Ersättning för skada på egendom vid husrannsakan?

2021-03-31 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Fråga om polisens skyldighet att betala för uppbruten dörr.Min bror är misstänkt för ett brott och det gjordes husrannsakan hos honom för två månader sedan, varvid polisen tog sig in i lägenheten genom att bryta upp dörren. Han var emellertid inte hemma. Det är inte avgjort om åtal kommer att väckas med anledning av det misstänkta brottet.Enligt 8 § frihetsberövandelagen (1998:714) har den som drabbas av en sakskada genom våld som utövas med stöd av 10 § polislagen (bl.a. husrannsakan) har rätt till ersättning, om den skadelidande inte har betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat att använda våld mot hans egendom. Fastighetsägaren har nu skickat en faktura till min bror för kostnaden att reparera dörren. Min bror menar att det är fastighetsägaren som lidit sakskada och därför är berättigad till ersättning enligt den nämnda bestämmelsen.Fråga: Är min bror skyldig att betala skadan, eller har fastighetsägaren rätt till ersättning enligt 8 § frihetsberövandelagen?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagrum som du nämner är de relevanta för frågan, nedan kommer jag gå igenom dessa mer i detalj. HusrannsakanReglering för husrannsakan finns i Rättegångsbalken (1942:740), som förkortas RB. Vid husrannsakan gäller principerna om behov och proportionalitet. Detta innebär att en husrannsakan bara får beslutas om skälen för åtgärden uppväger den negativa innebörden som åtgärden innebär (3 a § 28 kap. RB). Ersättning för skadanI vissa fall har man rätt att få ersättning för skadorna som har uppkommit vid en husrannsakan (Lag (1988:714) om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder, LEF). Dock kan man inte få ersättning om den skadelidande har betett sig på ett sätt som gjorde att polisen var tvungen att använda våld mot person eller egendom (8 § LEF). Det är svårt för mig att bedöma om ni har rätt till ersättning eller inte. Eftersom din bror inte var hemma borde han inte ha betett sig på ett sätt som gjorde att polisen var tvungen att använda våld, men jag har ingen information om vilket brott som han är misstänkt för och inte heller kring omständigheterna innan husrannsakan skedde. Vad kan ni göra? Din brors hyresvärd kan ansöka om ersättning för skadan på dörren hos justitiekanslern på deras hemsida: https://www.jk.se/skadestand/skadestand/Hoppas detta besvarar din fråga! Med vänliga hälsningar,

Jag halkade på min uppfart och ådrog mig en fotledsfraktur och ett skadat knä till följd av en isbildning som ett bolag hade orsakat - Kan jag kräva ersättning för det inträffade?

2021-03-21 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |När jag kom hem stod en lastbil på min uppfart 2 dm från mitt hus. Hela uppfarten var blockerad så jag kunde inte komma in med min bil. Fick parkera den på annat ställe . När jag kom ned till min uppfart halkade jag plötsligt och fick en fotledsfraktur vä ben och en vridning hö knä. När jag åkte och handlade var det lössnö utan halka på min uppfart så utan problem satte jag mig i bilen ock åkte. Lastbilen hade i sina försök att ta sig upp från min uppfart polerat den till is något som jag inte kunde förutse. Lastbilschauffören hade pga vårdslöshet valt ett omöjligt alternativ nämligen att ta sig upp för ca 7% lutning med ingen fart pga 90graders böj i början på backen. Han hade 2 andra alternativ som utan problem hade tagit honom därifrån. För mig blev det ambulansfärd gipsning inläggning på sjukhus. 6 veckors gips 6 veckors träning för att om möjligt bli frisk. Jag har bott i huset sedan mitten 70 talet säg 5000 vinterdagar utan problem eftersom jag haft kontroll över halka och åtgärdat det den möjligheten hade jag inte nu. Bad företaget om ett skadestånd vilket dom nekade hade mage att erbjuda mig ett lass grus eller matjord som "kompensation". Jag fick hela denna fina vinter förstörd satt isolerad ensamstående med hemtjänst och en privatperson till hjälp med kostnader som följd som bara delvis täcks av min försäkring och med tidvis svår värk.