Turordningsreglerna: Hur räknas anställningstiden för en arbetstagare med ett studentmedarbetaravtal?
Jag ligger i tvist med min arbetsgivare gällande turordning. De hävdar att en kollega har varit anställd längre tid än mig och därmed åker jag ut enligt turordningsreglerna. Faktum är att kollegan i frågan har haft ett s.k. studentmedarbetaravtal. Vad jag kunnat läsa mig till är detta är en särskild form av visstidsanställning med timlön. Hur räknas hans anställningstid egentligen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag förstår frågan som att det råder tvist om vem som har längst anställningstid mellan dig och din kollega, som har ett studentmedarbetaravtal, och följaktligen vem som ska bli uppsagd på grund av arbetsbrist enligt turordningen.
Turordningsreglerna finns i lagen om anställningsskydd ("LAS").
Huvudregeln – Sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren
Huvudregeln för fastställande av turordningslistan är den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren (22 § fjärde stycket LAS).
All anställningstid hos samma arbetsgivare räknas in; oavsett anställningsform, arbetets art eller omfattning. Så länge man är anställd av samma arbetsgivare/företag räknas alltså all anställningstid in. Även tid då arbetstagaren varit exempelvis tjänstledig för studier, föräldraledig och/eller sjuk kan tillgodoräknas anställningstiden (proposition 1981/82:71 s. 117 och proposition 1974:174 s. 55).
Studentmedarbetaravtal – en intermittent anställning?
Det som kan komplicera situationen i ditt fall är om din kollegas studentmedarbetaravtal är en s.k. intermittent anställning. I sådant fall blir beräkningen av den sammanlagda anställningstiden inte lika enkel som enligt huvudregeln.
En intermittent anställning är ett icke-sammanhängande anställningsförhållande där arbetstagaren bara arbetar exempelvis vissa dagar i veckan eller annars vid behov. Arbetstagaren ska enbart arbeta efter kallelse av arbetsgivaren, och arbetstagaren ska ha möjlighet att kunna tacka nej till varje enskilt arbetstillfälle – det föreligger alltså inte en förutbestämd arbetsskyldighet (se Arbetsdomstolens dom 2008 nr 81 s. 3 sista stycket).
Följden av en intermittent anställning blir att mellanliggande dagar, dvs. då arbetstagaren inte arbetar, inte utgör arbetstid. Anställningstiden är då enbart de dagar då arbetstagaren faktiskt utför arbete åt arbetsgivaren (se Arbetsdomstolens dom 2008 nr 81).
Utifrån informationen i frågan vet jag inte tillräckligt för att fastställa om det rör sig om en intermittent anställning eller ej – och följaktligen hur anställningstiden faktiskt ska beräknas i det här fallet. Avgörande för bedömningen om det föreligger en intermittent anställning eller ej är om din kollega är skyldig att arbeta när arbete erbjuds av arbetsgivaren samt om din kollega tidvis arbetar i liten utsträckning.
Sammanfattning
Huvudregeln vid fastställande av turordningslistan – att all anställningstid räknas in – är enkel. Jag kan dock inte ge dig ett tydligt svar på hur din kollegas sammanlagda anställningstid ska beräknas. Detta eftersom jag utifrån informationen i frågan inte vet tillräckligt mycket om studentmedarbetaravtalet för att fastställa om det rör sig om en intermittent anställning eller ej.
Mitt råd till dig är därför att återkomma till oss på Lawline med mer information, så hjälper vi dig vidare i ditt ärende. Du kan kommentera på detta inlägg, så återkommer jag, eller ställa en ny fråga till oss på hemsidan. Du kan även kontakta vår juristbyrå här för att få kvalificerad juridisk rådgivning av erfarna jurister.
Ring oss gärna om du vill ha mer information om hur vi kan hjälpa dig vidare.
Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt är: 08-533 300 04
Öppettider: Måndag-Fredag kl. 10-16.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.
Med vänliga hälsningar,
