Är det tillåtet att använda en dashcam för att dokumentera parkeringsskador i ett nyckellåst p-garage?

2019-12-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Har fått skada på min bil i en parkeringsplats som står lite längre bort från lägenheten. Är det olagligt att ha en dash kamera för att få bevis, ifall någon gör något mot min bil? notera att det är inuti parkeringsplatsen där bara människor med nyckel kan komma in.
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagAnvändandet av dashcam strider eventuellt mot kamerabevakningslagen, varför vi kikar närmare på den, samt ett relevant avgörande från högsta förvaltningsdomstolen (HFD).HFD har i en dom från 2016 slagit fast att dashcams är tillåtnaI rättsfallet la HFD dock stor vikt vid att dashcamen skulle vara tillfälligt monterad i vindrutan på bilen och inte fastmonterad med skruvar eller på annat sätt integrerad i fronten. HFD la även vikt vid att dashcamen skulle sättas på och stängas av vid varje tillfälle föraren skulle köra bilen samt att föraren alltid befann sig i kamerans absoluta närhet när den filmade (HFD 2016:71).Det är därför inte säkert att du kan luta dig mot detta rättsfall, då du, som jag förstår det, avser låta kameran spela in material när du inte befinner dig på plats. Användandet kan därför komma att strida mot kamerabevakningslagen.Det finns undantag i kamerabevakningslagen för bland annat privatpersonerDäremot så kan användningen vara undantagen kamerabevakningslagen då du filmar i egenskap av privatperson, på en plats där allmänheten inte äger tillträde och filmningen är av privat natur. Datainspektionen har själva uppgett att platsen och avsikten är centrala faktorer när det kommer till att avgöra om filmningen ska anses vara av privat natur, och har även uppgett garage som ett exempel. Att du ska dokumentera skador på din bil i samband med försäkringsärenden bör ses som en tillåten avsikt.Användningen bör därför vara undantagen kamerabevakningslagen i ditt fall, men om du är osäker kan du givetvis höra av dig till Datainspektionen. Du kan läsa mer om vad de sagt angående privatpersoners kamerabevakning här: https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/kamerabevakningslagen/#privatpersonerNågra avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig ett gott nytt år!Med vänliga hälsningar

Juridiskt grundår & UJIK

2019-12-29 i ÖVRIGT
FRÅGA |Hej! Jag vill bli jurist men är fortfarande nihilistisk kring detta spörsmål. Jag undrar därför om ni vet någon kurs man kan ta som är likvärdig med den juridiska översiktsuren? Juridik är ett främmande område för mig och jag är därigenom väldigt entusiastisk till att lära mig grunderna i statsvetenskap. Jag är till och med benägen till att finansiellt kompensera för undervisningen som någon kan ge genom en lärobok eller hemsida, än så länge har ja tillgång till boken Sveriges Lag. Har ni några tips på hur ni fick en juridisk översikt så att ni inte sträckläste juridik i 5 år och hatade det?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Mitt bästa tips till dig är att gå kursen Juridiskt Grundår på Uppsala Universitet. Kursen består av de två första terminerna av juristprogrammet. Detta kommer att ge dig en väldigt bra inblick i hur juristprogrammet är på ett sätt som inga andra juridiska kurser kommer att göra. Första terminen är offentlig rätt (statsrätt och EU rätt) och andra terminen är "vanlig" obligationsrätt (bla köprätt och skadeståndsrätt). Klarar man kursen med betyget VG får man en chans att komma in på den tredje terminen på juristprogrammet. Det är helt enkelt det bästa sättet att förstå om juristprogrammet är för dig eller inte. Väljer du att inte acceptera en plats på programmet är kursen ändå väldigt bra och användbar som ett komplement till annan utbildning.Sedan finns även utvidgad juridisk introduktionskurs (UJIK) på Lunds Universitet som är en distanskurs på 15 högskolepoäng som man kan välja att läsa helfart på höstterminen eller halvfart på vårterminen. Dock ger denna kursen enligt mina personliga erfarenheter inte en realistisk inblick i hur juristprogrammet fungerar eftersom den är ganska översiktlig och man får inte en tillräcklig vägledning i hur man bearbetar juridiska frågor på det sättet kursen Juridiskt Grundår gör. Även denna kurs avslutas med en tenta som ger en chans till en plats på juristprogrammet i Lund förutsatt att man får det högsta betyget. Jag tycker att du ska läsa på om de olika kurserna och definitivt prova på för att se om juridik är något för dig. Lycka till!Vänligen,