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning saknar en uttrycklig en fråga, men jag misstänker att du, mot bakgrund av det inträffade, vill rikta ett skadeståndsanspråk mot den som du menar bär ansvaret för dina skador, det vill säga det bolaget. Du undrar därför vad som gäller avseende den skadeståndsrättsliga bedömningen och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är skadeståndslagen (SkL). Enligt 2 kap. 1 § SkL ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ersätta skadan. Mer än så sägs inte i lagtexten och vid en första anblick kan frågan te sig tämligen enkel att besvara. Men uppkomsten av skadeståndsskyldighet föregås av en komplex bedömning varför denna kommer att behandlas relativt ingående nedan, dock på ett teoretiskt plan. Syftet är att förhoppningsvis kunna ge en ökad förståelse för hur de skadeståndsrättsliga bedömningarna brukar gå till i praktiken. Utifrån din ärendebeskrivning torde uppsåt (avsikt) kunna uteslutas. Den springande punkten för ersättningsansvaret blir därför huruvida bolaget, genom sin chaufförs agerande, har varit vårdslöst eller inte och då måste en så kallad culpabedömningen göras, vilket sker enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer (culpa = vårdslöshet eller oaktsamhet).En grundläggande förutsättning för skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om personskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska återigen tilläggas att det för skadeståndsansvar krävs att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet dina skador).Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande (du) kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens (bolagets chaufförs) handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan kom att drabbas av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren (gärningsmannen) vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet är således inte uppfyllt i det här fallet varför den skadelidande (de efterlevande) blir helt utan ersättning för det fall erforderligt försäkringsskydd saknas.Mot bakgrund av ovanstående kan följande anföras beträffande din situation. Kausaliteten, det vill säga orsakssambandet, torde inte bli särskilt svårt att fastställa. Om inte lastbilschauffören hade parkerat på din uppfart på det sätt som nu är i fråga hade sannolikt ingen is bildats varför du inte heller hade trillat och skadat dig. Du uppger ovan att det inte var något som du hade kunnat förutse. Den intressanta och tämligen avgörande frågan blir därför om detta även gäller chauffören. För den andra delen av culpabedömningen, adekvanskravet, tar sikte på just den frågan, om bildandet av is och att du sedan skulle komma att trilla på isen utgjorde en påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) följd i förhållande till handlingen (lastbilschaufförens agerande, alltså dennes sätt att framföra fordonet givet alla relevanta omständigheter såsom väglag, väder, temperatur, omgivningen i övrigt och andra dylika förhållanden). Av förklarliga skäl har jag dessvärre svårt att avgöra detta, vilket du säkert förstår. Jag vet inte heller vad dina personskador kan värderas till i pengar, men förslagsvis skickar du inledningsvis ett formellt kravbrev till bolaget och preciserar ditt ersättningsanspråk. Jag skulle rekommendera att du för upprättandet av kravbrevet anlitar en sakkunnig person och då företrädesvis en jurist. Slutligen ska tilläggas att det föreligger ett så kallat principalansvar på skadeståndsrättens område, vilket innebär att den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta personskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, vilket framgår av 3 kap. 1 § 1 st. 1 p. SkL. Det är förklaringen till att det är bolaget i första hand, och inte lastbilschauffören, som ska kravställas. Det brukar dessutom inte sällan vara en mycket enklare väg att gå för den skadelidande. Men om det med fog går att argumentera för en skadeståndsskyldighet låter jag vara osagt så här långt. För den bedömningen krävs en långtgående rättsutredning, vilket går utanför vad som erbjuds inom ramen för byråns expressrådgivning. Spontant är dock min bedömning att det inte borde vara helt omöjligt och ett kravbrev ska naturligtvis skickas oavsett vilket.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis för din räkning kontakta bolaget och/eller ombesörja upprättandet av ett kravbrev riktat mot bolaget och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Glömt säkerhetslarm på kläder

