Gammal brottmålsdom som bevis i ny rättegång

2019-01-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag är dömd mot mitt nekande, men det var en dålig förundersökning och jag kan inte bevisa nödvärn. Jag har dom på att jag blivit misshandlad av målsägande förut. Varför tas inte sånt upp i rätten?
Joakim Raivio |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar varför domstolen inte använde den gamla misshandelsdomen mot målsäganden som bevis för att du handlade i nödvärn i målet i den nya rättegången. En tidigare brottmålsdom, alltså domen mot målsäganden, skulle i vissa fall kunna användas som bevis i en senare rättegång, t.ex. rättegången mot dig. För att domstolen ska kunna använda den tidigare domen som bevis i den ny rättegången krävs det dock att du som tilltalad har åberopat den gamla domen som bevis. Detta ska som huvudregel göras innan huvudförhandlingen, alltså själva rättegången, sker. Om domstolen inte använde den gamla domen som bevis i den nya rättegången kan detta alltså ha berott på att du inte har åberopat den som bevisning. Det är alltså möjligt att använda en gammal dom som bevis i en ny rättegång, så länge den åberopas som bevisning. Vilket bevisvärde den gamla domen kan ha haft i rättegången mot dig kan jag dock tyvärr inte svara på, eftersom jag inte vet något om omständigheterna i varken rättegången mot dig eller den tidigare rättegången mot målsäganden. Tips på vad du kan göra nuOm det var i tingsrätten som du blev dömd skulle jag rekommendera att du överklagar domen till hovrätten. Detta kan du göra om det inte har gått mer än tre veckor sedan domen mot dig meddelades. Om du fortfarande har möjlighet att överklaga kan du i så fall åberopa den gamla misshandelsdomen som nytt bevis i rättegången i hovrätten. Om du har en försvarare skulle jag dock rekommendera att du pratar med hen först, innan du bestämmer dig för vad du ska göra. Om du inte har en försvarare kan du istället kontakta tingsrätten för att få hjälp. Jag hoppas att du blir nöjd med mitt svar. Lycka till vidare!Vänligen

Beslag av moped

2018-12-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Min son blev ertappad av polisen med sin moped som inte var laglig. Han erkände brottet på plats (olovlig körning) Mopeden beslagtogs för teknisk undersökning och polisen informerade att transportstyrelsen skulle skicka en anmodan att lämna in körkortet då sonen inte hade körkortet med sig, ingen anmodan från transportstyrelsen har kommit om att han ska lämna in AM körkortet? I väntan på tekniska undersökningen så uppstår nu ett vaccum för sonen som inte vet något om vad som händer. 6 månader har gått och den tekniska undersökningen har ej genomförts då polisen har mycket att göra, och eftersom inte den tekniska undersökningen är gjord kan man inte fastställa om mopeden är olaglig eller ej och därför kan inte transportstyrelsen ge någon påföjld av eventuellt brott. Min fråga är hur länge kan polisen ha ett fordon i beslag för teknisk undersökning? Sonen är snart 18år och han har körtillstånd för B kort och enligt polisen är hans AM kort inte indraget, men finns en anmälan om ev olovlig körning, är hans körkort indraget? Om han nu blir fälld, räknas brottet från det datum han blev ertappad, eller från det datum den tekniska undersökningen är gjord? Tacksam för svar // Joakim
Victoria Rosscheree |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga handlar den om huruvida du kan få tillbaka dina sons moped som har tagits i beslag.Som huvudregel skall föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott får tas i beslag.Enligt 27 kap. RB för föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i 3 §.Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om beslaget skall bestå.För den som har blivit drabbad av beslaget kan denne begära omprövning av beslutet enligt RB 27:6, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte. Om rätten bestämmer att beslaget skall stå kvar, skall åklagaren inom den utsatta tiden väcka åtal mot dig, enligt RB 27:7. Under denna tid bistår beslaget av medeln. Om åklagaren inte väckts åtal mot den misstänkte skall beslaget upphöra omedelbart, RB 27:8, efter detta beslag har upphört skall den misstänkte bli delgiven plats och tid för upphämtning av dennes föremål, RB 27:8a. Då rätten förordnar om beslag eller fastställer verkställt beslag, skall, om inte åtal redan har väckts, rätten utsätta den tid, inom vilken åtal skall väckas. Tiden får inte sättas längre, än vad som är nödvändigt.Tidsfristen för hur länge ett föremål skall hållas i beslag framgår enligt 27:7 RB. Enligt RB.Vid missnöje kan den som föremålet blivit beslagtaget av överklaga Tingsrätten dom till Hovrätten, detta måste ske skriftligen inom tre veckor från att beslutet meddelades, RB 52:1.Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du använda dig av någon av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Vänligen,

Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation

2018-12-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |vad menas med hemlig övervakning av kommunikation ? betyder det att polisen ser vad man skriver på Internet och vilka sidor man är inne på från mobiltelefonen?
Ninab Yousif |Hej och tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras huvudsakligen av rättegångsbalken (RB).Hemligt tvångsmedel för att inhämta uppgifter från en brottsmisstänktHemlig övervakning av elektronisk kommunikation återfinns i 27 kap 19 § RB och är ett hemligt tvångsmedel som innebär att uppgifter inhämtas från en brottsmisstänkt och kan avse såväl fast telefoni som mobiltelefoni och IP-telefoni. Dessa uppgifter kan avse allt från vilket telefonnummer som ett telefonsamtal kommer ifrån, vid vilket tidpunkt som telefonsamtalet ägde rum, längden på samtalet och uppgifter om var en mobiltelefon befinner sig. För att bedöma om uppgifter får inhämtas om vad du skriver på internet och på vilka sidor du är inne på från mobiltelefonen så behöver vi först utreda vad som avses med elektroniskt kommunikationsnät.Elektroniskt kommunikationsnät bör avse webbhistorik Tidigare avsåg hemlig avlyssning "telemeddelanden", vilket definierades som ljud, text, bild, data eller information i övrigt som förmedlas med hjälp av radio eller genom ljus eller elektromagnetiska svängningar som utnyttjar särskilt anordnad ledare. Denna definitionen omfattade telefon- och telefaxtrafik, e-posttrafik, överföring av datafiler med hjälp av FTP (File Transfer Protocol) liksom överföring från hemsidor, nyhetsgrupper och chattkanaler. Den nya lydelsen, dvs. elektroniskt kommunikationsnät, borde i praktiken inte innebära någon ändring av tillämpningsområdet för tvångsmedlet. Det är därför min mening att både det som du skriver på internet och de hemsidorna som du besöker kan vara föremål för övervakning av polisen om det skulle föreligga skäl att misstänka att du begått något brott (27 kap 20 § RB). Hoppas du fick svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Är det möjligt att väcka ny talan avseende samma sak om det framkommit nya uppgifter?

2018-12-13 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hur tingsrätten ska bedöma en ny stämningsansökan ett halvår efter tingsrätten ogillat käromålet.Nya uppgifter har inkommit vilket skall kunna ändra på ogillandet i målet.
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att sedan domen vunnit laga kraft (inte längre kan överklagas) får den rättskraft, vilket innebär att samma sak inte kan prövas igen (17 kap. 11 § rättegångsbalken). När det gäller åberopandet av nya omständigheter talar man i fråga om tvistemål om preklusion. Rättsläget är oklart men det flesta skulle nog argumentera för att det inte är möjligt att åberopa nya omständigheter avseende samma sak om käromålet tidigare ogillats. Detta innebär att icke åberopade omständigheter inte kan åberopas på nytt avseende samma sak och att domens rättskraft därmed hindrar att talan avseende samma sak väcks igen.Den enda möjlighet som återstår för att kunna väcka en ny talan avseende samma sak är att överklaga med extraordinära rättsmedel såsom t.ex. resning. Resning kan beviljas om parterna har nya omständigheter eller bevis som sannolikt kunnat innebära att målet fått en annan utgång (58 kap. 1 § 3p rättegångsbalken). Av det du beskriver är det alltså inte helt osannolikt att resning är ett alternativ. Resning är dock väldigt ovanligt i Sverige och det krävs att det nya som åberopas gör det sannolikt att målet fått en annan utgång. Oavsett om resning kan förväntas beviljas eller inte, är det alltid möjligt att ansöka om detta. Detta görs skriftligen hos hovrätten om domen meddelades av tingsrätt, annars hos högsta domstolen (58 kap. 4 § rättegångsbalken). Ansökan måste skickas in inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på, alltså de nya omständigheterna. I en resningsansökan ska sökande uppge den dom ansökan avser, det förhållande som ansökan grundas på och de bevis sökanden vill åberopa och vad han vill styrka med varje särskilt bevis (58 kap. 5 § rättegångsbalken) Av ansökan ska även framgå anledningen till att omständigheten eller beviset ej åberopats i rättegången.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man använda ett inspelat telefonsamtal som bevis i rättegång?