Personuppgiftsbehandling störningar i boende

2019-12-15 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hur länge står störningar från en lägenhet kvar.Resten av livet eller är det någon slags preskription tid på det.
Amanda Keith |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas återfinns bland annat i Dataskyddsförordningen (GDPR).En personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person som är i livet. I dataskyddsförordningen finns ett antal grundläggande principer, vilka gäller för all personuppgiftsbehandling. Kortfattat innebär principerna att det krävs stöd i dataskyddsförordningen för att få behandla personuppgifter, att personuppgifter endast får samlas in för specifika, särskilt angivna och berättigade ändamål, att inte fler personuppgifter än som behövs ska insamlas, att personuppgifterna ska vara riktiga, att uppgifterna ska raderas då de inte längre behövs, att uppgifterna ska skyddas samt att det ska kunna visas att och hur dataskyddsförordningen efterlevs.För att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter måste det finnas stöd i dataskyddsförordningen, en så kallad rättslig grund. Det finns sex stycken rättsliga grunder – samtycke, avtal, intresseavvägning, rättslig förpliktelse, myndighetsutövning och uppgift av allmänt intresse samt grundläggande intresse. Inom privat verksamhet stödjer sig behandlingen av personuppgifter främst på samtycke, avtal, rättslig förpliktelse och intresseavvägning. Innan ett hyresavtal tecknas mellan en hyresvärd och en hyresgäst kan uppgifter såsom arbetsgivare, boendeförhållanden och övriga uppgifter för att kunna bedöma sökandens kvalifikationer som hyresgäst, inhämtas. När hyresavtalet väl har undertecknats bör överflödiga uppgifter gallras. Vidare har hyresvärden rätt att registrera grundläggande uppgifter om hyresgästen under själva hyresförhållandet, alltså sådant som namn, telefonnummer och personnummer samt andra uppgifter av relevans för hyresförhållandet såsom störningar i boendet, bland annat. Den rättsliga grunden för att behandla uppgifter om störningar i boendet är främst för att kunna tillvarata rättsliga anspråk med anledning av hyresavtalet.Registrering av uppgifter om förekomna störningar får innehålla beskrivningar av händelser och iakttagelser som gjorts. Om anteckningen om störning inte föranlett hyresvärden att vidta någon åtgärd för att få hyresförhållandet att upphöra ska uppgiften som huvudregel raderas senast efter två år. Som riktmärke bör alltså gälla att anteckningar om störningar i boende som är äldre än två år inte bör förekomma. Hoppas att du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Min praktikplats har begärt ut mitt brottsregister - Kan de det?

2019-12-07 i PUL/GDPR
FRÅGA |I ett dokument från universitetet framgår det att jag inför min verksamhetsförlagda utbildning i vården kommer att bli kontrollerad mot belastningsregistret, dvs. genom att verksamheten begär ut detta från polisen utan min inblandning.Jag vet att det är tillåtet för statliga myndigheter att begära utdrag inför anställning av personal enligt "Förordning (1999:1134) om belastningsregister", men som student är man väl inte inkluderad där? Finns det lagstöd för att rutinmässigt begära utdrag för samtliga studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom vården?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har valt att ställa din fråga till oss på Lawline.Verksamhetsförlagd utbildning är praktik, vilket detta är tillåtet för. Reglerna för detta är "Om det behövs för att pröva en fråga om anställning eller uppdrag i en verksamhet som avser vård..."(10 § Lag om belastningregister)...har enskilda rätt att begära ut uppgifter om andra enskilda. Praktik hamnar under uppdrag i det gär fallet I vanliga fall när arbetsgivaren begär det måste man överlämna utdraget efter att ha begärt ut det som enskild. Du ska dock arbeta i vården, vilket medför att de har rätt att begära ut ditt utdrag (10 § Lag om belastningregister). Denna lag finns troligen inte utan anledning, som jag misstänker är samma anledningsom dehar för att kontrollera alla blivande praktikanter. Förordningar är en form av "mini-lagar", och den du har läst förtydligar detaljfrågor kring lagen den bygger på. De kräver inte rikdagsbeslut för att stiftas, utan kan meddelas av regeringen utan Riksdagens inblandning. Det är viktigt dock att Riksdagen när som helst kan stifta en lag som föregriper en eventuell förordning.Jag hoppas du har fått svar på dina frågorMed vänlig hälsning,

