Får jag bygga spa på min uteplats i en bostadsrätt

2021-04-20 i Bostadsrätt
FRÅGA |Har köpt en bostadsrättslägenhet med inglasad uteplats, där tidigare ägare har sökt bygglov. Då det är tegelväggar på insidan undrar jag om jag får måla om det från gult tegel till vitt? Enbart på insidan.Då tidigare ägare satte in fönster istället för dörrar, så undrar jag om jag får ta bort teglet under fönsterna och sätt in dörrar istället?Tänkte ställa in ett spa i uterummet, därav att jag vill ha dörrar istället för fönster. Får man ställa ett spa i uterummet?Vi är endast 6 stycken som bor i fastigheten och jag är den enda som har uteplats. Alla har tillgång till gräsmattan och det som finns utomhus.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att du har köpt en bostadsrättslägenhet innebär inte att du äger bostaden. Du äger rätten att bo i bostaden. Bostaden ägs av bostadsrättsföreningen. När du köpte bostadsrätten blir du visserligen en delägare i bostadsrättsföreningen, se 1 kap 3-4 § bostadsrättslagen.BostadsrättsföreningarOfta har en förening olika regler om vad som gäller för de som är medlemmar i föreningen. Det kan gälla uthyrning, renovering med mera. Vad som gäller angående att inrätta ett spa är grundregeln att bostaden ska avses för att bo i. Se 7 kap 6 § bostadsrättslagen. Givetvis är allt beroende på vad du avser med spa. Om de är mer en relaxavdelning, eller om du tänker dig någon form av bubbelbad eller liknande. Den frågan måste du ställa till styrelsen i din förening.RenoveringSom bostadsrättsinnehavare har man både skyldigheter och rättigheter gällande skicket på bostaden. Det finns exempel på vad du som innehavare inte får göra: Du får inte göra ingrepp i bärande konstruktion eller annan väsentlig förändring av lägenheten, se 7 kap 7 § bostadsrättslagen. Att måla om en del av fasaden är förmodligen att se som en väsentlig förändring. I ditt fall är den en del av din inglasade uteplats. Det blir därför svårt att avgöra utan att se exakt hur det ser ut. Även i det fallet råder jag dig till att kontakta styrelsen för att höra vad de anser om att måla om och sätta in dörrar.SammanfattningSom bostadsrättsägare, äger du nyttjanderätten till lägenheten. Det finns regler vad en bostadsrättsinnehavare får göra och vad den har rätt till. I det flesta fall finns det regler inom föreningen som du måste förhålla dig till. I ditt fall råder jag dig till att prata med din förening och förklara precis vad du tänkt göra. Om du sedan får godkänt av styrelsen, se till att upprätta ett avtal på er överenskommelse. Vill du ha hjälp med att ingå ett avtal om ombyggnad är du välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Jag har hyrt ut min bostadsrätt utan tillstånd och hur fungerar tvångsförsäljning av bostadsrätt?

2021-04-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej, vi har en bostadsrättslägenhet som vi pg a missförstånd har hunnit hyra ut i andra hand innan avtal och underskrift skett med styrelsen. Nu har det diskuterats med styrelsen och överenskommet att hyresgästerna ska flytta ut snarast möjligt. Min undran är ifall hyresgästerna inte hinner hitta något nytt boende och det dröjer. Vad har styrelsen för rätt gällande hysning eller tvångsförsäljning. Vad innebär det då om det kommer till tvångsförsäljning. Går det till kronofogden och säljs till ett skampris eller att huset går ut till visning och säljs därefter.Eller blir man bara av med lägenheten utan att få något för det.Tack för hjälpen.Mvh,
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bostadsrätter regleras i huvudsak av bostadsrättslagen (BRL). Det är inte tillåtet att hyra ut sin bostadsrätt utan tillstånd från styrelsen (7 kap. 10 § BRL). Om en bostadsrätt hyrs ut har föreningen rätt att säga upp bostadsrätten och tvinga innehavaren att flytta (7 kap. 18 § BRL). Det gäller dock inte om bostadsrättsinnehavaren slutar med andrahandsuthyrningen utan dröjsmål eller ansöker om tillstånd och får det beviljat (7 kap. 20 § BRL). Vad som är utan dröjsmål är inte definierat i lagen men det kan tänkas vara skälig uppsägningstid för din hyresgäst. Att din hyresgäst inte har hittat ett nytt boende är inte en giltig anledning till att fortsätta hyra ut i andra hand. Om du inte slutar med andrahandsuthyrningen och blir uppsagd ska bostadsrätten tvångsförsäljas så snart som möjligt (7 kap. 30 § BRL).Bostadsrättsföreningen ansöker om tvångsförsäljningen som genomförs av Kronofogdemyndigheten (8 kap. 1 § BRL).Kronofogdemyndigheten säljer sedan bostadsrätten till högstbjudande och du får köpeskillingen med avdrag för Kronofogdemyndigheten och bostadsrättsföreningens kostnader (8 kap. 2 § BRL).Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Får bostadsrättsföreningen bestämma att man inte får ha katt utomhus?

