Vem har bevisbörda i förvaltningsprocess?

2019-03-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej ! Jag har fått avslag på min omprövning för bostadbidrag då försäkringskassan påstår att jag är sambo, vilket inte stämmer . Trotts bevis på de nekade FK mig bostadbidrag Dom säger ju vi får inte säga va du ska ha för bevis eller ens ge tips sjukt men hur som helst har skaffat ännu met bevis nu som jag ska skicka till förvaltningsrätten .Min fråga Jag har massor med bevis på att jag bor ensam med Mina barn måste FK bevisa motsatsen till förvaltningsrätten för att vinna eller räcker de bara att dom antar och tror så får dom rätt ? Är bevisbördan enbart på mig även i förvaltningsrätten ? Tack på förhand MVH
Azra Delkic |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har tolkat din fråga rätt undrar du hur bevisbördan ser ut i förvaltningsrätten. I förvaltningsmål I förvaltningsmål är huvudregeln att den enskilde har bevisbördan för rättigheter medan myndigheten har bevisbördan för skyldigheter. Exempel på sådana rättigheter kan vara olika former av bidrag exempelvis ekonomiskt bistånd eller tillstånd. Även bostadsbidrag är att anse som en rättighet där du har bevisbördan att för omständigheten att du inte är sambo. Skyldigheter kan vara ingripande mot enskild eller betungande beslut mot enskild, det exempelvis vara återkrav av bidrag, återkallelser av tillstånd eller legitimationer. Hade det varit fråga om återbetalning av bostadsbidrag på grund av misstanke att du var i ett samboförhållande hade bevisbördan legat på myndigheten, HFD 2013 ref 50.I utredningen I själva utredning om bostadsbidrag ska beviljas eller inte har myndigheten utredningsansvar att se till att ärendet utreds i den omfattning som ärendets beskaffenhet krävern. Å andra sidan har den enskilde som inledde ett ärende skyldighet att medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som som parten vill åberopa för sin framställning, 23 § Förvaltningslagen. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Domstolens möjligheter att avvisa bevisning

2019-03-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag har i en tvist i Tingsrätten bett om att kalla ett vittne. Ett för mig ett viktigt vittne i bevisningen. De bevis som fanns i domstolen var alka dokument, men för att förtydliga allt krävs ett vittne. Min advokat satte upp vittnet som mitt vittne.I domslutet förlorade jag eftersom jag inte kunde bevisa min sak alls. Utan vittnet hade domstolen inte varken tid eller möjlighet att sätta sig in i ärendet. Eller som domaren sa: "-Detta är för oss en rutin sak. De som kan ärendet är ni och era advokater." Är detta verkligen förenligt med svenskt rättsystem?
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att tingsrätten avvisat den bevisning du åberopat. Möjligheten för domstolen att avvisa bevisning regleras i Rättegångsbalken (RB). I Sverige är utgångspunkten fri bevisprövning, vilket innebär att en part fritt kan åberopa bevisning och att värdet av bevisningen bedöms från fall till fall utan att vara bunden av mallar eller tabeller (35 kap. 1 § RB). Grundregeln är alltså att all bevisning kan läggas fram. Däremot har domstolen möjlighet att avvisa bevisning (35 kap. 7 § RB). Skäl som anges för att avvisa bevisning är bland annat om bevisningen inte har någon betydelse för målet, om det inte behövs, om beviset skulle bli utan verkan, om bevisningen kan föras på ett mer effektivt sätt eller om beviset inte kan tas upp. En avvisning kan enbart ske om den är tveklöst befogad. Det innebär vidare att domstolen måste redogöra för under vilken av punkterna i 35 kap. 7 § RB som bevisningen i fråga faller under. Domstolen ska alltså i sin motivering nämna vilken av skälen ovan som kan läggas till grund för att avvisa bevisning. Sammanfattningsvis har du i enlighet med grundregeln om fri bevisprövning rätt att åberopa vittnesförhör. Om det är tveklöst befogat har domstolen möjlighet att avvisa bevisningen. Däremot måste domstolen redogöra för vilken av punkterna i 35 kap. 7 § RB som ligger till grund för avvisningen. Annars är den inte förenlig med svensk rätt. Hoppas att du fick svar på din fråga, och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning,

Vad gäller i tvist om parkeringsböter?