Får man sätta upp en kamera på sin lägenhetsdörr?

2019-12-29 i PUL/GDPR
FRÅGA |Är det lagligt att sätta upp en kamera på sin lägenhetsdörr som filmar alla som går förbi?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör kamerabevakning vilket aktualiserar reglerna i kamerabevakningslagen samt dataskyddsförordningens regelverk.Vad krävs för kamerabevakning?Tillstånd till kamerabevakning krävs om bevakningen avser en plats dit allmänheten har tillträde, samt bedrivs av en myndighet eller någon annan vid utförande av en uppgift av allmänt intresse som följer av bl.a. lag (se 7 § kamerabevakningslagen). I det följande kommer jag att förklara vad "en plats dit allmänheten har tillträde", samt "uppgift av allmänt intresse" egentligen innebär.I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ansågs kameror vid entréer till flerfamiljshus vara på en plats dit allmänheten har tillträde eftersom att det inte fanns något fysiskt som hindrade allmänheten att ta sig till entréerna. Ett exempel på det var att fastigheten inte hade någon anordning, t.ex. en låst grind, som kunde avskilja den från allmänheten (se dom i mål nr 3821-09 och 3822-09). I ditt fall verkar det som att allmänheten har tillträde till utrymmet framför din lägenhetsdörr, och det är därför en plats dit allmänheten har tillträde.Uppgifter av allmänt intresse har i prop. 2017/18:231 ansetts bl.a. utgöra myndighetsutövning. Övervakning i butiker, köpcentrum och banklokaler är dock inte tillståndspliktigt då utförandet av uppgifter i dessa fall inte är av sådant allmänt intresse. Övervakning utanför sin lägenhetsdörr bör alltså inte utgöra ett utförande av uppgift av allmänt intresse.Tillstånd till kamerabevakning krävs alltså inte i ditt fall eftersom att övervakning utanför sin lägenhetsdörr inte utgör ett utförande av uppgift av allmänt intresseVad säger dataskyddsförordningen?Trots att kamerabevakningslagen inte kräver att du har ett tillstånd till kamerabevakning, måste dataskyddsförordningens regler om personuppgifter beaktas.En upplysning av en identifierbar person utgör en personuppgift enligt artikel 4.1 dataskyddsförordningen. I och med att förordningen blir aktuell i samband med kamerabevakning måste du bland annat ha ett berättigat intresse av att bevaka, som väger tyngre än den identifierbara personens integritetsintresse (artikel 6). Har du inte ett sådant starkt berättigat intresse, utgör din personuppgiftsbehandling (kamerabevakning) en olaglig behandling.Dessutom måste du bland annat tydligt informera om vem som bevakar, vilket syfte bevakningen har, och vart den som bevakas kan vända sig för ytterligare information och utkrävande av sina dataskyddsrättigheter (artikel 15).SammanfattningTrots att kravet på tillstånd enligt kamerabevakningslagen inte blir aktuellt i ditt fall, måste du vid kamerabevakningen ta hänsyn till reglerna i dataskyddsförordningen. Att ha en kamera i lägenhetsdörren kommer alltså troligen att strida mot dataskyddsförordningen.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fota och filma butik, restaurang och liknande