2019-01-11 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Får jag spela in ett telefonsamtal för att jag skall komma ihåg vad som sägs. Det är jag, min man på plats och en annan person i andra luren. Vi har högtalartelefon påKan man använda detta vid rättegång?
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olovlig avlyssning är ett brott som innebär att gärningspersonen olovligen med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel och i hemlighet spelar in ett privat samtal (4 kap. 9 a § brottsbalken). Av paragrafen kan man dock utläsa att det är tillåtet att spela in samtalet om man själv är en av samtalsparterna. Inom svensk processrätt gäller för övrigt principen fri bevisföring, som innebär att all bevisning får föras fram i domstol av parterna, oberoende av om denna kommit fram på ett olagligt sätt (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Parallellt och enligt samma bestämmelse gäller principen om fri bevisvärdering vilken innebär att det är domstolen som, efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit, ska avgöra vad som är bevisat i målet. Den enda möjligheten att avvisa bevisning framgår av 35 kap. 7 § rättegångsbalken om t.ex. onödig bevisning.Sammanfattningsvis är det fullt lagligt för dig att spela in ett samtal som du själv deltar i. Du kan även med största sannolikhet använda inspelningen som bevis i en eventuell rättegång.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Får jag spela in telefonsamtal och använda som bevis i domstol?

2018-12-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Får man spela in ett samtal Vi mobiltelefon o därefter kunna andvända sig av den på en tingsrätts förhandling?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är inte ett brott att spela in samtal du själv deltar iDet är ett brott att utan tillstånd spela in samtal i rum (eller över telefon) som man inte själv deltar i. Brottet klassas som olovlig avlyssning (4 kap. 9 a § Brottsbalken). Motsatsvis tolkas bestämmelsen att om du deltar i samtalet själv har du rätt att spela in det utan att det är brottsligt.Det finns inget uttryckligt förbud mot att spela in telefonsamtal du själv deltar i, kravet för att det ska vara brottsligt är att du spelar in samtal andra för men som du själv inte deltar i.Bevisvärdet kommer att varieraI svensk domstol har vi vad som benämns som fri bevisföring. Den fria bevisföringen innebär att allt kan användas som bevis i domstol. I teorin kan du således begå ett brott spela in två andra personer, samtalet kan ändå användas som bevis i domstol. Du kan i teorin hota någon annan och det vederbörande säger kan användas som bevis.Däremot kommer domstolen att göra en bevisvärdering. I bevisvärderingen bestämmer domstolen vilket bevisvärde ett visst bevis har. Exempelvis kommer ett uttalande som skett för att någon blivit hotad ha väldigt lågt, eller inget, bevisvärde. Även när det gäller ett telefonsamtal du själv deltar i och lagligen spelat in kommer domstolen att göra en bedömning om vilket bevisvärde det har och det går därmed inte att svara rakt på om det håller i domstol som bevis. Sådant som kan inverka är till exempel under vilka förutsättningar det spelats in, om du verkar ställa väldigt ledande frågor vilket kan få det att verka konstruerat eller om inte hela samtalet är med. Däremot har rätt att åberopa samtalet som bevis i en tingsrättsförhandling.Sammanfattningsvis så har du rätt att spela in telefonsamtal du själv deltar i, utan att begå ett brott. Inspelningen kan rent juridiskt användas i rätten som bevis, dock kommer domstolen i det enskilda fallet att göra en värdering av vilket bevisvärde det har.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Bevisbörderegeln för lån och gåva ändras inte av att en överföring skett via Swish

