Vad krävs för att en intagen ska tvingas lämna urinprov?
Hej! hur ofta kan man begära urinprov från en person på en anstalt? och om begäran beror på en misstänksamhet av droganvändning eller droginnehav, hur omfattad och konkret måste misstänksamheten vara? Jag undrar även om det finns någon skyldighet att berätta för personen på anstalten varför man misstänkt denna. Vilken/vilka lagar regleras detta i?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om det krävs misstanke för att begära urinprov från en intagen pga droganvändning samt om det finns ett maxantal för begäran. Reglerna om anstalter återfinns i Fängelselagen (FL).
Skyldighet att lämna urinprov
En intagen är skyldig att på begäran lämna urinprov för att kontrollera att den intagne inte är påverkad av alkohol, narkotika eller annat berusningsmedel (8 kap. 6 § FL). I paragrafen framkommer även att denna skyldighet inte föreligger om det finns medicinska eller liknande skäl. Syftet med regeln är just att kunna kontrollera att den intagne inte använder otillåtna droger.
Hur ofta och hur konkret misstanke?
Det framkommer inte i bestämmelsen att det krävs någon konkret misstanke eller att det finns ett maxantal för antalet gånger en intagen kan tvingas lämna urinprov. Att begära att en intagen lämnar urinprov är ett tvångsmedel och den intagne är skyldig att underkasta sig kontrollen. Kriminalvården ska beakta proportionalitetsprincipen när tvångsåtgärder används, det innebär att en tvångsåtgärd bara får användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden (1 kap. 6 § andra stycket FL). En tvångsåtgärd får helt enkelt inte vara för ingripande i förhållande till syftet vilket Kriminalvården alltid ska beakta. Det finns inte heller någon konkret misstankegrad, men återigen ska proportionalitetsprincipen följas vilket torde innebära att det inte får ske hur som helst och godtyckligt. Även JO (justitieombudsmannen) har uttalat "att anmoda en intagen att lämna ett urinprov är en form av kroppsbesiktning och således en tvångsåtgärd, som givetvis inte ska användas i större utsträckning än vad som är nödvändigt och ändamålsenligt" (JO dnr 5649-2009). Det finns ingen lagenlig skyldighet för personalen att berätta för den intagne vad eventuella misstankar om droganvändning grundar sig på men som sagt ska proportionalitetsprincipen beaktas.
Konsekvenser av att vägra samarbeta
Resultatet av en drogkontroll eller om en intagen vägrar lämna urinprov kan bidra till att verkställigheten förlängs genom att den villkorliga frigivningen skjuts fram (se 12 kap. FL) (proposition 2009/10:135 s. 152).
En intagen som känner att kroppsbesiktningar inte följer proportionalitetsprincipen kan skicka in en JO-anmälan från anstalten som kan resultera i att JO utreder ärendet och eventuellt riktar kritik mot åtgärden i vissa fall. Läs mer om JOs arbete här.
Sammanfattning:
En intagen är underkastad vissa tvångsåtgärder som genomförs i syfte att kontrollera att den intagne inte är påverkad av en otillåten drog eller alkohol. Det finns inga uttryckliga lagregler som säger att det måste föreligga en viss grad av misstanke eller som sätter upp ett maxtak. Att lämna urinprov är en kroppsbesiktning som är en tvångsåtgärd och vid genomförande av tvångsåtgärder ska proportionalitetsprincipen beaktas, det innebär att åtgärden inte får vara mer ingripande än nödvändigt. Proportionalitetsprincipen är en viktig princip som i praktiken gör att Kriminalvården inte kan begära urinprov hur som helst. I praktiken torde det innebära att Kriminalvården inte godtyckligt kan begära urinprov. Något skäl behöver troligen ligga till grund för åtgärden på grund av proportionalitetsprincipen. Utöver proportionalitetsprincipen finns inga uttryckliga begränsningar i vilken rätt Kriminalvården har att begära att en intagen ska lämna urinprov.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
