglagen) eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid. Om grannen i ett sådant läge skulle vägra att följa föreläggandet får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske, 11 kap. 27 § 3 st. PBL. I förekommande fall kan även biträde lämnas av Kronofogdemyndigheten i den utsträckning som behövs för åtgärdens genomförande, 11 kap. 29 § PBL.
Däremot menar jag, i avvaktan på nya beslut och mot bakgrund av din ärendebeskrivning, att du med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer torde kunna rikta ett ersättningsanspråk mot grannen avseende sakskada, alltså den skada som du åsamkats genom skadorna på ditt garage, jfr 2 kap. 1 § skadeståndslagen. När det sedan gäller de grannelagsrättsliga reglerna kan följande anföras. Den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB anger att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får medföra några besvär för andra. Huvudregeln i förhållandet mellan grannar är alltså att man ska visa skälig hänsyn till varandra, men hur långt hänsynsplikten sträcker sig är inte helt klarlagt och någon närmare förklaring ges inte heller i lagtexten.
Vägledande domstolsavgöranden, dvs. praxis, är mycket få. Högsta domstolen (HD) har dock i ett avgörande, NJA 1990 s. 71, uttalat att underlåtenhet att klippa ner en oxelhäck mellan två villafastigheter kan innebära ett åsidosättande av de grannelagsrättsliga förpliktelserna. I rättsfallet hade en fastighetsägare mot sin grannes vilja toppklippt häcken i sin helhet varpå den sistnämnda fastighetsägaren väckte en skadeståndstalan. Domstolen anförde att det hade ankommit på ägaren till oxelhäcken att ombesörja klippningen varför skadeståndsanspråket ogillades. Domen rör naturligtvis en helt annan situation än den nu aktuella, men den vittnar ändå om att det inte verkar krävas särskilt mycket för att man ska göra sig skyldig till försummelse av den allmänna hänsynsregeln. I rättsfallet ger HD uttryck för ett synsätt som bygger på att det ska göras en objektiv bedömning av om någons åtgärd framstår som skälig med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.
Det är för mig något oklart vem som egentligen äger stenmuren, men såvitt jag förstår verkar denna stå på tomtgränsen. Min bedömning och utifrån ovanstående är därför att grannen, oaktat äganderätten, borde ha samrått med dig innan åtgärderna vidtogs. När det sedan gäller reglerna om jäv hittas dessa bl.a. i förvaltningslagen (FL). Beträffande dina misstankar om vänskapsrelationen kan sägas att om det skulle förhålla sig på det viset ska (får) handläggarna inte ta del i handläggningen och inte heller närvara när ärendet avgörs, 17 § FL. Vidare gäller att den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig måste omedelbart och självmant anmäla detta till myndigheten (byggnadsnämnden), 18 § FL. I praktiken måste du naturligtvis kunna föra bevisning om detta eller i vart fall peka på omständigheter som med viss styrka talar för att det föreligger en jävssituation. Definitionen av jäv i det här fallet finns för övrigt i 16 § 1 st. 4 p. FL vari det anges att den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om det finns någon särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.
Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