2018-12-16 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Är det någon skillnad på banköverföring och swishöverföring sett till bevisbörda? Dvs på vems ansvar det ligger att bevisa om det rör sig om gåva eller lån? Har Swish på något sätt påverkat hur man bedömer överföringar eller gäller detsamma som vid "traditionella" banköverföringar? Tack på förhand för svar!
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom att en Swish-överföring och en traditionell banköverföring fyller samma syfte borde de hanteras likadant. Lagstiftningen innehåller inga tydliga svar på detta eftersom den i regel är generellt hållen och allt eftersom tekniken utvecklas får man försöka tolka in de tekniska nyheterna under den generella lagstiftningen. Av den anledningen bör Swish-överföringar och traditionella banköverföringar hanteras likadant rent juridiskt. Den enda skillnaden är ju egentligen att en överföring genom Swish är smidigare för den som gör överföringen.Bevisbörda angående gåva och lånDet finns ett visst antagande om att en viss ensidig överföring är ett lån av pengar. Detta innebär att mottagaren av pengarna måste bevisa att det är en gåva och har alltså bevisbördan vid en eventuell tvist om kategoriseringen av överföringen. Personen som har skickat pengarna och som hävdar att det var ett lån behöver inte bevisa detta eftersom det antas. Vid gåvor bör därför mottagaren försäkra sig om att ett gåvobrev/bevis på att det är en gåva skrivs.Swish kan inte tänkas ha ändrat denna generella bevisbörderegel. Hur överföringen kategoriseras juridiskt får ju dock bara effekt om det uppstår en tvist kring ifall överföringen var ett lån eller en gåva.SlutsatsÖverföringar via Swish bör hanteras likadant som traditionella banköverföringar. Ifall en tvist uppstår över huruvida en ensidig överföring av pengar är ett lån eller en gåva råder ett antagande om att överföringen utgjorde ett lån och mottagaren av pengarna som menar att det var en gåva har bördan att bevisa detta (exempelvis genom ett gåvobrev).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Vittnen som bevisning i våldtäktsmål

2018-12-03 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om en våldtäkt ägt rum och vittnen sagt att dom sett offret och gärningsmannen vara i en källare tillsammans och offret säger att hon blivit våldtagen i källaren men gärningsmannen säger att han inte våldtagit henne, räcker det med att vittnen säger att dom sett dom två vara tillsammans i källaren men inte sett dom ha sex för att våldtäktsmannen ska kunna bli dömd för våldtäkt eller krävs det starkare bevis som sperma t.ex ?
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I Sverige råder principerna om fri bevisföring och fri bevisprövning vilket framgår av 35 kap. 1 § rättegångsbalken. Fri bevisföring innebär att man får lägga fram vilka bevis som helst, även om man fått fram dessa olagligt (med vissa undantag). Fri bevisprövning innebär att domstolarna, efter att alla bevis har lagts fram i målet ska göra en samvetsgrann prövning av allt. Det finns alltså inga krav på vilka typer av bevis eller hur många som krävs för att någon ska dömas för ett brott. Våldtäkt Brottet våldtäkt är i många fall svårt att bevisa, bl.a. eftersom det ofta sker på en plats där bara två personer befinner sig. Att vittnen har sett eventuell gärningsman och brottsoffer tillsammans när våldtäkten skulle ha ägt rum är absolut ett bevis som kan spela roll. Exempelvis om gärningsmannen påstår att han inte varit på platsen och vittnen har sett han där så finns det ju anledning att tro att gärningsmannen ljuger. Även sperma som bevis som du nämner i din fråga är ingen säkerhet för att det har skett en våldtäkt. Många som blir anklagade för våldtäkt försvarar sig med att båda lämnade samtycke till handlingarna. Självklart kan det vara bra att ha teknisk bevisning om sådant finns men det finns flertalet fall där personer blivit dömda utan någon teknisk bevisning i form av sperma eller annan DNA. Exempel på detta är den så kallade kulturprofilen. Bevisläget i detta fall Det är tyvärr omöjligt att svara på om den bevisning som finns räcker för att personen ska bli dömd eftersom jag inte har alla omständigheter och man aldrig på förhand kan veta till 100 procent hur en rättegång blir. Något som kan vara avgörande eller åtminstone som kan spela roll är hur brottsoffret reagerade tiden efter övergreppet, om denne exempelvis tog kontakt med vänner/familj och berättade om vad som hade hänt. Eller om personen i övrigt har betett sig annorlunda efter vad som hänt då man ofta blir väldigt påverkad som person om man utsätts för något så hemskt. Domstolen bedömer ju också brottsoffrets och gärningsmannen historier och vittneshistorierna vilket ofta får en viktig betydelse i sådana här mål. Hur trovärdiga vittnena och de inblandade kommer vara i domstolen finns det tyvärr ingen möjlighet att besvara. Råd Jag vill ändå uppmuntra starkt till att anmäla att våldtäkt har ägt rum. Det är ett så pass grovt brott och det blir då åklagaren som får avgöra om den tycker att bevisningen räcker till. Det är alltså inget den som blivit utsatt behöver göra utan det räcker med att skicka in en anmälan. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,