Fråga om straffskala för olaga hot

2017-02-27 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag riskerar att bli anmäld för mordhot. Vad är straffet?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Enligt 4 kap. 5 § brottsbalken (1962:700) gäller det att om någon lyfter vapen mot någon annan eller annars hotar med brottslig gärning (t.ex. hot om mord) på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för sin säkerhet och liv, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt döms personen för grovt olaga hot till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt beaktas särskilt: om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag, ellerom gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline. Hälsningar

Är det olagligt att skicka kränkande SMS?

2017-02-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min killes ex, men som han juridiskt fortfarande är gift med, skickar grova kränkningar av både honom och mig via sms. Det har pågått med jämna mellanrum i drygt två år. Det är väldigt tydligt att avsikten är att kontrollera, kränka och manipulera. Han börjar på allvar ta stryk av detta. Är det lantligt att utsätta någon för det?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om vilka handlingar som är straffbara finns i Brottsbalken, den hittar du här. Om din killes ex. kränker din kille genom att skicka sms till honom som exempelvis innehåller skällsord eller öknamn i syfte att såra din killes självkänsla skulle hon kunna göra sig skyldig till brottet förolämpning i Brottsbalkens 5 kap. 3§. Straffet för förolämpning är normalt böter, men om brottet anses grovt kan även fängelse i upp till 6 månader bli aktuellt. Detta framgår av Brottsbalkens 5 kap. 3§ 2 stycket. Om din killes ex. skickar sms till honom som innehåller nedsättande uppgifter om dig i syfte att få din kille att exempelvis tappa respekten för dig skulle hon istället kunna göra sig skyldig till brottet förtal i Brottsbalkens 5 kap. 1§. Straffet för förtal är böter. Skillnaden mellan brotten förolämpning och förtal är alltså att vid förolämpning så riktar sig det kränkande uttalandet till den berörda personen själv, medan det kränkande uttalandet vid förtal är riktat mot någon annan. Eftersom du skriver att de sms som din killes ex. skickar innehåller grova kränkningar och det pågått i drygt 2 år skulle hon möjligen även kunna göra sig skyldig till brottet ofredande i Brottsbalkens 4 kap. 7§. Eftersom ofredande anses vara ett något grövre brott än förolämpning och förtal krävs normalt värre omständigheter för att ofredande ska bli aktuellt. Telefonförföljelse dagtid eller upprepade telefonpåringningar nattetid är exempel på handlingar som tidigare ansetts utgöra ofredande. Straffet för ofredande är böter eller fängelse i högst 1 år. Mitt råd till dig och din kille är alltså att ni vänder er till polisen.Hoppas att detta var svar på din fråga och lycka till! Om du eller din kille har fler frågor är ni välkomna att vända er till oss på Lawline igen. Vänligen,

Inneha annans id-handling

2017-02-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är det lagligt att ha annan persons id-handling på sig. T, ex hämta ut paket på posten. Om det skulle hända en olycka och det uppdagas.
Oskar Fröberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att endast inneha någon annans id-handling är inte olagligt. Att hämta ut paket på posten är inte heller ett problem om det sker med ägarens tillåtelse. Det som inte är tillåtet är att använda någon annans id-handling som sin egen. Man missbrukar då urkunden vilket är brottsligt enligt brottsbalken 15 kap. 12 §. Hoppas det här svarade på din fråga. Med vänlig hälsning