2019-02-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HejMina anställda har parkerat firmas bil och betalat för parkeringen som det ska. HOJAB som betraktas mer som skojarbolaget nu påstår att biljetten inte var synligt i rutan och krävde betalning i form av parkeringsavgift/bot. Det finns två vittne att biljetten har lagts in i bilen.Jag har bemött detta genom att skicka både den aktuella biljetten samt utdraget från kontot som visar att parkeringen var betalt den dagen och tiden samt beskrivit att jag inte vill betala två gånger för samma tjänst. Bolaget tog det inte som argument och gått vidare till tingsrätten. I sina argument bifogar de några bilder som visar att biljetten inte finns "synlig" i framrutan. Något som jag har svårt att se utifrån deras bilder. I framrutan ligger en massa andra grejer, papperslappar etc.Det är ett bolag som äger parkeringen, ett som kontrollerar och ett annat som stämmer mig.Hur går jag vidare för att få rätt i Tingsrätten?
Johannes Hammarling |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Det finns många rättsfall som behandlar beviskrav vid utfärdad parkeringsanmärkning. Högsta domstolen har konstaterat att "Vad en parkeringsvakt har antecknat i samband med att en parkeringsanmärkning har meddelats ska tillmätas ett starkt bevisvärde. Enbart ett påstående från fordonsägaren om att felparkering inte har skett är inte tillräckligt för att betalningsansvar ska undanröjas" (NJA 2013 s 711 punkt 7). Det betyder att det är svårt att nå framgång i en parkeringstvist om det inte finns tydliga bildbevis som motbevisar det parkeringsvakten antecknat. Det betyder att även om de bilder som parkeringsvakten tagit skulle vara undermåliga är ofta det parkeringsvakten antecknat tillräckligt för att vinna en tvist. Det kan noteras att detta fall har kritiserats och det kan anses märkligt att en parts utsaga tillmäts ett så starkt bevisvärde. Om du väljer att tvista i tingsrätten bör du anföra de omständigheter du nämner i din fråga och granska bilderna som parkeringsbolaget tagit om det är möjligt att se parkeringsbiljetten på den. Du bör dock ha i åtanke att tvister i tingsrätten ofta kan bli kostsamma och tidskrävande.Hoppas du fick svar på din fråga!

Får olovlig avlyssning användas som bevisning?

2019-02-05 i Bevis och bevisning
FRÅGA |om polisen olovligen avlyssnar en persons mobiltelefon och på det sättet får kännedom om att personen sysslar med ett brott, gills den olovliga avlyssningen då som bevis eftersom polisen avlyssnat utan lov om polisen vill sätta dit personen för det brottet ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I svensk rätt har vid vad som benämns fri bevisföring och fri bevisvärdering. Principen kommer till uttryck i 35 kap. 1 § Rättegångsbalken.Fri bevisföring innebär att det i princip inte uppställs några begränsningar i fråga om de källor som får användas som bevis. Åklagaren kan därmed i en rättegång att åberopa i princip allt. I teorin kan man till och med åberopa bevis som man fått del av olovligen eller genom hot. Fri bevisvärdering innebär i sin tur att domstolen fritt har att avgöra vilket bevisvärde ett åberopat bevis har i förhandlingen. Som exempel torde ett bevis som framkommit genom att någon hotats ha ett lågt, eller sannolikt inget, bevisvärde.Som svar på din fråga innebär det att även olovlig avlyssning får användas som bevis som används för att få någon fälld. Däremot kan det inledas en förundersökning för det fall att det begåtts ett brott för att få fram beviset (t.ex. genom olovlig avlyssning). Att bevisningen kommit fram olovligen innebär dock inte att den ej får användas.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vem ska bevisa att en transaktion har skett?

2019-03-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Min pappa påstår att jag för ca 23 år sedan fått en stor summa pengar, vilket jag inte fått. Han vill nu att detta ska räknas som förskott på arv. Vad krävs av honom respektive mig för att detta ska bliva rätt i slutändan. Måste inte han kunna styrka detta med ett kontoutdrag från banken eller något skriftligt.
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att en gåva som en arvlåtare under sin livstid överlåtit till en bröstarvinge alltid antas utgöra ett förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). I det fall en gåva faktiskt har överförts till dig i egenskap av bröstarvinge, är alltså denna att betrakta som förskott på arv om inget annat särskilt reglerats. Frågan som är tvistig i den situation du beskriver är emellertid om någon gåvotransaktion, en överföring av pengar, överhuvudtaget skett. Huvudregeln vid tvister i svensk rätt är att den som påstår något också har att bevisa detta. Detta eftersom det anses vara förenat med stora svårigheter för motparten att bevisa att någonting inte har skett. I en eventuell tvist har alltså den som påstår att en transaktion ägt rum att bevisa detta. Finns ett tidigare upprättat gåvobrev för transaktionen kan detta fungera som ett starkt bevis för att en gåvotransaktion har ägt rum. Även andra typer av dokument kan antas fungera som en bevis, t.ex. ett kontoutdrag.Sammanfattningsvis är alltså huvudregeln vid tvister i svensk rätt att den som påstår något också har att bevisa detta. Min rekommendation är att du upplyser din far om detta och mot bakgrund av denna bevisregel också kräver att han framlägger bevis som styrker att en transaktion skett för ca 23 år sedan. Vänligen,

Kan en arbetsgivare anklaga en anställd för brott?

