Föreligger förtal eller falsk angivelse/falsk tillvitelse?
Hejsan
En snabb fråga och jag undrar om en HR CHEF hos en arbetsgivaren får lämna helt åt skogen felaktiga uppgifter om en anställds sjukfrånvaron till en läkare på en vårdcentral för att misstänkliggöra honom som icke trovärdig och tala nedlåtande om personen när han söker vård nästa gång om han skulle bli sjuk.
I mitt fall så fick läkaren sluta för att han har agerat oetiskt och brustit i patientens sekretessuppgifter.
Så jag undrar om jag kan polisanmäla HR CHEFEN för förtal eller falsk tillvitelse eftersom hen har ringt upp den anställdas läkare och diktat ihop en historia som inte har någon som helst sanningshalt i sig utan är bara rena lögner för att kunna stärka sin ställning gentemot den anställda och kunna trycka ner honom för att kunna känna nån slags makt.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Förtal
Förhåller det sig så, att en person säger saker till andra för att du ska utsättas för missaktning eller för att du ska framstå som klandervärd, kan personen ha gjort sig skyldig till brottet "förtal" (5 kap. 1 § brottsbalken).
Åtgärd
I de fall det förekommit ärekränkningsbrott, väcker åklagare endast åtal i särskilda fall. Alternativet är att du kan väcka tala såsom målsägande (5 kap. 5 § brottsbalken). Du bestämmer själv om du vill väcka åtal. Skulle du väcka åtal så har du bevisbördan, det vill säga att det är du som måste bevisa att personen har begått brottet. Det är viktigt att tänka på, att du riskerar att få betala rättegångskostnaderna om du förlorar målet.
Det finns alltid möjlighet att upprätta en polisanmälan.
Falsk angivelse och falsk tillvitelse
Att oriktigt beskylla någon för att han begått ett brott kan utgöra ett brott. De brotten som främst är aktuella är falsk angivelse och falsk tillvitelse. Falsk angivelse betyder att någon, med uppsåt att få denna person fälld, anger denne för ett brott som kan leda till åtal, trots att man vet att denna person är oskyldig (15 kap. 6 § brottsbalken). Anmälan ska ha skett till relevant allmän myndighet, såsom till Polisen eller åklagare. I det fall kraven för falsk angivelse är uppfyllda, bör gärningsmannen (anmälaren) i första hand fällas till ansvar för detta brott. Skulle en anmälan vara av obestämd avfattning, är det mer träffande att tala om att det rör sig om falsk tillvitelse. Falsk tillvitelse handlar om att någon (till exempelvis Polisen) sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning (15 kap. 7 §).
För att någon ska kunna fällas till ansvar för falsk angivelse eller falsk tillvitelse krävs att anmälarens utsagor varit sanningslösa och att detta klarlagts. Det räcker inte med att åklagaren finner att bevisen är otillräckliga för att ett åtal ska väckas. Anmälaren måste ha uppsåt i förhållande till sin falska anmälan och för falsk angivelse krävs även att anmälaren har uppsåt till att fälla den oskyldige till ansvar. Emellertid kan anmälaren fällas till ansvar även om uppsåt inte finns. I sådana fall krävs att vårdslöshet föreligger och brotten kallas obefogad angivelse respektive vårdslös tillvitelse.
Slutsats
I detta fall bör sålunda enbart förtal ligga för handen.
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!
