Arbetsgivares skyldigheter avseende skriftliga villkor och semesterersättning
Jag arbetar som timanställd på ett konditori, eftersom att jag går i skolan på vardagarna fungerar detta som ett extrajobb för mig under helgerna. Jag har två frågor.
1. Jag har inte skrivit på något avtal med min arbetsplats utan jag blev i princip anställd efter första "prova på" passet. Vad är det som gäller när man inte skriver på något anställningsavtal?
2. Under de år jag jobbat på arbetsplatsen har jag inte fått ut någon semesterersättning, dem har sagt att det har lagts på lönen men det har aldrig stått något om det i min lönespecifikation. Fick sedan höra att dem har ändrat det igen och att den kommer att betalas ut per år. Hur går jag tillväga om jag trots detta inte får ut någon semester ersättning?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
1. Anställningsavtalet
Anställningsavtal är så kallade konsensusavtal. Det innebär att det inte finns några formkrav för hur ni ingår avtalet. I din situation har förmodligen ett avtal ingåtts muntligt och/eller genom konkludent handlande (genom att du arbetat efter första "prova på" passet). Sådana avtal är lika bindande som skriftliga avtal, och har ett anställningsavtal ingåtts så ska man hålla sig till det (pacta sunt sevanda). Problemet med muntliga avtal och avtal genom konkludent handlande är att det är svårare att bevisa att det ingåtts ett avtal, och ännu svårare att bevisa vad avtalet innehåller. Har inget annat avtalats så är utgångspunkten att du är anställd tillsvidare (4 § LAS).
Dina arbetsvillkor regleras utifrån vad du och arbetsgivaren har kommit överens om, och kan också regleras genom kollektivavtal om det finns ett sådant på din arbetsplats. Det framgår inte av din fråga. Det finns också regler angående dina arbetsvillkor i lagen om anställningsskydd (1982:80) (LAS), och den hittar du här. Enligt LAS har du rätt att begära att din arbetsgivare skriftligen informerar dig om de arbetsvillkor som är väsentliga för din anställning. Sådan information har du rätt att få senast en månad efter du påbörjat din anställning (6 c § LAS). Om du inte redan har gjort det så råder jag dig att i första hand begära ett sådant avtal. Om din arbetsgivare vägrar att ge dig detta så kan det grunda en rätt för dig att få skadestånd (38 § LAS).
2. Semesterersättningen
Rätt till semester regleras i semesterlagen (1977:480) (SemL), och den hittar du här. När det gäller din rätt till semesterersättning så är utgångspunkten att din arbetsgivare är skyldig att betala ut denna senast en månad efter att anställningen avslutas (30 § SemL). Detta förutsätter emellertid att du har intjänad semester, om det är så att du har fått semesterersättningen utbetald varje månad tillsammans med lönen så kan det vara så att du inte har någon innestående semesterersättning att få utbetald. Om arbetsgivaren vägrar att betala ut din semesterersättning så kan denne bli skadeståndsskyldig mot dig (32 § SemL), men du behöver väcka talan inom två år (33 § SemL).
Du kan också vända dig till kronofogden och ansöka om betalningsföreläggande, och det gör du här. När du skickat in en sådan ansökan kan arbetsgivaren välja att antingen betala semesterersättningen till dig eller bestrida skulden. Om arbetsgivaren inte betalar så måste du i så fall välja att ta saken vidare till tingsrätt för att få din semesterersättning. Vid ansökan om betalningsföreläggande så är det viktigt att dina grunder framgår tydligt. Om du vill ha hjälp med att upprätta en sådan ansökan så kan du kontakta oss på info@lawline.se så hjälper vi dig gärna med detta!
Med vänliga hälsningar,