Påföljdsbestämningen för narkotikabrott och drograttfylleri

2017-02-24 i Narkotikabrott
FRÅGA |Vad kan straffet bli för drograttfylla (bensoylmetylekgonin) och (Klonazepam) + innehav kokain (9 gram) och tradolan (500mg)Tidigare ostraffad.
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga på så sätt, att du har funderingar kring vilken straffrättslig påföljd som kan följa av narkotikabrott och drograttfylleri. Till att börja med kommer jag tyvärr inte kunna ge dig ett exakt och precist svar på vilket straff och vilken påföljd som brotten i fråga kommer att resultera i. Därför kommer mitt svar att inriktas på vilket straff och påföljd som möjligen kan följa av brotten i fråga. Det man bör ha i åtanke är att det är många olika faktorer och flertalet bedömningar som inte alltför sällan är av det komplicerade slaget, som läggs till grund för ett straffvärde och ett påföljdsval. Straffet bestäms med utgångspunkt i det tillämpliga brottets straffskala. Det är med andra ord straffskalan som utgör den ram inom vilken ett straffvärde kan bestämmas, jämför 29 kap. 1 § brottsbalken (BrB). I Sverige är kokain, klonazepam och tradolan narkotikaklassade preparat och anses alltså som narkotika i enlighet med 8 § Narkotikastrafflagen (NSL). Enligt 1 § 6 punkten NSL, ska den som olovligen och uppsåtligen innehar eller brukar narkotika, dömas för narkotikabrott till fängelse i högst 3 år. Om narkotikabrottet med hänsyn till arten, mängden och övriga omständigheter i det enskilda fallet är att anse som ringa, ska tilltalad dömas för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst 6 månader, se 2 § NSL. Högsta domstolen (HD) har framhållit att bedömningen av ett narkotikabrott ska ske med beaktande av samtliga omständigheter som är av betydelse, men att art och mängd narkotika i princip är avgörande vid gränsdragningen mellan ett ringa och ett normalgradigt narkotikabrott, se NJA 2012 s. 849. Gällande kokain ska ett brott inte bedömas som ringa annat än vid enstaka innehav av en helt obetydlig mängd. I mål NJA 2008 s. 653 ansåg HD att innehav av 0,73 gram kokain ska bedömas som narkotikabrott av normalgraden. Innehav av 9 gram kokain får alltså anses som narkotikabrott av normalgraden. Enligt 4 § 2 stycket Trafikbrottslagen (TBL) ska den som för ett motordrivet fordon (exempelvis kör en bil), efter att ha intagit (det vill säga brukat) narkotika i en sådan mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet, dömas för rattfylleri till böter (dagsböter) eller fängelse i högst 6 månader. Straffskalan för narkotikabrott av normalgraden sträcker sig alltså från fängelse i 14 dagar - 3 år (jämför 26 kap. 1 § 2 stycke BrB). Straffskalan för rattfylleri sträcker sig från dagsböter - 6 månaders fängelse. Det är alltså inom dessa straffskalor som brottens straffvärde kan mätas och bestämmas. Eftersom att narkotikabrott och rattfylleri är två olika brott, ska rätten döma till en gemensam påföljd för brotten, enligt 30 kap. 3 § 1 stycke BrB. Med andra ord, samla brottslighetens straffvärde. Eftersom att fängelse ingår i straffskalan för de båda brotten, får också fängelse användas som ett gemensamt straff för de båda brotten, se 26 kap. 2 § 1 stycke BrB. Rätten ska alltså konstruera en gemensam straffskala för brotten, istället för två enskilda straffskalor. En gemensam straffskala för narkotikabrott och rattfylleri av normalgraden blir 14 dagar - 4 års fängelse, i enlighet med 26 kap. 2 § 2 stycke 1 punkten. Sammanfattningsvis kan straffet för drograttfylleri och innehav av narkotika innebära fängelse i lägst 14 dagar och högst 4 år. I en fortsatt bedömning av vilket straffvärde som kan följa av dessa brott fäster rätten vikt vid en rad olika omständigheter som tillämpas varierande från fall till fall. Vill du ta del av dessa, se närmare 29 kap. 1-7 §§ BrB. Även om fängelse följer av straffskalan för brotten, finns det en presumtion mot att inte döma till fängelse. Rätten ska enligt 30 kap. 4 § 1 stycke, fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn med eller utan kombination av dagsböter. Anledningen till detta är för att så långt som möjligt, undvika att döma tilltalad till en påföljd som innebär ett frihetsberövande. Däremot kan det finnas omständigheter som bryter presumtionsregeln och som gör att rätten ändå dömer till fängelse, exempelvis om resultatet av en straffvärdesbedömning motiverar fängelse, om det är fråga om ett så kallat artbrott (exempelvis rattfylleri) eller om den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott. Sammanfattningsvis kan ett narkotikabrott och drograttfylleri av normalgraden leda till fängelse i lägst 14 dagar och högst 4 år. Tyvärr har jag som sagt ingen möjlighet att vidare bedöma brottens straffmätningsvärde och straffvärde, för att närmare kunna peka ut vart på straffskalan brotten skulle kunna hamna, med tanke på att frågan saknar de omständigheter som krävs för en sådan bedömning. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor, är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Gränsen mellan ringa narkotikabrott och narkotikabrott av normalgraden

