Sekundosuccession vid testamente efter efterlevande makes bortgång

2021-05-10 i Testamente
FRÅGA
Hej!Mitt namn är C och är dotter till B. Hon var gift med A som är avliden. Min mor lever fortfarande. Innan A avled gjorde han ett tillägg till sitt testamente, han avled 2005. Testamentet mellan min mor och A upprättades den 4/11-1997Texten på tillägget lyder, upprättat 12/11-1997:"Min kvarlåtenskap skall enligt det inbördes testamentet tillfalla min hustru med fri förfoganderätt och efter hennes frånfälle min syster, D. Jag förordnar nu att även min syster skall erhålla arv efter mig med fri förfoganderätt och min kvarlåtenskap efter det att förfogarna har avlidit, med lika delar ska tillfalla Bua kyrka och Synskadades förening, distriktet Varberg/Falkenberg.Detta testamente har således på intet sätt förändrat mitt förordnande i det inbördes testamentet utan skall enbart tolkas som ett tillägg."Min mor sålde deras hus 2006 för X kr. Är det denna summa som går i arv till D, eller hur tolkar vi detta tillägg?Med vänlig hälsning
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Frågan du ställer handlar om testamentestolkning, vilket kan vara väldigt svårt och något som kan vara omtvistat vid ett arvskifte. Jag ska försöka beskriva reglerna kring detta och omständigheterna kring din fråga, och kommer då utgå ifrån att testamentet som utgångspunkt är formellt riktigt upprättat.

Tillägg på testamente

Det kan ibland vara svårt att avgöra om det skett ett tillägg till ett testamente, eller om det skett en återkallelse av det gamla testamentet. Vill man göra tillägg till sitt testamente förutsätter detta att man uppfyller samma formkrav som för att upprätta ett testamente (10 kap. 6§ ärvdabalken, ÄB). Det innebär att testamentsgivaren uppfyller kraven för skriftlighet och att det ska undertecknas med två vittnen (10 kap. 1§ ÄB). Jag vet inte tillräckligt om dessa förutsättningar för att ifrågasätta detta, utan kommer utgå ifrån att även tillägget som gjorts uppfyller dessa krav. Av texten du citerat att döma, tolkar jag det som ett tillägg och inte en återkallelse av det tidigare testamentet.

Inbördes testamente och fri förfoganderätt

Det framgår inte av frågan om det testamentet är ett så kallat inbördes testamente, så jag kommer kort redogöra för reglerna kring detta också.

Det är inte ovanligt att par upprättar ett så kallat inbördes testamente, alltså att den av parterna som överlever den andra ska få ärva, och att arvet exempelvis därefter går till någon annan, kanske en organisation eller annan släkting (10 kap. 7§ ÄB). Båda parterna upprättar då ett testamente som säger att den som avlider först ärver av den andra, och sen vad som händer efter det. Om efterlevande make på väsentligt sätt rubbar förutsättningarna för det ömsesidiga testamentet, så ska den efterlevande maken förlora sin rätt som testamentet grundar sig på. Detta utifrån att man antar att viljan bakom ömsesidigheten försvinner, om den ena personer avviker från testamentet. I ert fall så har då efterlevande make, din mor, ärvt med fri förfoganderätt. Detta innebär att man är fri att förfoga över egendomen som man vill, däribland sälja och liknande, men man får inte testamentera bort det. Jag tolkar det som att huset som din mor sålt var en del av hennes mans kvarlåtenskap, och då är hon fri att sälja det.

Testamentestolkning – vad innebär testamentet i denna situation?

Det är väldigt svårt för mig att säga hur man ska tolka detta testamente, då jag inte vet särskilt mycket om omständigheterna kring er situation, och inte heller hur det ursprungliga testamentet ser ut. Tolkningen av testamenten kan vara komplicerat, och det ingår inte riktigt i min kompetens att göra individuella testamentestolkningen inom ramen för expresstjänsten, men jag kan berätta lite kort om hur man kan tänka och gå vidare.

