Lawline svarar
Hej!
Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).
Enligt 3 kap. 1 § ÄB har en efterlevande make rätt att ärva före gemensamma barn och andra arvingar. Om den först avlidna maken efterlämnar särkullbarn har dessa dock rätt att få ut sitt arv vid arvlåtarens död. Det innebär att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen från den först avlidna maken om den först avlidna maken endast efterlämnar gemensamma bröstarvingar eller arvingar i andra eller tredje arvsklassen.
Enligt 3 kap. 2 § har bröstarvingar och arvingar i den andra arvsklassen, men inte arvingar i den tredje arvsklassen, rätt till efterarv vid den efterlevande makens död. När det finns efterarvingar erhåller den efterlevande maken kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken saknar rätt att genom testamente förfoga över egendomen.
När den efterlevande maken dör har alltså arvingar i andra arvsklass till den först avlidna maken rätt till efterarv efter den först avlidne maken enligt 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvets storlek bestäms i relation till en kvotdel av allt som den efterlevande maken äger vid sin död. Efterarvsrätten motsvarar andelen som den efterlevande makens arv utgjorde i relation till dennas totala förmögenhetsmassa vid första makens död. Detta åskådliggörs enklast med ett exempel:
Vid den först avlidna makens död uppgår det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods till 2 000 000 kr. Vid den efterföljande bodelningen (enligt äktenskapsbalken) erhöll den efterlevande maken hälften, dvs. 1 000 000 kr, och ärvde den resterande delen, dvs. 1 000 000 kr, med fri förfoganderätt enligt 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande maken erhåller alltså sammanlagt 2 000 000 kr (hälften genom bodelningen och hälften genom arv). Efterarvingarna har rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Kvotdelen i detta fall blir 1 000 000 kr (arvet)/2 000 000 kr (helheten, dvs. den efterlevande makens totala förmögenhet) = 0,5 = 50 %.
Antag sedan att den efterlevande maken dör. Antag vidare att den efterlevande maken vid sin död äger tillgångar till ett sammanlagt värde av 500 000 kr. Då har efterarvingarna rätt till kvotdelen av den förmögenhet som den efterlevande maken äger vid sin död. Kvotdelen är 50 %. Efterarvingarna ärver alltså 50 % av 500 000 kr = 250 000 kr i efterarv efter den först avlidne maken. Märk väl att kvotdelen inte alltid är 50 %. Kvotdelen kan påverkas exempelvis genom att en make har större skulder än tillgångar eller om någon av makarna har enskild egendom.
I ditt fall har din frus farbror i egenskap av efterlevande make ärvt kvarlåtenskapen efter sin fru före fruns arvingar (mor och systrar) i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB. Systrarna är arvingar i den andra arvsklassen, se 2 kap. 2 § 2 st ÄB. De har därför rätt till efterarv vid den efterlevande makens död enligt 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvets storlek bestäms av kvotdelen den efterlevande makens arv utgjorde i relation till dennas totala förmögenhetsmassa vi den första makens död. Ett exempel på hur kvotdelen beräknas finner du ovan. Då jag inte känner till samtliga omständigheter i det aktuella fallet kan jag inte uttala mig om hur stor denna kvotdel är eller vad efterarvet uppgår till. Klart är i alla fall att systrarna ärver en kvotdel av din frus farbrors kvarlåtenskap. Resterande del av kvarlåtenskapen ärvs av din frus farbrors arvingar.
ÄB finner du här: https://lagen.nu/1958:637
Vänligen,