Fördelning av kvarlåtenskap
Hej! Jag och min make har två gemensamma barn och min make har också ett barn från ett tidigare förhållande. Vi har upprättat ett testamente där det står: Den av oss som överlever den andre ska erhålla den avlidnes tillgångar med fri förfoganderätt, dock att NN:s särkullebarn ska erhålla sin arvslott.
Låt oss säga att våra gemensamma tillgångar är 1 000 000 kr, hur fördelas detta vid den enes bortgång?
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Ni vill ha exempel på hur era tillgångar skulle fördelas vid den enes bortgång. Som grund för fördelningen finns ett testamente innebärande att den efterlevande maken ska ta över den först avlidnes tillgångar med fri förfoganderätt. Jag utgår i mitt svar från de uppgifter som tillhandahålls i frågan.
Vad säger lagen?
För frågan relevant lag finner man i äktenskapsbalken (ÄktB) samt i ärvdabalken (ÄB).
Enligt 1:5 ÄktB anses ett äktenskap upplöst i och med ena makens död. När ett äktenskap upplöses ska enligt 9:1 ÄktB makarnas egendom fördelas mellan dem genom en bodelning. Utgångspunkten i svensk rätt är likadelning, dvs 50/50. I bodelningen ingår giftorättsgods enligt 10:1 ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte har gjort till enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord eller testamente (7:1-2 ÄktB). Av pedagogiska skäl utgår jag i mitt svar från att tillgångarna endast utgörs av giftorättsgods.
När bodelningen är klar och den efterlevande maken fått ut sin del av bodelningen kan vi se till reglerna i ärvdabalken. Av 2:1 ÄB framkommer att bröstarvingar (barn) ärver i första hand samt att arvlåtarens barn ska dela lika på kvarlåtenskapen. Tre barn tar alltså 1/3 var.
I Svensk arvsrätt har vi dock lagt stor vikt vid att en efterlevande make inte ska råka allt för illa ut (ekonomisk) efter en av makarnas dödsfall, därför finns i 3:1 ÄB en regel innebärande att kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken ska tillfalla efterlevande maken. Detta gäller inte vanligtvis den andel som skulle tillfalla den avlidne makens eventuella särkullbarn, utan endast andelen som skulle tillfalla makarnas gemensamma barn.
Den del av kvarlåtenskapen som den efterlevande maken tar över tar hon över med fri förfoganderätt innebärande att hon får konsumera och förfoga över egendomen bäst hon vill, med undantag för att hon inte får förfoga över egendomen genom sitt testamente (3:2 ÄB). När den efterlevande maken sedermera avlider har makarnas gemensamma barn förutom rätten till arvet efter den senare avlidne maken även rätt till ett efterarv efter den först avlidne maken.
Bedömningen i ert fall
Ovan har redogjorts för vad lagen ställer upp för utgångspunkter vid äktenskaps upplösning med anledning av en makes död. Hur ett arv ska fördelas regleras i lag, men mycket utrymme ges för att fördela kvarlåtenskap själv genom testamente. I ert fall är emellertid testamentets bestämmelser identiska med lagtextens bestämmelser.
Fördelningen vid den enes bortgång
Jag utgår som sagt ovan från att alla tillgångar utgörs av giftorättsgods. Bodelning (9:1 ÄktB) Egendomen delas lika (1 000 000/2 = 500 000 kr) Detta innebär att den efterlevande maken initialt ur bodelningen får ut hälften av era gemensamma tillgångar, alltså 500 000 kr.
Enligt ert testamente och ärvdabalkens regler (3:1 ÄB) framgår sedan att den efterlevande maken ska erhålla den avlidnes tillgångar mer fri förfoganderätt, utom den del som genast ska tillfalla särkullbarnet. Eftersom arv delas lika mellan bröstarvingar (2:1 ÄB) innebär det att barnen ärver (500 000/3 = 166 666,66 kr vardera). Särkullbarnet ska ha ut sin arvslott direkt. Detta innebär att resterande 333 333,33 kr (500 000 - 166 666,66) ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Era gemensamma barn har sedan som redogjorts för ovan sedan rätt till efterarv från den först avlidne maken när den efterlevande maken avlider.
Observera att ovanstående beräkningar har gjort med utgångspunkten att maken med särkullbarnet avled först. Om maken utan särkullbarn avlider först tillfaller hela kvarlåtenskapen (5 00 000 kr) den efterlevande maken eftersom det inte finns något särkullbarn som har rätt till arv.
Sammanfattning
Om make med särkullbarn avlider först: Efterlevande make får först ut 500 000 kr genom bodelning, sedan 333 333,33 kr (500 000 - 166 666,66 kr)
Särkullbarnet får 166 666,66 kr.
Om make utan särkullbarn avlider först: Efterlevande make får först ut 500 000 kr genom bodelning, sedan hela kvarlåtenskapen (500 000 kr).
Jag hoppas att ni med detta fått svar på er fråga! om ni skulle ha några ytterligare funderingar är ni varmt välkomna att återkomma till oss på Lawline.
Med vänlig hälsning,
