Sekretess i förundersökning
Hej! Jag har en krånglig fråga.
min syster dog i en brand, hennes sambo häktades för misstanke av mord och mordbrand. Men friades konstigt nog. Vi begärde ut hela utredningen med alla förhör teknisk undersökning osv. Vi fick tillbaka en hel radda med papper. Men förhöret med sambon är borta och många uttalanden med både brandmän och ambulansvårdare är överstrukna. Ingen obduktion är med och inte heller någon teknisk bevisning. Enligt åklagare skulle hon rökt i sängen och därav orsakat branden men inget av detta står med och vad man ser av förhör med brandmännen så är det inte alls något som ens framkommer, så min fråga har jag inte rätt att läsa förhöret med sambon och får de stryka uttalanden av förhör med brandmännen samt ambulansvårdarna? Kan man misstänka att utredningen inte gått rätt till? Om förundersökningen inte gått rätt till kan det leda till att det las ner fast vi inte får veta?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga,
I Sverige råder offentlighetsprincipen. Den innebär att alla medborgare har rätt att ta del av så kallade allmänna handlingar. En allmän handling är en handling som upprättats av en myndighet eller inkommit till en myndighet samt förvaras hos en myndighet. Polisen är en myndighet. Ett förundersökningsprotokoll är därför en handling som upprättats av en myndighet och förvaras hos en myndighet och är således en allmän handling. Enligt huvudregeln ska du därför kunna begära att få ta del av hela protokollet.
Det finns dock undantag från rätten att ta del av allmänna handlingar. Dessa undantag återfinns i offentlighets- och sekretesslagen och utgörs av situationer där det av olika skäl finns anledning att hemlighålla uppgifter. Varje gång någon begär att få ut en allmän handling, gör myndigheten en sekretessprövning – en bedömning av om det finns skäl att sekretessbelägga handlingen i sin helhet eller enstaka uppgifter. Går det inte att hitta något sådant skäl i offentlighets- och sekretesslagen får inga uppgifter mörkas.
När det gäller förundersökningar kan det finnas olika anledningar till att uppgifter sekretessbeläggs. Det kan ske av hänsyn till den person protokollet handlar om eller av hänsyn till förundersökningen i sig. I sekretessprövningen ingår att göra en skadeprövning. Skadeprövningen ser olika ut beroende på om det rör sig om rak eller omvänd sekretess. Handlar det om en rak sekretessbestämmelse krävs för sekretess att en skada kan antas uppkomma om uppgiften i fråga röjs. Rör det istället en omvänd sekretessbestämmelse råder sekretess såvida det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att någon skada uppkommer. En omvänd sekretessbestämmelse är alltså starkare på så vis att den utgår från att sekretess råder, medan en rak sekretessbestämmelse utgår från att uppgiften i fråga kan lämnas ut. Ytterligare en skillnad mellan de olika typerna av sekretessbestämmelser är att myndigheten som gör sekretessprövningen inte får efterforska vem personen som begär ut handlingen är eller vad uppgifterna ska användas till om det handlar som rak sekretess. Gäller det omvänd sekretess får myndigheten däremot frångå detta förbud och ställa frågor i den mån som krävs för att skadeprövningen ska kunna göras (2 kap. 14 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen).
Huruvida det förekommit något fel under förundersökningen går inte att på rak arm svara på. Däremot är även beslutet att lägga ned förundersökningen en allmän handling som ska lämnas ut såvida inte någon sekretessgrund i offentlighets- och sekretesslagen är tillämplig. I beslutet kan du hitta skälen till att förundersökningen nedlagts.
En person som blivit nekad att ta del av en allmän handling kan överklaga det beslutet.
Svaret är hämtat från tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.
