Egenmäktigt förfarande

2016-08-26 i Påföljder
FRÅGA |Vad är maxstraffet för egenmäktigt förfarande?
Melanie Ascough |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Egenmäktigt förfarande finns reglerat i brottsbalken 8 kap 8 § (se här). Påföljden för egenmäktigt förfarande är böter eller fängelse i högst 6 månader. Om brottet är att anse som grovt, alltså grovt egenmäktigt förfarande, är påföljden fängelse i högst två år.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, hör gärna av dig till oss igen om du har fler frågor.

Får man bruka våld mot en inbrottstjuv?

2016-08-24 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Fråga: Jag och mina kompisar är oeniga om när det gäller att försvara sig i hemmet. Jag vill påstå att Man inte får eller bruka våld om någon bryter sig in i en bostad, detta har Polisen sagt till mej klart och tydligt att man inte får. Jag har läst att en inbrottstjuv som gjorde ett inbrott fick mer våld än som är brukligt, och fick skadestånd. Jag tycker att detta är klart vilseledande vad som får göras och inte göras när juridiken säger en sak och Polisen en annan.Vad är rätt och vad är fel.
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Bestämmelserna om nödvärn finns att läsa i 24 kapitlet brottsbalken. Där framgår det i 1 § att en gärning som utförs i nödvärn enbart är ett brott om gärningen är uppenbart oförsvarligt. Det innebär att man får bruka våld mot en inbrottstjuv, men enbart till den grad som krävs för att motverka angreppet. Man får alltså helt klart bruka våld mot en inbrottstjuv om det är det som krävs, men säg att angriparen är obeväpnat och den som brukar nödvärn väljer att skjuta eller knivhugga personen, då finns det hög sannolikhet att den som hävdar nödvärn har begått ett brott, ex. misshandel.Då gärningsmannen misstagit sig avseende en situation kan det föreligga en s.k. putativ (inbillad), vilket innebär att den som hävdar nödvärn misstagit situationen för en nödvärnssituation och anses därmet inte kunna ha uppsåt till brottet (vilket krävs för de flest brott 1:2 brottsbalken), däremot kan denne dömas för ett oaktsamhetsbrott.

Vad kan göras vid ärekränkningsbrott?

2016-08-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Om min fd sambo skriver och smutskastar mig på olika forum på internet för egen vinning, då jag jobbar och träffar många människor som har kunnat identifiera mig via hennes beskrivning. Och berättar privata och intima detaljer om mig till olika nyfunna vänner i staden där jag bor. Vad kan jag göra rent lagligt?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du beskriver verkar först och främst gälla ett eventuellt ärekränkningsbrott enligt brottsbalkens 5 kapitel (BrB kap. 5). Eftersom dessa brott åtalas av den som utsätts för brotten, så kommer jag även gå in på några bestämmelser i Rättegångsbalken (RB). Jag kommer beskriva vad lagen säger angående detta och hur det påverkar din situation. Slutligen kommer jag berätta vad du har för möjligheter.FörtalsbrottEnligt BrB 5:1 är det olagligt att peka ut någon som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller lämna uppgifter som på annat sätt kan utsätta någon för andras missaktning. Uppgifterna ska spridas till någon annan än den de gäller och den som sprider dem. Om någon gör detta avsiktligen, så kan personen ha gjort sig skyldig till förtal.Avgörande för om det din före detta sambo gör kan ses som förtal eller ej är vilken typ av uppgifter denne lämnar. Det måste röra sig om sådana uppgifter som antingen utmålar dig som brottslig, klandervärd i ditt levnadssätt eller andra typer av uppgifter som kan göra att de som nås av dem börjar missakta dig. Jag kommer utgå från att det är den här typen av kränkande uppgifter som har spridits. Eftersom din före detta sambo gör detta avsiktligen, eftersom uppgifterna får en stor spridning till andra på grund av att de delas via internet och eftersom det går att identifiera dig med hjälpa av uppgifterna, så verkar det röra sig om ett förtalsbrott.Vad kan du göra?Eftersom det din före detta sambo gör kan vara ett förtalsbrott, så bör du anmäla det till polisen. Eftersom förtalsbrott faller under det som kallas enskilt åtal enligt BrB 5:5, så är det däremot troligt att åklagaren fattar beslut om att inte väcka åtal, även om brottet har begåtts. Om åklagaren skulle välja att gå vidare med brottet beror på vilken typ av uppgifter och hur grovt brottet är. Om åklagaren väljer att inte gå vidare med åtalet, så har du möjlighet att själv driva en process. Detta innebär att du väcker åtal mot din före detta sambo enligt RB 47:1 genom att skicka in en stämningsansökan med uppgifter om din före detta sambo, den brottsliga gärningen, bevis du vill åberopa m.m. RekommendationerEftersom det du beskriver kan vara ett förtalsbrott, så rekommenderar jag dig att anmäla det till polisen. Det är däremot sannolikt att du, för att kunna åtala din före detta sambo för brottet, kommer behöva driva processen själv. Detta är svårt, tidskrävande, dyrt och bör övervägas noga innan en stämningsansökan lämnas in. För att tydligare kunna avgöra om det är värt att driva en process angående detta och för att få stöd i en sådan process är det bra att inledningsvis kontakta en professionell jurist för råd. Förutom hjälpen du kan få från polis och en jurist, så är det alltid en fördel att försöka tala med den andra personen om det är möjligt. Är det mycket känsliga uppgifter som sprids så bör du kontakta din före detta sambo och be denne upphöra med spridningen. För att öka chanserna att få hjälp via polisen och vinna en eventuell process är det även viktigt med bevis på händelsen och det kan vara bra att på olika sätt spara och dokumentera hur, när och vilka uppgifter som sprids om dig.Jag hoppas att detta har gett dig svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Förtal eller förolämpning