2021-04-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om brf får bestämma att man inte får lov att ha katt ute om man bor i bostadsrätt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i Bostadsrättslagen. I denna lag finns dock endast regler på ett generellt och övergripande plan. Specifika frågor som gäller för just bostadsrättsföreningen i ditt fall regleras istället i bostadsrättsföreningens stadgar. Stadgarna är föreningens grundläggande regler som beslutas av föreningsstämman (1 kap 2 § första stycket). Det saknas regleringar i bostadsrättslagen som hindrar bostadsrättsföreningen från att ställa upp en regel som innebär att boenden inte får ha husdjur utanför bostaden. Det innebär att bostadsrättsföreningen alltså kan anta en sådan regel i sina stadgar. Som bostadsrättsinnehavare ska du rätta dig efter de särskilda regler som föreningen beslutat om (7 kap 9 § första stycket tredje meningen). Som bostadsrättsinnehavare har du en skyldighet att se till att grannar inte utsätts för störningar samt gör vad som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick både inom och utanför bostaden (7 kap 9 § första stycket). Detta görs alltså bland annat genom att följa de ordningsföreskrifter som föreningen fastställt i sina stadgar.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan mitt barn bo kvar i min bostadsrätt om jag flyttar ut?

2021-04-09 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan min dotter bo kvar i min bostadsrätt om jag flyttar ut?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Gränsdragningen mellan andrahandsupplåtelse och inneboendeTill att börja med måste det utredas om det rör sig om en andrahandsupplåtelse eller om din dotter ska betraktas som inneboende, vilket inte alltid är helt självklart. Det blir en andrahandsupplåtelse om din dotter självständigt brukar lägenheten. Med detta menas att det är hon som faktiskt bor där och har kontroll över lägenheten och att du har flyttat ut. Om du däremot vistas i bostaden ofta och kan komma och gå precis som du själv vill utan att behöva kommunicera detta med din dotter kan hon istället vara att betrakta som inneboende och då behövs inget tillstånd för att hon ska kunna bo kvar. Huruvida du tar ut hyra av din dotter eller inte spelar ingen roll, utan det avgörande är om hon brukar lägenheten självständigt. Jag tolkar det som att du ska flytta ut helt och hållet från lägenheten och att din dotter ska bo där ensam. Då blir det alltså fråga om en andrahandsupplåtelse.Andrahandsupplåtelse kräver tillstånd från bostadsrättsföreningenVid en andrahandsupplåtelse måste du ansöka om godkännande från styrelsen i bostadsrättsföreningen (7 kap. 10 § bostadsrättslagen). Om styrelsen inte skulle ge sitt samtycke kan du vända dig till hyresnämnden som kan ge dig tillstånd för upplåtelsen under en begränsad tid. Tillstånd ska lämnas om du har rimliga skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke (7 kap. 11 § bostadsrättslagen). Skulle du hyra ut i andra hand utan att ha tillstånd riskerar du att i värsta fall förlora rätten till bostaden. Som utgångspunkt ska en andrahandsupplåtelse ska vara tillfällig, det kan alltså vara svårt att få tillstånd från bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden att få hyra ut år efter år. Ofta ges tillstånd för ett år i taget.Jag råder dig alltså att höra av dig till din bostadsrättsförening och be om deras godkännande för andrahandsupplåtelsen. Troligtvis kommer det inte vara några problem.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för köksfläkten i en bostadsrätt?