2019-03-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En bekant jobbar inom krogbranschen. Har blivit anklagad för stöld av pengar. Det påstås att hon fått 350:- av en kund och att hon inte slagit in detta i kassan. Detta påstås finnas på videoövervakning. Finns ingen film där de kan se att hon stoppar pengarna i fickan. Vid kassaräkningen efter stängning är det 50:- för mycket i kassan. Så de påstår att hon tagit 300:-. De påstår också att de kontaktat advokat som sagt att de ska polisanmäla. Men dom ville prata med henne först... Kan de verkligen anklaga en anställd på det här sättet? De har ju inte något bevis för stöld.
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inte något som hindrar att en arbetsgivare anklagar en anställd för ett brott och därefter polisanmäler detta, även om det förstås kan kännas väldigt tungt och tråkigt. Vad som händer efter en polisanmälan är upp till förundersökningsledaren eller åklagaren att avgöra. Om det saknas tillräckliga bevis för en fällande dom kommer inte något åtal att ske. Då blir det alltså inte någon rättegång i domstol och din bekanta kommer att frias från misstankar. Om det är som du säger, dvs. att din bekanta inte har tagit några pengar och att hennes arbetsgivare inte heller har några bevis för detta, kommer alltså inte något särskilt att hända även om arbetsgivaren gör en polisanmälan. Jag hoppas förstås att det löser sig utan att det behöver gå så långt.Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Oskyldighetspresumtion

2019-02-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag undrade lite över oskuldspresumtion. Var kan jag läsa på om historia och hur den har utvecklats? Har letat runt lite men hittar ingenting.
Azra Delkic |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Oskyldighetspresumtion avser den grundläggande straffrättsligt processuella princip som innebär att den som är misstänkt för ett brott ska behandlas som oskyldig till motsatsen har bevisats. Principen är reglerad i 11 artikeln i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. I artikel 6.2 Europakonventionen föreskrivs att den som är anklagad för brott ska betraktas som oskyldig tills dess att hans skuld har blivit lagligen fastställd. Europakonventionen är inkorporerad i svensk lag genom Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Mitt tips är att kolla i prop 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor, som är propositionen till inkorporeringen av Europakonventionen där oskyldighetspresumtionen regleras. Hoppas att det besvarade din fråga. Med vänliga hälsningar,

Domstolens möjligheter att avvisa bevisning

2019-01-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min advokat har skickat in brvisuppgifter som min advokat anser vara väldigt bra och helt nödvändiga i målet.Nu funderar tingsrätten på att avvisa flera vittnen samt skriftlig bevisning. Hur är detta möjligt? Tingsrätten har ju ännu inte satt sig in i ärendet och vet inte vilken bevisning som bör finnas med.Kan en domare bara göra såhär?
Christoffer Thorell |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka möjligheter tingsrätten har att avvisa bevisning.Detta regleras i Rättegångsbalken (RB).I Sverige är utgångspunkten fri bevisprövning (35 kap. 1 § RB), vilket innebär att en part kan fritt åberopa bevisning och denna bevisning bedöms från fall till fall utan att vara bunden av mallar eller tabeller. Det innebär att all typ av bevisning kan läggas fram, ett undantag från denna grundregel är bestämmelsen om bevis som kan avvisas från domstolen, (35 kap. 7 § RB). Skäl som anges för att avvisa bevisning är bland annat om bevisning inte har någon betydelse för målet, om det inte behövs, om beviset skulle bli utan verkan, om bevisningen kan föras på ett mer effektivt sätt eller om beviset inte kan tas upp. Denna typ av avvisning kan bara ske om det är tveklöst befogat, vilket innebär att det måste vara tydligt motiverat av domstolen varför de avvisar viss bevisning. Tingsrätten ska i sin motivering nämna vilket av skälen ovan som kan läggas till grund för att avvisa bevisning, och detta måste vara tveklöst befogat. Denna motivering bör på något sätt ha meddelats ditt ombud, varför jag råder dig att konsultera denne. Sammanfattningsvis blir svaret nej, en domare kan inte bara avvisa bevisning utan vidare. Eftersom vi som grundregel har fri bevisprövning i Sverige måste domstolen motivera varför viss bevisning avvisas med stöd av 35 kap. 7 § RB. Detta beslut måste dessutom vara tveklöst befogat. När beslut om bevisning fattats, bör ditt ombud ha meddelats.Hoppas att du fick svar på din fråga, och välkommen åter till Lawline.Med vänlig hälsning