2016-08-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Ofta när jag är ute och går med min hund så kommer det fram barn som vill leka med henne. Barnen tycker att det är roligt och så även min hund. Där jag ofta brukar gå har nu blivit ett bostadsrättsområde med stängsel, därför går jag på andra sidan stängslet numera. Dock så händer det ibland att barnen kommer och vill leka med hunden och jag har väldigt svårt för att säga nej. Ett av barnen fick hålla i kopplet och hon och hunden sprang in på bostads området, där det också fanns andra barn som började busa med hunden. Varpå jag naturligtvis också gick in för att kunna övervaka dom. Då kommer det en man som bor i något av husen och i stort sett anklagar mig för att vara pedofil. Inte ordagrant men det var inte svårt att förstå undertexten. B.l.a undrade han om jag hade några intentioner med att vara där. Jag känner mig så kränkt av det han sa så att jag grät efteråt. Min fråga. Är det lagligt att göra som han gjorde?
Patrik Magnesved |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förtal: Ett eventuellt brott som du blivit utsatt för är förtal, se Brottsbalken 5 kap 1 §. För att gärningsbeskrivningen ska vara uppfylld krävs att nedsättande uppgifter har lämnats och att minst en annan person än du har uppfattat detta, i detta fall har troligen något av barnen hört dessa ”beskyllningar”. Enligt din beskrivning av händelsen framstår det som att du är säker på att uppgifterna har lämnats för att peka ut dig som klandervärdig eller till och med kriminell (se Brottsbalken 6 kap och däri eventuella paragrafer vilka berör barns sexuella integritet), i sådana fall är uppgifterna av sådan beskaffenhet vilket föranleder straffansvar. Det krävs ingen bevisning för att uppgifterna har medfört andras missaktning. Det väsentliga är att uppgifterna är av sådan karaktär att detta kan förekomma.Förolämpning:Ett annat brott vilket du möjligen blivit utsatt för är förolämpning, se Brottsbalken 5 kap 3 §. Förolämpning blir endast aktuellt om förtal inte föreligger. Skillnaden mellan brotten är att vid förolämpning har beskyllningen lämnats mellan fyra ögon. Om varken barnen eller andra personer hört dessa beskyllningar kan förolämpning istället aktualiseras. Både vid förtal och vid förolämpning kan uppgifterna som lämnats varit förtäckta, det vill säga att de inte yttrats uttryckligen.Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Olaga intrång

2016-08-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag bor i en lägenhet, bostadsrätt, och tidigare i veckan var det en person som testade om dörren var låst genom att rycka i den. Han gick snabbt därifrån innan jag hann kolla vem det var. Begick personen något brott genom att bara försöka öppna dörren utan lov?Ifall det har någon betydelse - min dörr finns bakom låsta portar.
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Att bara rycka i dörren är inget fullbordat brott, förutsatt att inget gick sönder. Hade personen tagit sig in i din bostad, utan din tillåtelse, hade personen gjort sig skyldig till hemfridsbrott, se Brottsbalken 4 kap 6 §. Försök till hemfridsbrott är dock inte straffbart. Att din dörr finns bakom låsta portar kan ha betydelse. Personen kan ha gjort sig skyldig till olaga intrång, se Brottsbalken 4 kap 6 § st2. För att personen ska anses ha gjort sig skyldig till olaga intrång måste denne olovligen tagit sig förbi porten, det vill säga att ingen gett personen tillstånd att gå förbi porten. Behöver du i framtiden hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Filmning av annans tomt