2019-12-26 i ÖVRIGT
FRÅGA |Är det olagligt att filma/fotografera in i butiker/restauranger/kontor från allmän plats, där det inte är ett skyddsobjekt?Att det inte är olagligt att filma/fotografera personer på allmän plats vet jag och jag vet att det är olagligt att filma/fotografera någon i sitt hus/lägenhet.
Kathleen Ramos |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline! Enkelt uttryckt får man fotografera överallt på allmän plats. Det stämmer riktigt som du nämner i din fråga att man inte får fota och filma skyddsobjekt men inte heller i domstolar och på privat mark där det råder fotoförbud, det vill säga där någon har bestämmande och beslutande rätt som till exempel biografer, militära anläggningar och platser där det är skyltat att fotografering inte är tillåtet. På ställen där det råder fotoförbud som till exempel gallerior, då är det inte en brottslig handling att fotografera men ägaren har rätt att kasta ut dig om du bryter mot förbudet. Man får inte olovligen fota någon i hemlighet som befinner sig i ett utrymme av privat karaktär, som i en bostad, en toalett eller omklädningsrum. Då gör man sig skyldig till kränkande fotografering.För brottet kränkande fotografering som kom till som en ny lag 2013 finns det tre kriterier: Att fotograferingen sker utan tillstånd, att den sker i hemlighet och i ett område av privat karaktär som i ett hem, ett provrum eller en toalett, där man ska kunna anta att man får vara i fred. Upptäcks dock fotograferingen är den inte kränkande, då kan det röra sig om ett ofredande i stället. Sker den däremot i hemlighet, men inte på en privat plats, blir det inte heller ett ofredande eftersom personen måste känna till fotograferingen för att räknas som kränkt vid tillfället. Undantag för kränkande fotografering är ifall fotograferingen sker i ett försvarligt syfte, till exempel för att uppdaga missförhållanden som att avslöja vanvård på ett äldreboende, då avslöjandets samhällsintresse väger tyngre. Generellt så får du fotografera människor utan samtycke på allmän plats. Men här kommer också personuppgiftslagen in PUL, som ska skydda människors personliga integritet. Finns det en risk att de kan uppleva en kränkning av bilden kan det behövas ett tillstånd. Ansikten på nu levande människor som är identifierbara utanför den närmaste familj – och vänkretsen räknas som personuppgifter. Kränks de kan de bli ett brott mot PUL.Hoppas detta gav svar på din fråga!

Bilder av personer på allmän plats

2019-12-08 i PUL/GDPR
FRÅGA |Gäller GDPR för privatpersoner?Måste jag ha samtycke från alla som syns på ett fotografi för att kunna lägga upp det på Instagram eller Facebook?Ibland tar man ju foton i folksamlingar där okända personer kan skymta i bakgrunden. Har man rätt att ta foton på offentliga platser som tex torg, gallerior mm och lägga upp dessa på internet.Om jag efterbehandlar fotot med någon app och tex förstärker vissa färger, lägger till dekorationer mm finns det då något undantag i GDPR för konstnärliga bilder, som gör att det blir fritt att lägga upp dessa på nätet?
Adam Novak |Hej!Det är inte förbjudet att fota personer på allmän plats, så länge man inte gör det på ett sätt som gör dem upprörda. Om man gör det gör man sig skyldig till ofredande (4 kap 7 § Brottsbalken). Ofredande kräver att man fysiskt antastar eller störande kontaktar någon. Detta ska ske på ett hänsynslöst sätt och vara ägnat att kränka deras frid kännbart.GDPR gäller för företags insamling av personuppgifter, inte privatpersoners fotografering. Bilder kan läggas upp på sociala medier privat utan några problem med den lagstiftningen. Behandling av bilden gör inte skillnad för reglerna kring den, annat än att du får upphovsrätt till dem, ifall du skapat något som inte rimligen kan återskapas av slump.Har du andra frågor finns det en interaktiv guide för GDPR på datainspektionens hemsida.Jag hoppas du har fått svar på dina frågorMed vänlig hälsning,

Är GDPR tillämplig avseende personuppgifter som är att hänföra till en fysisk person med utomeuropeiskt medborgarskap?

