Vad kan tänkas utgöra uppvigling?
Hej,
I lagen står följande:
"Den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader."
Vad är exempel på ohörsamhet mot myndighet? Vad menas med svikande av medborgerlig skyldighet och vad krävs för att uppvigling ska klassas som grovt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Brottet uppvigling regleras i 16 kap. 5 § brottsbalken och som framgår av din fråga innehåller den flera rekvisit, vilket enkelt uttryckt är bestämmelsens "byggstenar" som behöver vara uppfyllda för straffansvar. Jag kommer nedan att besvara dina frågor i tur och ordning.
Exempel på ohörsamhet mot myndighet
Ett exempel på "ohörsamhet mot myndighet" är att underlåta att följa ett vitesföreläggande, alltså att t.ex. inte betala ett penningbelopp som en domstol eller annan myndighet har ålagt någon att betala för att ha underlåtit att följa myndighetens beslut.
Vad som menas med svikande av medborgerlig skyldighet
Med uttrycket "svikande av medborgerlig skyldighet" avses endast laglig skyldighet, t.ex. att avge självdeklaration. Moraliska plikter mot samhället, exempelvis att utöva sin rösträtt, omfattas inte.
Vad som krävs för att uppvigling ska klassas som grovt
När det gäller bedömningen av om uppvigling ska klassas som grovt ska en helhetsbedömning göras. Enbart den omständigheten att uppviglingen avsett ett allvarligt brott behöver alltså inte innebära att uppviglingsbrottet är grovt.
Här är ett exempel från hovrätten:
Svea hovrätts dom den 21 november 2001, B 162–00. Domen avsåg uppvigling till grov skadegörelse. Hovrätten fann att det i och för sig inte nödvändigtvis leda till att brottet i sammanhanget ska bedömas som allvarligt utan att även andra omständigheter måste beaktas. Hovrätten beaktade att spridningen över internet skett till en i princip obegränsad personkrets och under lång tid samt att faran för efterföljd varit betydande. Skadegörelsen som uppviglingen avsåg syftade till att byggprojekt som innefattat kostnader i miljardklassen (byggande av trafikleder i Storstockholmsområdet) skulle förhindras genom bl.a. förstörande av maskiner. Vid en samlad bedömning fann hovrätten att uppviglingen var grov.
Här rörde det sig förvisso om ett grovt brott men domstolen tog även hänsyn till bland annat personkretsen spridningen skedde till och under hur lång tid spridningen skett.
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
