Arvsrättsliga konsekvenser av att ge sitt barn en gåva
Vi vet att arvsskatt och gåvoskatt är borttagna men vi hör ibland att man kan "ge" sitt barn (vi har bara ett) sin så småningom efterlämnade förmögenhet inkl en bostadsrätt. Vi vill naturligtvis själva bruka pengar och boende så länge vi lever.
Vad heter det man ska göra? Hur går man till väga? Är det krångel med bostadsrätten?
Finns det någon sida i datorn som utförligt beskriver man gör och vad skulle det innebära för oss? Och vad innebär det för vårt barn?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det stämmer att arvsskatt och gåvoskatt sedan en tid tillbaka är borttagna. Jag tolkar det som att du undrar hur man kan ge gåvor till sina barn under livstiden men samtidigt kunna bruka egendomen så länge som möjligt. Nedan framgår en liten grundläggande redogörelse för vad gåvor givna till barn kan få för arvsrättsliga konsekvenser, följt utav en sammanfattning med tips om hur man kan ta sig vidare.
Gemensamma barn
Till att börja med vill jag uppmärksamma om att gemensamma barn ärver sina föräldrar först sedan båda föräldrar har gått bort om föräldrarna är gifta. Efterlevande make ärver således den avlidna maken först och får då i regel behålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (under förutsättning att inget testamente föreskriver annat). Den del som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt har gemensamma barn sedan har rätt till genom efterarv.
Förskott på arv
I 6 kap. 1 § ärvdabalken framgår att var arvlåtaren i livstiden gett en bröstarvinge (bröstarvingar är i detta fall dina barn) ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett.
Det en förälder ger i gåva till sitt barn ska därför som utgångspunkt räknas som förskott på dennes arv och avräkning ske på det arv denne sedan ärver. Möjlighet finns dock att i gåvobrev skriva villkor om att gåvan inte ska avräknas som förskott på arv. Ingen avräkning ska då ske den dag barnet ärver från gåvogivaren.
I 6 kap. 2 § ärvdabalken framgår vidare att kostnader som en förälder lagt ner på barns uppehälle och utbildning inte ska avräknas som förskott på arv om en förälder därmed fullgjort sin underhållsskyldighet. Även sedvanliga gåvor hålls utanför under förutsättning att de inte står i missförhållande till givarens villkor.
I 6 kap. 3 § ärvdabalken framgår vidare att avräkning ska som utgångspunkt ske efter egendomens värde vid mottagandet. Om en förälder ger en gåva till sitt barn som vid gåvotillfället är värt 50 000 kr, ska avräkning i regel ske med detta värde när barnet ärver oavsett om egendomen skulle ha ökat i värde eller inte.
Det förstärkta laglottsskyddet
En gåva som en förälder ger till sitt barn kan även uppfylla rekvisiten för att röra sig om en gåva som avses i 7 kap. 4 § ärvdabalken som reglerar det förstärkta laglottsskyddet. Bestämmelsen riktar sig till gåvor som är att likställa med testamente och omfattar gåvor givna till vems om helst. Bestämmelsen kan därför omfatta gåvor givna till barn men även gåvor givna till andra. Bestämmelsen innebär bl.a. att bröstarvinge kan påkalla jämkning för att få ut sin laglott enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken (det som en bröstarvinge alltid har rätt till. Laglotten är halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken) om en gåva skulle anses kränka dennes rätt till laglott.
Om en förälder har gett bort en gåva till ett barn och denna gåva kränker övriga barns rätt till laglott kan dessa övriga barn begära jämkning för att få ut sin laglott. Vid beräkningen av laglott ska då gåvans värde återgå till kvarlåtenskapen enligt bestämmelsen. Man ska alltså beräkna laglotten såsom om ingen gåva hade givits. Det relevanta värdet vid dessa gåvor är (till skillnad från ovan) nuvärdet. Om en gåva vid gåvotillfället var värd 50 000 kr men vid beräkningen av laglotten är 100 000 kr så ska det senare värdet återläggas till kvarlåtenskapen.
För att en gåva ska vara att likställa med ett testamente talar man i regel om två sorters gåvor. Den ena är gåvor där givaren ger gåvor i anslutning till eller nära förestående sin död (det som brukar kallas gåvor givna på dödsbädden). Den andra sortens gåva som avses är sådana där givaren förbehåller sig nyttjanderätt till egendomen. Ett exempel härpå är att en förälder ger bort en bostad till ett barn men förbehåller sig nyttjanderätt till bostaden under resterande livstid.
Sammanfattning och övrigt
En förälder har alltså möjlighet att ge gåvor till sina barn under sin livstid men det kan som sagt få arvsrättsliga konsekvenser. I det fall det bara finns ett barn som ska ärva bör dock problem som har samband med arvet vara små med hänsyn till att det då inte finns andra bröstarvingar som kan begära jämkning för sin laglott. Även om förskott har givits till barnet eller sådan gåva som avses med det förstärkta laglottsskyddet har givits till barnet, kommer det barnet ärva allt i slutändan ändå om den är den enda bröstarvingen. Detta förutsätter dock att det inte finns något testamente som föreskriver annat.
För att ge sitt barn en gåva kan gåvobrev användas. I detta kan man då även reglera gåvovillkor. I det fall man har särskild tanke (utöver den legala arvsordningen) eller önskemål om hur ens arv ska fördelas kan även ett testamente vara aktuellt.
I det fall man har tänkt överlåta en bostadsrätt kommer man även behöva godkännande av bostadsrättsföreningen för sådan överlåtelse.
En rekommendation är att prata med en jurist om vilka önskemål man har och vilken effekt man vill uppnå för att på så vis få reda på konsekvenserna för samtliga inblandade, och eventuellt även få hjälp med upprättandet av de relevanta handlingarna som behövs.
Vänlig hälsning,