2019-11-30 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! Hur gäller GDPR för en ideell förening som vill posta bilder på sin Facebook-sida? FB-sidan har i dagsläget mindre än 100 följare, men är ju offentlig så vem som helst kan hitta den. Måste jag ha samtycke eller rättslig grund för att få publicera foton med identifierbara personer? Och gör det någon skillnad om personerna på bilderna är afrikaner och bilderna är tagna i ett afrikanskt land (med tanke på att GDPR är en europeisk förordning)?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GDPR (The General Data Protection Regulation eller Dataskyddsförordningen) ersatte personuppgiftslagen (PuL) i maj 2018. Förordningen syftar bl.a. till att skydda fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter och därmed deras rätt till skydd av personuppgifter (artikel 1.1 och 1.2 GDPR). Det är en ganska svåröverskådlig förordning och nedan följer ett försök till en redogörelse av dess tillämpningsområde.Artikel 2 och 3 GDPR behandlar det materiella tillämpningsområdet (de bestämmelser som reglerar det rättsliga innehållet i förordningen, dvs. ett specifikt rättsförhållande) respektive territoriellt tillämpningsområde (med vilket avses var förordningen ska anses vara tillämplig geografiskt sett). Förordningen är för det första tillämplig på behandling av personuppgifter där behandlingen helt eller delvis är automatiserad samt med hjälp av annan behandling som inte är automatiserad men där personuppgifter kommer att ingå i ett (vad man här kallar) register. Detta kräver en förklaring av några begrepp:•Med personuppgifter avses "[v]arje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (nedan kallad en registrerad), varvid en identifierbar fysisk person är en person direkt eller indirekt kan identifierad särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikationer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet" (artikel 4.1 GDPR). Ett fotografi kan uppfylla en del av dessa rekvisit (dvs. att det många gånger går att identifiera en person med hjälp av gestaltningen), vilket kan göra ett fotografi till en personuppgift.•Med behandling avses en åtgärd eller en kombination av sådana gällande personuppgifter eller uppsättningar av sådana, oavsett om detta skett på ett automatiserat sätt. Exempel är insamling, registrering, framtagning, användning och kanske mest relevant i ditt fall, spridning genom sociala medier (artikel 4.2 GDPR).•Med register avses "en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt särskilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad eller spridd på grundval av funktionella eller geografiska områden" (artikel 4.6 GDPR). •Med personuppgiftsansvarig avses bl.a. en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter (artikel 4.7 GDPR).Fysiska personer skyddas oavsett medborgarskap och hemvist (skälen 2 och 14 i förordningen). Personerna på bilderna är alltså sådana fysiska personer som lagen avser även om de har utomeuropeiskt medborgarskap och skyddas därför av GDPR, oavsett om de är av afrikansk nationalitet eller är medborgare i en medlemsstat. Kort sagt kan man undanta uppgifter som rör juridiska personer (dvs. företag/näringsidkare), avlidna personer och uppgifter som inte går att hänföra till en person från tillämpningsområdet; i övrigt finns inga direkta begränsningar för vem som anses vara en fysisk person.För det andra är förordningen tillämplig på behandlingen av personuppgifter där behandlingen sker inom ramen för den verksamhet (t.ex. en ideell förenings verksamhet) som bedrivs på personuppgiftsansvarigas (t.ex. en ideell förening) verksamhetsställen inom unionen; detta oberoende av om behandlingen, t.ex. spridning av bilder på Facebook, skett i Unionen eller inte (artikel 3.1 GDPR). Kort sagt är GDPR tillämplig när en ideell förening offentligt publicerar bilder (som kan anses vara personuppgifter) på fysiska personer, t.ex. på en publik Facebook-sida. Då gäller, som du säger, att du antingen måste ha samtycke till publiceringen eller så måste publiceringen utgöra en rättslig grund som rättfärdigar behandlingen av personuppgifterna. Uppgifterna måste behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt (artikel 5.1 a). Behandlingen anses bara vara laglig om minst ett av villkoren i artikel 6.1 GDPR är uppfyllda, vilket antingen kräver samtycke att personuppgifterna publiceras för det specifika ändamålet eller att någon av de andra villkoren i a)–f) är uppfyllda. Om ni kan motivera publiceringen med att den är nödvändig för sådana ändamål som t.ex. rör den ideella föreningens eller en tredje parts intressen, och att de intressen och rättigheter som tillkommer den som personuppgifterna rör inte väger tyngre än det, så kan det alltså föreligga en rättslig grund som gör behandlingen av personuppgifterna laglig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,