2021-04-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej jag bor i liten bostadsrätt Förening X BRF vi är Y lgh.Min fråga är vem som ska stå för kostnaderna när köksfläktengår sönder. Vi bor i en ombyggd skola där all ventilation tagits bortoch ersatts med fläcktwood köksfläktar till varje enskild lgh. Den tarin friskluft och fördelar i rummen samt suger i badrum.Det är alltså den enda möjligheten att få ny luft om den går sönder. Det finns olika åsikter om detta. Någon säger att det är lägenhetsinnehavaren som ska stå för kostnaderna och någon tycker att BRF ska stå för kostnaderna.Har du erfarenhet av detta problem och vore tacksam för ett svar
Daniel Högström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du bor i en lägenhet med bostadsrätt och att din köksfläkt har gått sönder. Du undrar nu vem som är ansvarig för att byta din köksfläkt. Bostadsrätter regleras i huvudsak i bostadsrättslagen (BRL). Utgångspunkten är att den som innehar en bostadsrätt är ansvarig för det inre innehållet (7 kap. 12 § BRL). Det är möjligt för föreningen att genom stadgarna åta sig ett större ansvar än vad som följer av lagen, och då gäller stadgarna.Ni behöver därför först kontrollera stadgarna och om stadgarna inte svarar på frågan gäller bostadsrättslagen och ansvaret faller på bostadsrättsinnehavaren. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen.Med vänliga hälsningar,

Stämmobeslut eller styrelsebeslut vid balkongrenovering?

2021-04-18 i Bostadsrätt
FRÅGA |Behövs ett stämmobeslut för att byta balkongplåt i en förening
Peter Pargell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller reparationer och underhåll så behöver inte stämman ta beslut om åtgärden. Detta kan motiveras med att beslut om nödvändigt underhåll annars skulle kunna röstas ned av stämman. Styrelsen är ju som bekant ansvarig för förvaltningen av föreningen (7 kap. 4 § lag om ekonomiska föreningar).I bostadsrättslagen så anges att beslut som innebär väsentliga förändringar i föreningens hus eller mark måste tas på stämman i föreningen (9 kap. 15 § bostadsrättslagen). Huruvida en åtgärd innebär en väsentlig förändring eller inte är en fråga om utseende och inte ekonomi. Med väsentlig förändring avses främst ombyggnader och tillbyggnader (prop. 1990/91:92 s. 218). I ditt fall är det som jag förstår det varken fråga om en tillbyggnad eller en ombyggnad och styrelsen borde därför vara behöriga att ta beslut i frågan. Du bör under alla omständigheter utgå från bestämmelserna som ni har i eran förening, exempelvis kan stadgarna innehålla regler som innebär att frågan bedöms på ett annat sätt, d.v.s. att stämmobeslut även behövs i "mindre" frågor. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan brott mot ordningsregler innebära förverkande av en bostadsrätt?

