Diskriminering och skälighetskrav i bostadsrättsföreningar
Finns det lagregler eller andra om hur många personer som innehavare av bostadsrätt kan låta bo i lägenheten? Kan föreningens styrelse eller stämma besluta oinskränkt i saken? T ex "fler än två får inte bo i bostadsrättslägenhet" . Vad ålder beträffar är det såvitt jag förstår möjligt att ha nedre åldersgräns exvis 55 år - men INTE tillåtet ( enligt vilka regler?) att ha övre åldersgräns ( av diskrimineringsskäl?) Vilken är då skillnaden på nedre och övre gräns ur diskriminerings-synpunkt? Kan styrelse eller föreningsstämma besluta att lägenhet måste bebos viss tid och att eljest bostadsrätten/lägenheten måste frånträdas?
Lawline svarar
Hej
Tack för att du vänder dig till Lawline!
I 2 kap. bostadsrättslagen framgår allmänna bestämmelser om medlemskap i bostadsrättsförening. Av 2 kap. 1 § BRL framgår att villkoren för medlemskap enligt föreningens stadgar är de regler som gäller. Däremot reglerar 2 kap. 2 § BRL oskäliga stadgevillkor som är ogiltiga gentemot medlemmen. Det är villkor som till sitt innehåll eller på annat sätt är oskäliga mot den som vill vinna inträde i föreningen. Så utrymmet för bostadsrättsföreningar att forma stadgarna efter behov är med andra ord ganska brett, med undantag för oskälighetsregeln i 2 kap. 2 § BRL.
Det finns inga lagregler på hur många som får bo i en bostadsrättslägenhet. Föreningen kan därför föreskriva en sådan regel (max 2 får bo i en lägenhet) i stadgarna, detta är i sig inte problematiskt. Det som blir jobbigt för bostadsrättsföreningen är då att väldigt få bostadsrätter kommer säljas och till mycket lägre priser än om det stadgevillkoret inte hade funnits. Det kan också falla under undantaget och anses vara oskäligt då ett par som efter att de köpt bostadsrätten ska få barn och således blir tre i lägenheten. Då kan regeln förklaras som ogiltig enligt skälighetskravet. Stadgar om vistelse i bostaden viss tid för fortsatt medlemskap kan regleras i stadgarna men också där ska hänsyn tas till skälighetskravet så att det inte går utöver vad som är skäligt.
Diskriminering är förbjuden för den som tillhandahåller tjänster eller bostäder till allmänheten, diskrimineringsförbud gäller alltså för bostadsrättsföreningar enligt 2 kap. 12 § diskrimineringslag. Åldersdiskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation och missgynnandet har samband med ålder (1 kap. 4 § diskrimineringslagen). Av 2 kap. 12 a § framgår däremot att åldersdiskriminering föreligger inte om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Vissa föreningar är ägnade att tillgodose äldre människors behov, och när det kommer till seniorboende finns därför en lägre åldersgräns på 55 år för att utesluta de som inte avses med seniorer, villkoret är inte diskriminerande eftersom det har ett berättigat syfte och är nödvändigt. Ett stadgevillkor om övre åldersgräns saknar berättigande syften och anses därför vara diskriminerande.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Bästa hälsningar