2021-02-27 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej Jag köpte en jacka från en butik för min ett åring, två dagar efter satt jag på henne jackan. I två timmar satt min dotter och grät i vagnen, hon ville inte lutar sig och jag trodde hon var envis. När jag skulle flytta upp luvan visade det sig att kassörskan hade glömt att ta bort den där (larm nålen) som brukar sitta på kläder. I två timmar hade det stuckit henne rakt bakom huvudet och det har var anledningen till att hon grät. Jag är så arg och ledsen och frustrerad eftersom mycket värre kunde har hänt. Nålen var så vass och hård pekade rakt bakom hennes huvud. När jag gick ut från butiken pipade inte det och senare gick jag in gör att handlar igen från samma butik så pipade det, jag gick fram till kassan och sträckte fram min påse men avisade, de sa att deras maskin har haft problem och det är säkert min plånbok som orsakade pip ljudet. Jag är så arg och ledsen på deras oansvarig beteende, min dotter kunde har varit mer skadat. Finns det något man kan göra? Kan man stämma? Kräva skadestånd?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande skadestånd regleras i Skadeståndslagen (SkL)Enligt lag ska den som orsakat en skada ersätta denna skada om det finns en adekvat kausalitet, vilket betyder att om det finns ett tillräckligt starkt samband mellan personens handling och skadan, ska dessa ersättas, 2 kap. 1 § SkL. Om personen i fråga är i sin tjänst ska dessa personskador som uppstår i huvudregel ersättas av arbetsgivaren istället, 3 kap. 1 § SkL, men om arbetstagaren varit grovt vårdslös eller har begått brott ska dessa skador istället ersättas av arbetstagaren, 4 kap. 1 § SkL. I detta fall är det fråga om en klädnål som butikspersonal glömt att ta bort, vilket kan ha orsakat personskada hos barnet. Eftersom butikspersonalen troligen är anställd ska dessa skador ersättas av arbetsgivaren. För att väcka talan mot butiken och kräva skadestånd vänder du dig till tingsrätten i din stad och upprättar en stämningsansökan. För att få framgång i målet, är det nödvändigt att det finns en god bevisning, exempelvis kvitton, bilder på skadan och nålen samt dokumenterade skador hos barnet efter sjukhusvistelse eller liknande. Mitt råd är att i första kontakta chef på den butiken du köpte jackan för att eventuellt reda ut läget och om det inte är av intresse kan du i andra hand väcka talan och begära skadestånd för de skador som uppkommit. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Mim sambo bröt foten på grund ett hål på en parkeringsplats. Har hon rätt till skadestånd?

2021-02-17 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hejsan.Min sambo slutade sitt jobb och gick ut till som bil. Dock så trampade hon ner i ett hål i asfalten som hon inte såg då det var kolsvart den 23/12-20 klockan 17:50.Hon bröt då sin fotled Vilket slutade med 6 veckors sjukskrivning.Vi har kontaktat berörd fastighetsskötare som säger att hon får skylla sig själv. Jag antar ju att dom har ett visst ansvar att parkeringen är hel.Då det är fler som klagat på att det är hål i asfalten men dom har inget gjort åt det för än nu efter olyckan.Jag anser ju att hon borde få ett skadestånd av något slag då fastighetsskötaren brustit i sitt ansvar om att sköta parkeringen.Eller är jag helt ute och cyklar?Hur kan vi gå vidare med detta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har din sambo trampat ner i ett hål i asfalten vilket medförde att hon bröt fotleden och sjukskrevs i sex veckor. Ni har kontaktat fastighetsskötaren som säger att hon får skylla sig själv. Du antar att det finns ett ansvar för att parkeringen är hel. Du vet även att det är fler som klagat på att det är hål i asfalten men det har inte åtgärdats förrän efter olyckan. Du anser därför att din sambo borde få skadestånd av något slag.För det fall att skadestånd är aktuell är det reglerna i skadeståndslagen som är tillämpliga i din sambos fall. Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § skadeståndslagen). I din sambos fall rör det sig om en personskada. Den som eventuellt kan bli skadeståndsskyldig är fastighetsägaren då det är den som har ansvaret för fastigheten.I din sambos fall är det sannolikt inte möjligt att argumentera för att skadan har orsakats uppsåtligen, däremot kan det argumenteras för att det varit vårdslöst att inte underhålla fastigheten vilket resulterade i skadan. Mellan det vårdslösa beteendet och skadan måste det finnas vad man brukar benämna adekvat kausalitet. Det brukar uttryckas med att det ska ligga i farans riktning. Det kan det argumenteras för i detta fallet.För att avgöra om det föreligger vårdslöshet kan man göra en normbunden eller fri culpabedömning. Vid en normbunden culpabedömning görs bedömningen utifrån om fastighetsägaren brutit mot en lag, avtal, sedvänja etcetera. I annat fall görs en fri culpabedömning varvid fyra följande faktorer vägs in av rätten för att avgöra huruvida handlingen varit vårdslös. 1. Risken för att skadan skulle inträffa, 2. Hur allvarliga skador som handlingen kan ge upphov till, 3. Möjligheten och kostnaderna för att kunna förebygga skadan samt 4. Skadevållarens riskinsikt. Det ska poängteras att det är din sambo, som den som kräver skadestånd, som bär bevisbördan för att fastighetsägaren varit vårdslös. Det kan dock argumenteras för ett hål på en parkeringsplats skapar en risk för att det ska inträffa en skada, beroende på hur djupt hålet är kan skadan även bli allvarlig. Sannolikt vore det inte heller vidare dyrt att åtgärda och det kan argumenteras för att om fastighetsägaren inte hade möjlighet att åtgärda hålet direkt kunde den satt upp en varningsskylt, färgad kon eller liknande för att motverka att någon skulle skada sig.I din sambos fall går det inte att ge ett helt klart svar om huruvida hon har rätt till skadestånd eller ej. Det kan däremot argumenteras för det. För att nå framgång måste hon dock visa att det uppstått en skada, att fastighetsägaren agerat vårdslöst och att det funnits adekvat kausalitet mellan fastighetsägaren passivitet att inte laga asfalten och skadan.Din sambo kan tillställa fastighetsägaren ett krav om ersättning. Vägrar fastighetsägaren, vilket jag förstått att den gör, kan din sambo väcka talan i domstol, dvs. stämma fastighetsägaren. Om så blir aktuellt är min rekommendation att din sambo anlitar en jurist som företräder henne och hjälper henne vidare. Om ni önskar hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Måste jag köpa en ny tvättmaskin om jag råkat ha sönder den gamla?

2021-03-31 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en vän som bor i ett kollektiv med två andra personer. Hon är korttids-hyrare av ett rum och de andra bor där permanent. (kan tilläggas att jag bodde där inna och det är mitt rum hon nu hyr, jag var också permanent boende där innan). Hon hade sönder tvättmaskinen första veckan hon flyttade in, en äldre maskin som vi alla tre fick ta ver gratis fårn tidigare familj som bodde i lägenheten. Den är äldre, och begagnad, och vi fick ta över den av anledningen att de ej tyckte det var värt att flytta med den helt enkelt. Nu då till min fråga, de andra som bor där kräver att hon köper en NY maskin, och accepterar inte en begagnad, eller av likvärdigt värde som den hon hade sönder. Är detta OK? Jag själv tycker att det låter lite orimligt eftersom hon nu spenderat 4000 kr för en tvättmaskin i en lägenhet hon bara ska bo i i 1 månad till (totalt 3 månader) och då får de som bor kvar där, permanent en "gratis" helt ny tvättmaskin. Jag förstår att de inte hade behövt köpa en ny annars än - om inneboende inte haft sönder den - men är det inte mer logiskt att man köper något av lika värde? Alternativt att de får betala en mindre del för den nya maskinen?
Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Som alltid när det gäller skadeståndsskyldighet, är det viktigt att komma ihåg att den grundläggande huvudregeln i svensk rätt är att var och en bär sin skada. För att bli skadeståndsskyldig krävs att skadevållaren har agerat uppsåtligen (med flit) eller vårdslöst (se 2 kap. 1 § skadeståndslagen (SkL)). Eftersom jag inte har någon information om hur det gick till när tvättmaskinen gått sönder får jag anta att din kompis orsakade skadan genom åtminstone oaktsamhet.Vid beräkningen av skadeståndet är en annan princip central: att skadelidande ska försättas i samma situation som om skadan inte hade inträffat. Tvättmaskiner är en "sak", och en sakskada har alltså inträffat. Av relevans för den aktuella bedömningen är 5 kap. 7 § SkL: skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning. Den skadelidande har till och med rätt att välja det lägsta av dessa två belopp som huvudregel. Av informationen i din fråga verkar det som att det handlar om en rätt gammal och sliten tvättmaskin; oavsett om din kompis väljer att ersätta sakens värde eller reparationskostnaden är hon inte över huvud taget skyldig att få fram en tvättmaskin som är i bättre skick än det skick som tvättmaskinen hade när den gick sönder. Detta är vad som gäller rent juridiskt, men det är förstås värt att fundera över andra aspekter. I din kompis fall vore det förmodligen bäst för "husefriden" om en ny tvättmaskin kom på plats, men hon är inte skyldig mer än vad den gamla tvättmaskinen var värd. Om hennes medboende bestämt ska ha en ny tvättmaskin kan de ju använda den ersättning som de får av din kompis och skjuta till resten av pengarna själva. Nu verkar det som att hon redan har köpt en ny tvättmaskin; hon kan förslagsvis förklara för sina medboende att hon lämnar tillbaka tvättmaskinen om de inte ersätter henne för den del hon inte är skadeståndsskyldig för.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan jag få skadestånd för sättningar i fastighet till följd av tung trafik

2021-03-20 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Vi har en stuga från slutet av 1800-talet. Vägen som passerar utanför anlades på 1930-talet och går väldigt nära fastigheten. Det har inte varit några problem med detta tidigare men på senare år har det byggts väldigt mycket i samhället och mängder med tunga lastbilar och arbetsmaskiner har kört förbi vilket har medfört sprickbildningar i väggarna och sättningar i huset. Undrar därför om vi kan hålla kommunen ansvariga för detta eller vad man bör göra för att gå vidare med saken. Mvh
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Orsak till sättningarnaSättningar i hus kan uppstå av flera olika orsaker, som exempelvis sprängningar, våt mark eller som i ditt fall till följd av skakningar från närliggande trafik. Om kommunen är ägare till vägen ska de ha en plan för vägen som innehåller skyddsåtgärder och försiktighetsmått, se 16 a § väglagen. Om den inte efterlevs kan eventuellt skadestånd bli aktuellt med stöd av 32 kap 3 § miljöbalken.Vem bär skadeståndsansvaretEn grundregel är att den som har orsakat en skada ska ersätta den enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen. I det här fallet rör det sig om sättningsskador på er stuga, vilket utgör en sakskada. Vid en bedömning om skadeståndsansvar föreligger måste det finnas en ansvarig som har handlat vårdslöst. Det måste också föreligga ett samband mellan ett handlande och den uppkomna skadan. I det här fallet är det en sättningsskada till följd av byggtrafik. Frågan blir då om det är byggherren som är ansvarig till följd av byggtrafik. Eller om vägen belastas av allmänheten som nyttjar vägen. I sådant fall är det kommunen som är ansvarig eftersom de äger vägen. Den ansvarige ska också ha kunnat förutse och förebygga skadan. Av ditt brev framgår det att trafiken har ökat under flera års tid, vilket gör det svårt att