2021-04-14 i Bostadsrätt
FRÅGA |I senaste nyhetsbrevet från vår BRFs styrelse påminner de under rubriken "Störningar" om att vi inte får duscha mellan 22-07. För närvarande jobbar många av oss i Storstockholm fortfarande hemifrån pga rådande pandemi men i mitt kontorsarbete lämnar jag normalt hemmet, duschad och fräsch, senast kl 07 för att åka till jobbet. Jag flyttade in sommaren -20 så det är först nu jag ser denna regel. Men är det skäl för varning att duscha före kl 07 när vardagsrutinerna så småningom ska återinföras? Jag kommer ju inte kunna hålla den regeln om morgontiden på vardagar så om det är risk för varning kommer jag ändå inte kunna rätta mig efter detta ändå. Jag vill hellre behålla jobbet och ser att det blir ohållbart att inte få fräscha upp mig inför en dag på kontoret. Vad kan jag vänta mig för reprisalier som följd på mitt behov av morgonduschar före kl 07?
Ebba Planting |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret är: Nej, du behöver inte oroa dig för juridiska repressalier. Juridisk bakgrundFörst och främst vill jag tydliggöra att bara för att lagen kan ge en möjlighet för en påföljd (repressalie) innebär inte det att något kommer hända. Dels krävs det att bostadsrättsföreningen väljer att driva frågan och dels måste de visa på att alla juridiska krav är uppfyllda. Huvudregeln, d.v.s. den regel som generellt gäller är att man ska följa de ordningsregler som föreningen sätter upp (7. kap 9 § bostadsrättslagen). Om det skulle vara så att du bryter mot ordningsreglerna kan det innebära att du inte gjort det som krävs för att bevara ordningen och det kan i sin tur leda till förverkande av nyttjanderätten d.v.s. innebära att man tvingas flytta (7 kap. 18 § bostadsrättslagen). Föreningen måste då: 1. Visa att du brutit mot ordningsreglerna. 2. Att duscha på morgonen (och därmed bryta mot ordningsreglerna) är tillräckligt för att anse att du inte gjort det som krävs för att bevara ordningen. 3.Visa att det inte är av ringa betydelse (d.v.s. visa att regelbrottet är stort och har orsakat problem, 7 kap. 19 § bostadsrättslagen). 4. Lämna en skriftlig varning som du struntat i (7 kap. 20 § bostadsrättslagen). Varningen i sig har ingen följd, den är bara ett krav för att man senare ska kunna förverka nyttjanderätten. 5. Anmäla störningen till socialnämnden (7 kap. 20 § bostadsrättslagen). Min bedömning är att föreningen faller redan på punkt 2. Vill du skapa dig en bild av hur stora störningar som krävs för att man ska anse att de är tillräckliga skäl för förverkande kan du läsa NJA 1991 s. 574. Kontentan av detta är, det blir väldigt svårt för föreningen att utfärda några repressalier. Min rekommendation Trots det juridiska läget är rekommenderar jag att du lyfter reglerna på stämman eller med styrelsen. Inte för at du är juridiskt skyldig att göra det utan för grannsämjans skull. Då kan du t.ex. föreslå att tiderna för duschförbudet ska ändras till 22:00-06:30. Hoppas detta var till hjälp!

Utmätning av frus bostad

2021-04-06 i Bostadsrätt
FRÅGA |Vi är gifta par och min fru och mor vill köpa bostadsrätt. Bara de två kommer att vara ägare på kontraktet. Jag har skulder på KFM och hon har inga. Bostadsrätt kostar ca 1800 000 kr. Min fru och min mor ska dela kontantinsats för ca 1 000 000 kr. 800 000 kr ska de ansöka om lån tillsammans. Jag ska inte bidra ekonomiskt till köpet.Fråga 1: Kan KFM utmäta bostaden för mina skulder? Fråga 2: Är vinskatt alltid 22% oavsett vem som äger bostaden? Fråga 3: Om min mor går bort, ska man tvångsförsälja bostaden eller kan min fru behåller den?
Oscar |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst så gäller även för gifta att man själv ansvarar för sina egna skulder, Kronofogdemyndigheten kan alltså inte vända krav mot din fru enbart för att ni är gifta. Fråga 1 Vad säger lagenEnligt 4 kap. 17 § utsökningsbalken (1981:774, UB) framgår att lös egendom får utmätas om det framgår att den tillhör gäldenären (alltså dig i det här fallet). Med lös egendom menas exempelvis bilar, möbler och hemelektronik och Bostadsrätter. Däremot kan det ibland vara svårt att avgöra vem som äger vilken egendom i ett gift par som bor tillsammans. Därför finns också en presumtionsregel i 4 kap. 19 § UB: Om gäldenären är gift och varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det ej görs sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt och det ej heller framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan.Vad innebär detta för dig Bostadsrätten är lös egendom, ja. Men ni bor båda inte i den, du står inte som ägare på denna och det är fullt möjligt för din fru och din mor att bevisa att det är endast dem som äger bostaden. Detta medför att bostaden inte kan utmätas för dina skulder. Fråga 2 Vinstskatten är alltid 22 % vid försäljning av bostadsrätter enligt 46 kap 18 § inkomstskattelagen.Fråga 3 Alla delägare till dödsboet ska gemensamt hantera egendomen som återfinns i dödsboet, 18 kap 1 § Ärvdabalken. Detta medför att ni som dödsbodelägare, (Alla som ska ärva din mor) kommer överens om hur ni vill hantera eller fördela andelen i bostaden mellan er. En tvångsförsäljning ska därför inte ske utan ni kan avtala om att exempelvis du får andelen i bostaden som din del av arvet och så överlåter du direkt den andelen genom gåva till din fru. Hoppas att det var svar på dina frågor!