Skadeståndsansvar för en elev som har krossat en mobilskärm
Om jag på min arbetsplats får min mobil skärm krossad av en elev. Blir föräldrarna skyldiga att betala min självrisk?
Kort om det som hände.
Min mobil låg på golvet i en idrottshall bredvid en bänk som jag skulle ställa tillbaka på rätt plats jag ber eleverna att inte röra bänkarna då de är för tunga att flytta för dom. Eleven ifråga lyfter upp bänken medans jag flyttar en annan bänk och orkar inte hålla den uppe. när eleven ställer ner bänken så gör eleven det rakt på min telefon vars skärm blir krossad.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Allmänt om skadeståndsansvar för barn och föräldrarnas ansvar
Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Som jag tolkar situationen du har beskrivit har inte barnet uppsåtligen/avsiktligen vållat skadan på din mobiltelefon (sakskada). I stället verkar det röra sig om en ren olyckshändelse alternativt vårdslöshet (återkommer till detta). Att genom vårdslöshet vålla en sakskada är inte brottsligt och därför blir inte föräldrarna skadeståndsansvariga (3 kap. 5 § första stycket skadeståndslagen (det s.k. principalansvaret)). Det är alltså barnet som är blir det ansvariga subjektet här och som därför eventuellt ska betala skadestånd i ditt fall. Med det sagt brukar föräldrar ändå betala barns skadestånd för att de inte vill att barnet ska bli skuldsatt.
Barn blir dock oftast inte skadeståndsskyldiga i samma utsträckning som vuxna. Barn ska nämligen endast ersätta skadan i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till barnets ålder, utveckling (mognad), typen av handling, föreliggande ansvarsförsäkring, andra ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter (2 kap. 4 § skadeståndslagen). Vilket kan leda till ett lägre skadestånd eller inget skadeståndsansvar alls för barnet. Prövningen sker i två steg: 1. Har barnet vållat skadan? 2. I vilken utsträckning är det skäligt att barnet ersätter skadan? Denna regel som innebär ett mindre skadeståndsansvar för barn är egentligen bara av betydelse för barn mellan 5-15 år. Barn runt fem år och yngre anses inte kunna vålla skador och blir därför inte skadeståndsskyldiga alls. Barn över 15 år bedöms oftast som vuxna i skadeståndssammanhang. Jag vet inte hur gammal barnet är i ditt fall, vilket gör det svårt att ge ett helt korrekt svar på din fråga, men jag utgår från att barnet var mellan 5-15 år i ditt fall eftersom så verkar vara fallet utifrån vad du berättar om händelsen.
Vållandeprövningen
Frågan är då om barnet ska anses har vållat ifrågavarande skada. Bedömningen om huruvida barnet har agerat vårdslöst sker objektivt utifrån hur en normalt aktsam vuxen genomsnittsmänniska borde agera (trots att det är ett barn). Att försöka lyfta en bänk som är för tung att lyfta och särskilt efter den tillsägelse om att inte röra bänkarna som du hade framfört drar tankarna mot vårdslöshet. Visserligen var ni i en idrottshall och man kan då ta viss hänsyn till att barn i samband med att de sportar eller leker beter sig mer obetänksamt och att verksamheten ni utför medför vissa naturliga risker. Vad som är vårdslöst i en miljö behöver inte vara det i en annan. Man kan också fråga sig om skadan på mobiltelefonen var en rimligt förutsägbarhet följd av vårdslösheten – det vill säga att lyfta denna bänk. Onekligen finns det ett orsakssamband – hade inte bänken lyfts av eleven hade din mobil varit hel. Och jag bedömer också skadan som en rimligt förutsebar följd av bänklyftandet. Men samtidigt går det att argumentera för att du var vårdslöst medvållande till skadan genom att du placerade din mobil bredvid en bänk i en idrottshall, och att skadeståndet därför ska minskas (se 6 kap. 1 § andra stycket skadeståndslagen).
Min helhetsbedömningen blir dock att barnet har varit vållande. Vi går därför vidare till nästa steg i bedömningen.
Skälighetsprövningen
Här vet jag ingenting om barnets ålder, utveckling, föreliggande ansvarsförsäkring, andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter (2 kap. 4 § skadeståndslagen). Jag förutsätter dock som sagt i mitt svar att barnet är mellan 5-15 år. En utgångspunkt är att barnet ska bli ansvarigt så långt som en ansvarsförsäkring täcker skadan (om det finns en sådan försäkring). Om skadan helt och hållet täcks av en ansvarsförsäkring ska alltså skadeståndet inte sättas ner på grund av skadevållaren är ett barn. Jag tolkar det du skriver som att du har en försäkring som täcker skadan, och därför aktualiseras bara ersättning för självrisken. Notera att ditt försäkringsbolag kan komma att rikta krav direkt mot det försäkringsbolag vars försäkring täcker barnets vållade skador, med anledning av det belopp som betalas ut till dig (7 kap. 9 § försäkringsavtalslagen).
Slutsats
Utifrån den lilla informationen jag har fått pekar det mesta på att barnet är skadeståndsansvarig för skadan enligt 2 kap. 4 § skadeståndslagen, åtminstone så långt som en ansvarsförsäkring täcker. Föräldrar är som sagt inte juridiskt ansvariga för sakskador barn vållar genom vårdslöshet, som verkar vara fallet här. Om det hade varit ett uppsåtligt skadande av din mobil blir dock föräldrarna ansvariga eftersom det då hade rört sig om brottet skadegörelse (oavsett om barnet inte är straffmyndigt) (3 kap. 5 § skadeståndslagen och 12 kap. 1 § brottsbalken).
Jag rekommenderar att du kontaktar barnets föräldrar och kräver pengar för självrisken och påminner om att ett ansvarsskydd för skada barnet vållar finns i hemförsäkringen. Även om ingen försäkring skulle finnas känner föräldrar sig ofta moraliskt förpliktigade att betala för sina barns skador, särskilt eftersom föräldrar inte vill att barnen ska bli skuldsatta.
Med vänliga hälsningar,
