Skyddade personuppgifter

2018-11-16 i PUL/GDPR
FRÅGA
HejHar skyddat identitet. Har Lexbase rätt att publicera mitt namn?
SVAR

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Allmänna handlingar och sekretess

Din fråga handlar om publicering av skyddade personuppgifter på rättsdatabasen Lexbase.

I databasen finns domar från svenska domstolar i brott- och tvistemål. Domar utgör allmänna handlingar enligt 2 kap. Tryckfrihetsförordningen (här). Alla har rätt att ta del av dessa handlingar såvida de inte är skyddade av sekretess.

Folkbokföringsuppgifter, t.ex. personnummer, namn och adress, är normalt också offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter. I vissa fall kan personuppgifterna skyddas om det av särskild anledning kan antas att en person eller någon närstående kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut (22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen).

Skyddad identitet är i Sverige en metod för att skydda personer som är utsatta för ett konkret och allvarligt hot. Begreppet skyddade personuppgifter är en samlingsrubrik som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Sekretessmarkering och kvarskrivning kan du ansöka om hos Skatteverket.

Om du har sekretessmarkering är dina personliga uppgifter i databasen hos Skatteverket och andra myndigheter markerade med sekretess. Din sekretessmarkering överförs automatiskt till de flesta myndigheter, kommuner och landsting via Skatteverkets folkbokföringssystem. Det innebär att de ser sekretessmarkeringen och ska alltid göra en noggrann prövning innan dina uppgifter möjligen lämnas ut (35 kap. offentlighets- och sekretesslagen).

En sekretessmarkering innebär dock inte någon absolut sekretess. Vid en begäran om utlämnande av personuppgifter ska myndigheten göra en självständig sekretessbedömning. Vid bedömningen kan myndigheten komma fram till att uppgifterna ska lämnas ut. En personuppgift som omfattas av sekretess hos en myndighet kan bli offentlig om den tas in i t.ex. en dom, ett protokoll eller annat beslut (43 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen).

Sammantaget bör en person med sekretessmarkerade personuppgifter vara mycket noga med att själv kontrollera om en uppgift som lämnas är sekretesskyddad hos myndigheten.Den ligger också ett ansvar på den enskilde att själv upplysa om eventuell sekretessmarkering eftersom det inte åligger en myndighet att utan anledning kontrollera om en person har sekretessmarkering i folkbokföringen (Se Skatteverkets vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i offentlig förvaltning).

Yttrandefrihet och utgivningsbevis

År 2003 infördes möjligheten för företag och andra enskilda att ansöka om utgivningsbevis för databaser och på så vis komma att omfattas av det särskilda skydd för yttrandefriheten som yttrandefrihetsgrundlagen (här) innebär. Lexbase har utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (Se utgivningsbeviset här). Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de inte omfattas av dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (art. 85 GDPR).

Från den 1 januari 2019 föreslås en bestämmelse införas i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör det möjligt att i annan lag begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär (prop. 2017/18:49 s.144). Tanken är att reglera om förbud mot offentliggörande av personuppgifter som bl.a. avslöjar om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel. Följden av lagändringen blir att databaser som Lexbase inte längre kan skyddas av utgivningsbevis, med följden att t.ex. Dataskyddsförordningens (GDPR) regler avseende personuppgiftsbehandling ska gälla för en sådan databas/söktjänst.

Informationen som är sökbar i Lexbase hämtas in från svenska myndigheter och publiceras på det sätt som myndigheterna har upprättat dokumenten, d.v.s. Lexbase har inte manipulerat eller censurerat informationen. Dokumenten innehåller samtliga uppgifter som myndigheterna har registrerat om personen eller företaget. Det betyder att myndigheten som har lämnat ut dina skyddade personuppgifter till Lexbase har gjort bedömningen att uppgifterna ska bli offentliga.

Min rekommendation är att du noggrant ska undersöka och kontrollera om dina uppgifter som har lämnats ut är sekretesskyddade hos de mottagande myndigheterna. Personuppgifter, inkl. sekretessmarkeringen, aviseras från Skatteverket till andra myndigheter. Mottagande myndighet väljer själv hur den ska hantera sekretessmarkerade personuppgifter i sina system. Därför måste du upplysa om eventuell sekretessmarkering de respektive myndigheterna som inte har skyldigheten att kontrollera sådan information.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Galina Krasteva
Fick du svar på din fråga?