2016-08-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej min granne filmar in på våran tomtOch oss med en webbkamera för övervakning,Är detta lagligt ?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt är det allas frihet att filma vad och vem man vill. Denna frihet inskränks dock på vissa sätt enligt Brottsbalkens (BrB) (https://lagen.nu/1962:700) regler. Bland annat kan sättet som filmen upptas påverka lagligheten.Den som olovligen och i hemlighet använder ett tekniskt hjälpmedel för att ta upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad kan ha gjort sig skyldig till brottet kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K4P6aS1). För detta brott kan man dömas till böter eller fängelse i högst två år. Trots brottets beteckning “kränkande fotografering” omfattar det inte endast upptagning av stillbilder utan även upptagning av rörliga bilder, t.ex. film. Ett undantag i denna brottsbestämmelse finns för fotografering som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är fösvarlig. Undantaget är dock framförallt tänkt för att skydda massmediers rätt att behandla och påtala offentliga missförhållanden och kan därmed i normalfallet knappast befria en smygfilmande granne från straffansvar. För att brottet ska kunna bli aktullet krävs alltså att filmningen skett olovligen, med tekniskt hjälpmedel, i hemlighet och att det skett inomhus. I ert fall verkar det som att filmningen skett olvoligen då ni inte gett ert samtycke till filmningen. Att filmningen skett med en webbkamera tyder på att ett tekniskt hjälpmedel använts. Det är dock oklart ifall rekvisitet ”i hemlighet” är att anse som uppfyllt då det krävs att utrustningen ska ha varit dold för den fotograferade eller att denne ska ha varit omedveten om att den för tillfället är igång. Dessutom är det oklart ifall filmningen endast skett in på er tomt eller även inomhus.Ett annat brott som möjlighen skulle kunna bli aktuellt är ofredande, se 4 kap. 7 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K4P7S1). För att brottet ska bli aktuellt krävs att den filmande verkligen blir störd vilket ni kan läsa mer om i NJA 2008 s. 946. Dessutom krävs att handligen generellt sett ska anses kränkande. Att bli filmad utomhus torde i regel ej vara allvarligt nog för att brottet ska bli aktuellt men att filmningen, som i detta fall, sker inne på er tomt torde anses innebära en större kränkning.Det är även värt att nämna att kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde får bedrivas om den som ska övervakas har samtyckt till övervakningen, se 22 § 1 st. Kameraövervakningslag (2013:460) (KöL) (https://lagen.nu/2013:460#P22S1). Detta samtycke kan när som helst återkallas, 22 § 2 st. KöL (https://lagen.nu/2013:460#P22S2). I ert fall är inga av de undantag till kravet på samtycke som finns i 23 § KöL (https://lagen.nu/2013:460#P23S1) tillämpliga, alltså är grannens filmning av er på tomten, utan ert samtycke, inte tillåten.Jag hoppas att ovanstående har gett svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Gallring ur belastningsregistret vid snatteri

2016-08-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej! För snart 3 år sen (i december) testade jag och mina kompisar att snatta, vi var dumma och visste inte bättre, så och jag och en till åkte fast för snatteri. Om jag minns rätt snattade jag för under 100 kr. Jag var 16 år när detta hände, påföljden blev böter och en prick i belastningsregistret. Men det jag undrar är, hur länge kommer pricken att finnas kvar? Vad jag har hört ska den försvinna efter 3 år, men efter att jag har sökt efter information verkar det vara 5 år? Jag hittar inget riktigt svar någonstans, så är väldigt fundersam.Tacksam för svar!!
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I lag om belastningsregister (https://lagen.nu/1998:620#P1S1) kan du hitta bestämmelser kring belastningsregistret. Bestämmelserna om gallring återfinns i huvudsak i 17 §, gallring är alltså när uppgifterna tas bort ur belastningsregistret. Vad som bestämmer när uppgiften gallras bort ur belastningsregistret är vad brottet gav för påföljd.I 17 § 9 punkten (https://lagen.nu/1998:620#P17S1) föreskrivs att om påföljden varit böter gallras uppgiften fem år efter godkännandet av domen eller beslutet. Svaret är alltså att uppgiften om snatteri kommer att finnas kvar i fem år räknat från domen, beslutet eller godkännande av strafföreläggande.Vänligen,

Byte av lås och flytt av annans saker

2016-08-18 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej. Min man vill skiljas och har mer eller mindre kastats ut. Nu får jag inte ens komma hem och avsluta allt i min tidigare kommun trots att jag har min adress där. Han hotar med att byta lås om jag kommer hem. Får han göra det? Å får han ställa ut mina grejorna på gatan?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller frågan om din man får byta lås till huset kan bestämmelsen i 8 kap 8 § brottsbalken (förkortas BrB) (se lagen här) vara tillämplig. Enligt den bestämmelsen kan den som byter ett lås och där igenom rubbar annans besittning göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande. Om din man byter lås till huset så att du inte kommer in har han rubbat din besittning till huset. Att denna bestämmelse blir aktuell förutsätter såklart att du har besittningsrätt till huset, till exempel om ni äger huset tillsammans. Alltså blir svaret på frågan att din man inte får byta lås till huset.Om din man skulle ställa ut dina saker på gatan kan han göra sig skyldig till olovligt förfogande enligt 10 kap 4 § BrB. Den som har saker i sin besittning, men vars äganderätt tillkommer någon annan, får inte vidta åtgärder som gör att sakerna frånhänds ägaren. Om din man ställer ut dina saker på gatan finns ju risken att någon annan tar dem, och då har dina saker tagits ifrån dig och kraven som ställs på olovlig förfogande är då uppfyllda.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,