Utgångspunkten för testamentestolkning är att man ska försöka komma så nära givarens avsikt som möjligt, då detta är ett uttryck för dennes yttersta vilja (11 kap. 1§ ÄB). Man kan tolka tillägget så att systern har arvsrätt först efter makan avlidit, och att efter systern avlidit ska det fördelas lika mellan dessa två associationer. Men då jag inte vet hur ursprungstestamentet ser ut är det svårt för mig att avgöra systerns arvsrätt. Beroende på hur ursprungstestamentet ser ut, kan man också tolka tillägget som att systern och makan ska dela på kvarlåtenskapen direkt med fri förfoganderätt. Detta skulle dock sannolikt anses rubba ömsesidigheten i testamentet makarna emellan, och med tanke på att det framgår att detta inte är syftet med tillägget, så skulle jag tolka det som att detta inte är vad som avsetts. Snarare kan det vara så att testatorn önskar att hans syster ärver efter det att hans efterlevande maka gått bort.

På så vis skulle jag inte tro att summan på huset ska gå i arv till systern, då hans maka ärvt med fri förfoganderätt. Hon har varit fri att sälja huset. Utifrån denna tolkning ärver systern först när makan gått bort. Genom uttrycket fri förfoganderätt så möjliggörs att makan här får sälja bostaden och även använda pengarna, om inget annat angivits i testamentet. Vad som sedan händer efter makans död, utgör också föremål för tolkning, men det finns en presumtionsregel om inget annat framgår av testamentet. Man beräknar då arvet till systern utifrån en andel av vad makan ärvt när mannen gick bort (12 kap. 1§ ÄB). Utgör kvarlåtenskapen efter mannen ½ av vad makan ärvde vid hans död, är det denna andel som systern ärver av makans kvarlåtenskap när makan sedan går bort. Om makan av mannen ärver 100 000 kr, och hon har själv 200 000 kr, utgör den efterarvsberättigade andelen 1/3 av makans kvarlåtenskap när hon sen går bort. Låt säga att det finns 600 000 kr när hon går bort, då har systern rätt till 1/3 av detta, alltså 200 000 kr, i efterarv från maken. Det är således inte en fast summa som går till efterarv, utan en andel, och därför inte heller nödvändigtvis husets värde vid försäljningen, utan endast en andel av det utifrån kvarlåtenskapens andel av makans förmögenhet vid mannens bortgång. Efterarvet för systern baseras på bodelningen vid makens bortgång, och då jag inte vet mer om hur den såg ut och hur stor del hans kvarlåtenskap utgjorde av hans frus förmögenhet, kan jag inte svara närmare kring vad efterarvet mer exakt blir.

Sammanfattning och råd

Det är som sagt svårt för mig att tolka testamentet utan att läsa det i sin helhet, och utan att känna till mer kring omständigheterna. Testamentestolkning ska göras i varje enskilt fall, och det kan därför vara svårt att säga generellt vad som gäller. Vad som dock ska betonas är att testamentet ska tolkas utifrån testatorns vilja. Finns det alltså uttryck i ett testamente som till synes verkar gå emot vad testatorn vill, ska man tolka det i enlighet med vad man tror han hade velat. Det är utanför expresstjänsten att helt tolka vad han har menat med just detta tillägg, men min bedömning är att systern först ska ärva efter att hans fru gått bort, och då endast en andel. Det är en tolkningsregel och gäller endast om inget annat framgår av testamentet.

Det bästa är om man kan lösa oenigheter kring ett arvskifte arvtagarna emellan, men om det inte går rekommenderar jag att man kontaktar en advokat som kan hjälpa er. Man kan också ansöka hos tingsrätten om att förordna en skiftesman som kan hjälpa att värdera och skifta boet. Om du önskar att få testamentet tolkat i sin helhet eller vidare rådgivning är du välkommen att återkomma till mig så kan jag sätta dig i kontakt med vår juristbyrå. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se

Jag hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!

Vänligen,

Sara Pedersen
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2861)
2021-06-20 Måste testamentstagarens fulla personnummer finnas med i testamentet?
2021-06-17 Kan man testamentera enskild egendom i flera led?
2021-06-15 Kan man testamentera en bostadsrätt med full äganderätt?
2021-06-15 Måste ett syskon godkänna testamente?

Alla besvarade frågor (93266)