peka ut en specifik byggherre som ansvarig. Det talar i stället för att kommunen är ansvarig för den tungt belastade vägen, och ska betala skadestånd enligt 5 kap 7 § skadeståndslagen. Beroende på hur vägen ser ut och vilken belastning den är avsedd att tåla, vilket borde framgå av vägplanen, borde kommunen stärka vägen eller vidta begränsningsåtgärder för att förhindra att närliggande fastigheter drabbas av sättningsskador.SammanfattningOm det går att visa att trafiken är orsak till skadorna och att kommunen är ägare av vägen, finns det möjligheter att kräva skadestånd. Vill du ha hjälp med att göra en mer ingående bedömning av situationen, är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Skadeståndsansvar vid långt händelseförlopp

2021-02-25 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |En 15 åring spelar fotboll och råkar skjuta en boll på ett fönster som finns bakom målet hon egentligen skulle träffa. Fönstret går sönder, fotbollen går också sönder, och innanför fönstret finns sköldpaddor som efter två veckor dör på grund av stressen som orsakats av skotten på fönstret av 15 åringen. Kan personen som bor i huset där fönstret gick sönder och sköldpaddorna dog kräva skadestånd från 15 åringen? Och vad kan personen isåfall kräva skadestånd för, fönstret, sköldpaddorna eller både och?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller skadestånd regleras det följaktligen främst va skadeståndslagen (SkL) vilket gör att det är hit jag främst kommer att hänvisa mina svar. Utgångspunkt för skadestånd Utgångspunkten och den allra mest centrala bestämmelsen stadgar att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ska ersätta denna (2 kap. 1 § SkL). Här kan vi alltså se att det som utgångspunkt krävs uppsåt eller vårdslöshet för att man ska åläggas skadeståndsansvar. Adekvat kausalitet En annan central punkt i skadeståndsrättslig mening är begreppet "adekvat kausalitet". Det innebär att det måste finnas ett tydlig samband mellan den skadegörande händelsen (sparka fotbollen) och skadan som uppkommit. Man kan säga att skadan måste "ligga inom farans riktning". Redan här kan vi alltså konstatera att skadorna på sköldpaddorna inte kan orsaka en skadeståndsskyldighet. Det kan knappast anses ha legat inom farans riktning att fotbollen ska missa målet, träffa ett fönster, att det ska finnas sköldpaddor innanför fönstret och att dessa skulle dö av stressen som orsakats. Här ska även nämnas att djur endast ersätts till sitt inköpsvärde. Hänsyn tas som huvudregel inte till ägarens personliga koppling till djuret. Bedöma vårdslösheten Jag utgår ifrån att det knappast fanns något uppsåt, vilket gör att vi får se till huruvida det var vårdslöst. Här får man se till den specifika situationen? Fanns det stängsel bakom och fotbollen flög genom ett litet hål som egentligen inte ska finnas där? I så fall vore det förmodligen inte vårdslöst. Fanns det inget stängsel bakom målet eller ett stängsel som gav knapphändigt skydd, borde 15-åringen ha insett faran och att ändå sparka bollen vore att anse som vårdslöst. Man kan säga att 15-åringen borde gjort en riskavvägning där denne frågar sig å ena sidan vad han kan vinna på att sparka bollen, och vad han kan orsaka för skada å andra sidan (jfr NJA 1993 s. 149).15-åringens ålder För barn under 18 år gäller att de endast ska betala skadestånd i den omfattning det är skäligt med hänsyn till dennes ålder, mognad och annat (2 kap. 4 § SkL). I det här fallet är barnet relativt gammal, vilket gör att åtminstone det mesta av skadeståndet bör utdömas. Det är dock möjligt att barnet har någon form av ansvarsförsäkring som täcker skadan. Sammanfattning Personen kan förmodligen kräva skadestånd för fönstret men inte för sköldpaddorna. Skadeståndet kan sättas ner med hänsyn till barnets ålder. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när parkeringsgarage skyltat fel takhöjd och min bil skadats?