2017-02-26 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej!Jag har handlat bensodiazepiner på en shop på nätet som nu har åkt dit. Polisen har gått igenom alla utgående paket. Jag själv fick samtal i torsdags för ett telefonförhör och delgavs misstanke om narkotikabrott alt. ringa narkotikabrott. Vart går gränserna mellan ringa och narkotikabrott? Straffpåföjd?
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om vilka handlingar som klassas som narkotikabrott och vilka straff som kan bli aktuella finns i Narkotikastrafflagen, den hittar du här. Bedömningen för huruvida en gärning ska klassas som narkotikabrott av normalgraden enligt Narkotikastrafflagens 1§ eller som ringa narkotikabrott enligt 2§ avgörs från främst med hänsyn till arten och mängden narkotika, och övriga omständigheter. Att hänsyn tas till arten av narkotika innebär att gärningar som involverar tyngre typer av narkotika, som exempelvis heroin och kokain, vanligtvis klassas som narkotikabrott av normalgraden. Om gärningen istället rör exempelvis cannabis är det större sannolikhet att brottet ses som ringa. Att hänsyn tas till mängden narkotika innebär att gärningar som involverar narkotika i större mängder normalt klassas som narkotikabrott av normalgraden, medan det är större sannolikhet att brottet ses som ringa vid mindre mängder. Om en gärning involverar tyngre typer av narkotika krävs en mindre mängd för att det ska klassas som narkotikabrott av normalgraden. Rör gärningen istället en typ av narkotika som ses som mindre farlig kan även innehav av något större mängder klassas som ringa narkotikabrott. Som exempel på var gränsen mellan ringa och normalgradigt narkotikabrott tidigare har ansetts gå kan nämnas ett antal rättsfall. I rättsfallet NJA 2012 s.849 kom domstolen fram till att innehav av 50 ecstasytabletter ansågs som narkotikabrott av normalgraden medan innehav av 5 ecstasytabletter var att klassa som ringa narkotikabrott. I NJA 2008 s.653 ansågs innehav av 0,73 gram kokain för eget bruk utgöra narkotikabrott av normalgraden. I hovrättsfallet RH 2014:31 bedömdes olovlig framställning av en mindre mängd cannabis för eget bruk som ringa narkotikabrott. I hovrättsfallet RH 2008:49 ansågs innehav av två Subutextabletter à 8 mg utgöra ringa narkotikabrott. Det är viktigt att komma ihåg att var gränsen mellan ringa och narkotikabrott av normalgraden ska gå i ett fall avgörs utifrån omständigheterna i just det enskilda fallet. Enligt Narkotikastrafflagens 1§ är straffet för narkotikabrott av normalgraden fängelse i upp till 3 år. Enligt Narkotikastrafflagens 2§ är straffet för ringa narkotikabrott istället böter eller fängelse i högst 6 månader. Hoppas att detta var svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att vända dig till Lawline igen. Vänligen,

Misshandel - bevisning och straff

2017-02-25 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har nyligen gjort slut med en pojkvän som hade misshandlat mig. Eller vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig helt. Han blev full väldigt ofta och fick minnesluckor. När han blev full så slog han mig ibland (örfil, puttade mig in i väggar, puttade mig så jag trillade). Rätt så lindriga slag men ändå så jag kände smärta. Mina kompisar vet om detta och tycker jag ska polisanmäla. Han nekar det och säger att han inte gjorde det för han minns inte. Jag vet inte om det är att han verkligen inte minns, eller om han bara vägrar erkänna. Det finns inga bevis, utan det är mitt ord mot hans. Det finns vittnen som vet att han var full och såg att han inte hade var helt medvetande om allt han gjort. Det finns vittnen som kan bekräfta att han hade minnesluckor. Kan han bli dömd för detta? I sådana fall, vad för straff får han?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver låter som en misshandel. En misshandel begår någon om denne t.ex. tillfogar annan person kroppsskada och/eller smärta. Detta framgår av 3:5 brottsbalken. För att han ska dömas för brottet måste det finnas nog med bevisning. Med "nog" sägs ofta i brottmål att det ska vara "ställt utom rimligt tvivel" att den tilltalade begått det man påstår att hen har. Att han inte minns betyder såklart inte att det inte finns bevis. Bevis kan bestå av t.ex. kroppsskador på dig eller vittnesuppgifter. Det är sedan upp till domstolen att bedöma om nog med bevisning finns. Vad du beskriver låter enligt mig som en misshandel antingen av ringa grad eller normalgrad. Enligt 3:5 brottsbalken döms man då till böter eller fängelse i högst 6 månader, alternativt fängelse i högst två år. Någonstans där kommer således straffet ligga. Det är dock även möjligt (och ska komma i första hand) att döma till villkorlig dom eller fängelse, om man anser att straffet inte kan stanna på bötesnivå. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Dagsböter vid snatteri

