Skillnad på provjobb och provanställning
Vad är skillnaden på provjobb och provanställning? Provanställning är reglerat i LAS men just formuleringen "provjobb" finns inte med i lagen. Kan man tolka det som att provjobb är vanligare hos uppdragstagare jämfört med arbetstagare, finns det något att stödja detta på?
Mvh Julia
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga till Lawline!
Skillnad på provanställning och "provjobb"
Svensk arbetsrätt skiljer sig från många andra länder. Den bygger istället på att arbetsmarknadens parter själva ska bestämma villkoren i stor mån. I Sverige finns det till exempel ingen lagstadgad miniminlön.
En provanställning är en lagstadgad anställningsform i LAS (6 §). Den får pågå i högst 6 månader och efter den här perioden ska arbetstagaren erbjudas en tillsvidareanställning om arbetstagaren vill fortsätta ha en som anställd, man kan alltså inte vara provanställd under en längre tid. Om man inte avtalar om något annat så får arbetsgivaren under provanställningen säga upp arbetstagaren närsomhelst utan någon särskild anledning.
Ett "provjobb" är ingen lagstadgad anställningsform i LAS. Jag har hört många "skräckhistorier" om hur framförallt unga fått "provjobba" t. ex en vecka på restaurang utan betalning. Dock kan det vara så att arbetsplatsen är ansluten till ett kollektivavtal där det kan finnas villkor som säger att man tex inte får provjobba utan lön, så detta är bra att kolla upp när man blir erbjuden ett "provjobb".
Vanligare bland uppdragstagare?
LAS gäller mellan arbetstagare och arbetsgivare och inte för uppdragstagare. Det är alltså tillåtet att "provjobba" hos en uppdragstagare en längre tid, därför kanske man kan säga att provjobb är vanligare hos uppdragstagare. Gränsen mellan arbetstagare och uppdragstagare är svår att dra. Av det jag läst hittils kan man säga att t. ex många konsulter som jobbar "på uppdrag" egentligen är att se som uppdragstagare. En av de faktorerna som spelar är om det man ska presterar avser ett visst arbete eller resultat (uppdragstagare) eller utan om man fortlöpande ställer sin arbetskraft till arbetsgivarens förfogande (arbetstagare).