2021-02-02 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA | Hej! Besökte ett köpcentrum. Körde in min bil i nedre p-garaget vilket skylten utanför deklarerade att det inte skulle vara något problem! Fri Höjd: 2.15 METER. Det visade sig att delar av garaget hade fri höjd kanske 1.80 METER. Fick skada på taket på min Vw Caddy som jag givetvis anser att parkeringshuset är skyldig till. Jag har kontaktat billackerare som dokumenterat skadan. Anmälde skadan dan efter händelsen till parkeringshuset.Körbanor var ej markerade och på de lägre partierna kunde merparten av personbilarna passera, dock ej jag!Dan efter händelsen satte man upp avspärrningar på de berörda partierna. Jag kräver 46000:- för skadan samt hyrbilskostnader och ev. övriga kostnader. Vad tror ni om mina chanser att ta hem det här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det har du besökt ett köpcentrum och kört ner i parkeringsgaraget. Enligt skyltning skulle det vara fri höjd om 2,15 meter. Däremot var så inte fallet överallt, vilket resulterade i att taket på din bil skadades. Du har kontaktat en verkstad som dokumenterat skadan och även kontaktat din motpart (det framkommer däremot inte av din fråga huruvida du har fått något svar). Du undrar vad dina chanser är att nå framgång vid eventuell domstolstvist.I ditt fall är trafikskadelagen i första hand tillämplig. Trafikskadelagen tillämpas då en skada uppstår i folkd av trafik med motordrivet fordon (1 § trafikskadelagen, TSL). Skadan på din bil kan anses ha uppstått i följd av trafik eftersom du framförde fordonet i ett parkeringshus. Däremot ersätts skador enligt trafikskadelagen inte på det egna fordonet om det rör sig om en singelolycka (om inte fordonet olovligen brukades av annan) (10 § andra stycket TSL). I ditt fall är det därför inte möjligt att begära skadestånd med stöd av trafikskadelagen.Det är däremot även möjligt att söka skadestånd med stöd av skadeståndslagen. Enligt skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ersätta den (2 kap. 1 § skadeståndslagen). En förutsättning för skadestånd är att skadan orsakats genom handling eller passivitet. I ditt fall kan det argumenteras för att parkeringshusets ägare (eller den som erbjuder tjänsten) orsakat skadan genom att felaktigt skylta om höjden i garaget. Dessutom krävs vad som brukar benämnas adekvat kausalitet. Adekvat kausalitet innebär att skadan måste vara förutsägbar; det brukar benämnas med att det ligger i "farans riktning". Utifrån det du beskrivit kan det argumenteras för att det ligger i farans riktning att en skada uppstår om man skyltar att fri höjd är högre än vad som verkligen är fallet. Slutligen krävs att parkeringshusets ägare (eller den som tillhandahåller parkeringstjänsten om det inte är fastighetsägaren) orsakat skadan uppsåtligen eller av vårdslöshet. Enligt min mening är det nog inte tänkbart att felskyltningen har skett uppsåtligen. Däremot kan det argumenteras för att det är vårdslöst att skylta om att den fria höjden är högre än vad som verkligen var fallet. För att undersöka om handlandet varit vårdslöst eller ej kan man göra en s.k. fri culpabedömning. I en sådan bedömning undersöker man riskens storlek, den sannolika skadans omfattning, möjligheten och kostnaden att förebygga skadan. Om risken för skada är väldigt låg samtidigt som kostnaden att förebygga den är hög är det inte säkert att ett handlade är vårdslöst. I ditt fall torde det däremot varken vara svårt eller dyrt att förebygga skadan genom att helt enkelt kontrollmäta garaget.Huruvida du har möjlighet att nå framgång är tyvärr inte en bedömning jag har möjlighet att göra inom ramen för expresstjänsten. Det kan som synes argumenteras för att parkeringshusets ägare (eller den som erbjuder tjänsten) agerat vårdslöst och att din bil därför har skadats. Går ärendet till domstol blir det till syvende och sist en fråga om vad som kan bevisas.Min rekommendation är att du tar hjälp av en jurist som kontaktar din motpart med ett krav så får man börja där. Det kan vara så att din motpart betalar det du begär, eller att det är möjligt att komma överens om ett belopp ni båda är nöjda med. Går inte det är ditt alternativ att väcka talan (dvs. stämma) din motpart.Om du vill ha hjälp från en av våra jurister som går igenom ärendet och hjälper dig vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,