2017-02-25 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej vad blir dagsböter namn för snatteri för något av värdet 20kr?
Christian Sörqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag börjar med att beskriva den allmänna regleringen kring böter och specifikt dagsböter.Böter är en av flera möjliga straffrättsliga påföljder som en tilltalad kan dömas till. Regleringen kring böter finns i 25 kap. BrB.Dagsböter döms ut i ett visst antal och storleken av varje dagsbot bestäms i ett visst belopp kronor. Storleken på dagsboten bestäms av den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Man tar utgångspunkt i den tilltalades årsinkomst före skatt. Man gör sedan avdrag med hänsyn till bland annat om den tilltalade har barn att ta hand om. När man kommit fram till ett belopp efter avdrag så delar man detta på 1000 och detta blir i princip dagsbotens storlek. Högsta respektive lägsta beloppet på en dagsbot är dock 50 respektive 1000 kronor. 25:2 BrB.När det gäller antal dagsböter så bedöms detta efter brottets straffvärde. Högsta och lägsta antal dagsböter är 150 respektive 30 stycken. Antalet kommer man fram till efter en så kallad straffmätning som regleras i 29:1§ BrB.Straffvärdet är brottets svårhet i förhållande till andra brott. Utgångspunkten är av rättssäkerhetsskäl att lika fall ska behandlas lika, men straffmätningen kan ändå variera eftersom mängder av olika gärningar ska kunna rymmas inom samma straffskala. Man tar också hänsyn till en mängd olika försvårande och förmildrande omständigheter som finns uppräknade i 29:2 och 29:3 BrB. Lägsta storleken på ett bötesbelopp, alltså det totala beloppet som den tilltalade ska betala i böter, är dock alltid 750 kronor, detta framgår av 25:2 3st BrB.Det framgår av åklagarmyndighetens bötespraxis att vid snatteri upp till 60 kronor så döms en penningbot, alltså ett fast belopp, på 800 kronor ut. Detta skulle då bli aktuellt av snatteri till ett värde av 20 kronor. Detta är dock inget som med säkerhet kommer dömas ut utan det görs en individuell bedömning enligt det jag skrivit ovan.Det ska nämnas att vid denna typen av ringa brott så kan polisen meddela rapporteftergift. Detta kan göras bland annat om gärningsmannen är ung eller om det finns andra särskilda skäl. Detta innebär helt enkelt att brottet inte rapporteras in utan att personen i fråga får en varning istället.Vänligen,

Preskription av brott

2017-02-24 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |HejVad är syftet, vitsen med preskriptions tid.Varför ska man inte kunna döma någon om man efter preskriptions tiden har hittat den skyldige och löst falletTacksam för svar.VänligenPeter Westrup
Mattias Lindner |Hej och tack för din fråga!Det är en intressant, men inte alldeles lättbesvarad fråga.En anledning bakom preskriptionstid för brott kan vara att det framstår som mindre meningsfullt att straffa ett brott om det förflutit lång tid mellan gärningen och straffet. Då kan det tänkas att de berörda ägnar mindre tanke åt det hända.En annan aspekt kan vara att det är svårare att bevisa brott desto längre tid som går.En tredje aspekt kan vara en ekonomisk sådan, dvs att man inte vill spendera pengar på gamla brott när de istället kan läggas på nya. Där fick du några tips på hur man kan tänka kring varför vi har preskriptionsregler, hoppas det hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!