Vad kan man göra om man blir felaktigt anklagad för brott?
Hej!
Jag går i 9:an och har blivit falskt anklagad för att sälja narkotika och förstöring av toaletter, jag har inte gjort något av detta och som sagt blivit falskt anklagad. Jag och mina vänner brukar gå in på toaletter tillsammans och prata vilket får lärarna/rektorn att tro att vi gör olagliga saker.
Rektorn har hotat med att anmäla till polisen för skadestånd på 8000 kr vi är 3 kompisar. Alltså 24000 kr.
Kan jag få råd på vad jag kan göra. Kan jag överklaga skadeståndet för falsk anklagelse?
Lawline svarar
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar vad man kan göra när man blivit felaktigt anklagad för brott.
Inledningsvis kan man konstatera att den som anklagar en oskyldig person för att ha begått ett brott själv kan göra sig skyldig till brott: falsk angivelse respektive falsk tillvitelse.
Falsk angivelse innebär att en person uppsåtligen gör en anmälan om brott mot en person trots att hen vet att personen i fråga är oskyldig (15 kap. 6 § BrB). När man talar om att något görs "uppsåtligen" menar man att agerande haft ett syfte att få en viss följd. För att agerandet ska klassas som falsk angivelse krävs att anmälan gjorts till relevant myndighet, i detta fall polisen, samt att den som gjort anmälan varit medveten om att personen som anmälts är oskyldig.
Falsk tillvistelse å andra sidan innebär att en person kontaktar exempelvis polis eller åklagare och persar ut någon annan som skyldig till en brottslig gärning eller i övrigt lämnar oriktiga besvärande uppgifter om en person (15 kap. 7 § BrB). För att agerandet ska klassas som falsk tillvitelse krävs att den som lämnar uppgifterna är medveten om att den utpekade personen är oskyldig. Det som huvudsakligen skiljer detta brott från falsk angivelse är att den som lämnat uppgifterna inte behöver ha haft som syfte att den utpekade ska dömas för ett brott, utan det räcker med att peka ut/lämna oriktiga uppgifter om en annan person för att skapa problem för denne.
Ett tredje brott som kan vara relevant här är förtal. Den som pekar ut en annan person som brottsligt eller klandervärd i sitt sätt att leva, eller lämnar andra uppgifter som kan orsaka andras missaktning kan göra sig skyldig till brottet förtal (5 kap 1 § BrB). För att agerandet ska klassas som förtal krävs att den utpekade personen tagit del av uppgifterna och att syftet varit att andra ska missakts den utpekade personen.
Rektorns agerande skulle alltså kunna falla inom något av dessa brott. Vilket av brotten som skulle kunna vara aktuellt beror bland annat på om rektorn haft uppsåt att få dig dömd för ett brott och om denne varit medveten om att du är oskyldig.
I ditt fall
Avslutningsvis vill jag poängtera att man inte kan bli skadeståndsskyldig endast genom polisanmälan i sig. Efter att en polisanmälan gjorts ska polis eller åklagare besluta om en brottsutredning ska göras. Det är alltså inte säkert att brottet ens tas upp till utredning. Skulle det beslutas att en brottsutredning ska göras så kommer polisen genomföra förhör och samla in teknisk bevisning. När utredningen är klar bestämmer åklagaren om man ska väcka åtal eller inte. Skulle åklagaren väcka åtal innebär detta att målet kommer att prövas i rättegång. Det är alltså först efter en genomförd rättegång med fällande dom som skadestånd kan bli aktuellt. I det aktuella fallet framstår det som tveksamt att åklagaren skulle bedöma att det finns skäl att väcka åtal.
Sammanfattningsvis behöver du alltså inte oroa dig för att polisanmälan i sig kommer leda till skadeståndsansvar. Skulle händelsen mot förmodan följas av en brottsutredning så kommer du få möjlighet att dela med dig av din syn på det inträffade. Det är även möjligt att anmäla rektorn för något av de ovannämnda brotten, beroende på om denne varit medveten om att du är oskyldig men ändå haft för avsikt att få dig dömd.
Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!
Vänligen,
