Trafikskadeärenden

2016-12-10 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, Jag undrar vilka lagar och regler som är gällande i särskilda fall av trafikskadeärenden samt var information i frågan återfinns. Jag undrar därtill vad motsattsbegreppet till ramlag är?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Trafikförordningen I Trafikförordningen (1998:1276) finns bestämmelser som reglerar trafik på väg och i terräng. Lagen finner du här. Där i finns bland annat regler om hur en trafikant ska uppföra sig i trafiken, vad man ska göra vid en trafikolycka och regler om hastigheter mm.TrafikskadelagI trafikskadelagen (1975:1410) finns bestämmelser om trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon, se här.Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrottI lagen om straff för vissa trafikbrott finner du bestämmelser om olika trafikbrott som exempelvis, vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller olovlig körning. Se här.Ramlag En ramlag är en lag som innehåller grundläggande riktlinjer och mål, men som inte reglerar på detaljnivå. Syftet med en ramlag är att skapa utrymme för flexibilitet i varje enskilt fall. En lag som inte är en ramlag har bestämmelser på detaljnivå och ger mindre utrymme för flexibilitet och frihet. Övrigt Här ovan har jag redogjort för en del lagar som kan vara bra att känna till vid trafikskadeärenden. I detta fall saknar jag omständigheter för att kunna hjälpa dig ytterligare. Vill du få vidare rådgivning kan du ringa in till oss på 08-533 300 04 eller boka in ett möte med en av våra jurister på Lawline Juristbyrå, klicka här. Har du varit med om en trafikolycka kan du även höra av dig till ditt försäkringsbolag och se huruvida de kan hjälpa dig eller inte.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Fråga om det kan vara ett brott att kasta något på en annans fordon

2016-12-09 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag fyllde 15 för ett tag sedan och körde min traktor till skolan, alla uppskattar att jag kör traktorn och jag skjutsade några personer lite här och där. Sedan när jag var på väg till ICA med traktorn så går det en unge i 8an bredvid vägen som går på min skola. Jag kör förbi han och han kastar något på min traktor, jag blir så jävla förbannad på sånt men sket i att stanna och säga till han. Finns det någon lag på att man inte får kasta saker på andras fordon eller något liknande. Ska prata med han och vill då ta upp det med lagar så att han fattar.
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Att kasta saker på till exempel någons fordon kan innebära att man begår brottet skadegörelse. MEN det krävs då att det förstörts eller skadats. Har egendomen bara skadats ytterst lite kallas brottet istället för åverkan. Är den som kastade under 15 år kommer det inte att utgå något straff oavsett vilket brott som begåtts. Personen är då inte straffmyndig och kan inte straffas. Men oavsett om det kan sägas utgöra ett brott eller inte så ska man såklart inte kasta saker på andra eller andras saker. Med vänliga hälsningar,

Förtal och förolämpning

2016-12-07 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejJag och en vän har blivit kontaktade på ett FB-konto som vi tror är fejk. Personen skriver om oss, där jag och hennes man påstås ha gjort saker som vi tycker kan liknas vid förtal. Som kan skada våra familjer. Vad vi vet har denne inte spridit det på något annat sätt. Det verkar inte som profilen längre är i bruk. Kan vi ta reda på vem personen är med hjälp av en anmälan till polisen? Hur troligt är det att polisen ger oss namn på personen? Kan vi väcka åtal?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.I 5 kap Brottsbalken finner du ärekränkningsbrotten. Det finns två olika former av ärekränkningsbrott – förtal och förolämpning. Förtal (5 kap 1§ Brottsbalken)Brottet förtal föreligger när någon lämnar uppgift om en annan person och uppgiften samtidigt är ägnad att utsätta den personen för andras missaktning. Det ska handla om någon uppgift om personen som kan vara nedsättande för dennes anseende. Bedömningen av vad som anses vara nedsättande ska göras ur den kränktes och dennes omgivnings synvinkel. Det saknar också betydelse om den uppgift som lämnas är sann eller osann. Som exempel på uppgifter som är ägnade att utsätta en person för andras missaktning är att uppgiften pekar ut en person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. En uppgift om ett klandervärt levnadssätt kan exempelvis vara att utpeka någon som prostituerad, nazist, narkoman eller alkoholist. Det ska dock röra sig om ett klandervärt beteende av allvarlig art, vilket medför att endast påståenden om att någon är otrogen förmodligen inte omfattas av brottet förtal. Skulle det istället vara fråga om spridning av integritetskränkande uppgifter av sexuell art, kan det vara fråga om uppgifter som faller in under förtal.En ytterligare förutsättning för att brottet förtal ska föreligga är att uppgiften har lämnats till någon annan än den kränkte. Det krävs alltså att någon utomstående får del av uppgiften om den kränkte. Förolämpning (5 kap 3§ Brottsbalken)Brottet förolämpning skiljer sig från förtal bl.a. på det sättet att själva uttalandet riktar sig direkt mot den kränkte, medan det vid förtal krävs att uppgiften lämnas till någon utomstående. För att brottet förolämpning ska föreligga ska det vara fråga om en uppgift som kan såra/kränka en persons självkänsla. De handlanden som faller in under brottet förolämpning kan ske genom: kränkande tillmäle, kränkande beskyllning eller annat skymfligt beteende. Med kränkande tillmäle och kränkande beskyllning menas kränkande skällsord eller hotelser. Som exempel kan ges att någon kallar en person för rasist eller beskyller någon för att uppträda som nazist. Viktigt att komma ihåg är dock att skällsord bedöms olika i olika situationer, vilket innebär att ett och samma yttrande kan bedömas som förolämpning i en situation medan det i en annan situation med andra omständigheter inte bedöms som förolämpning. Med annat skymfligt beteende menas exempelvis en örfil, en spottloska i ansiktet eller en spark i ändan. Väcka åtal Ärekränkningsbrotten, dvs. förtal och förolämpning, är till stor del s k målsägandebrott. Detta innebär att de inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Målsäganden är den person som blivit utsatt för brottet (se Rättegångsbalken 20 kap 8§ 4st). Dessa brott kan alltså som huvudregel åtalas endast av den kränkte. En åklagare kan dock väcka åtal för dessa brott om målsäganden anger brottet till åtal och ett åtal anses påkallat ur allmän synpunkt. Vad som sagts i detta stycke framgår av 5 kap 5§ Brottsbalken.Sammanfattningsvis, är det inte säkert att detta handlande faller in under brottet förtal eftersom det ska röra sig om uppgifter av allvarlig art, och endast en uppgift om att någon är otrogen inte anses vara tillräckligt allvarlig. Dessutom krävs att uppgiften har riktats till någon utomstående. Om uppgiften endast har riktats till den som blivit kränkt, kan det istället vara fråga om förolämpning. Detta är fallet om uppgiften kan såra den kränktes självkänsla. Eftersom dessa brott är målsägandebrott, kan de som huvudregel endast åtalas av den som blivit kränkt. Man bör dock ha i åtanke innan man bestämmer sig för att väcka åtal att det finns risk för att den som väcker åtal får stå för samtliga rättegångskostnader (dv.s både sina egna och motpartens) vid en förlust. Hoppas att det här besvarar din fråga. Jag vill gärna rekommendera dig att göra en anmälan hos polis och möjligen även kontakta en jurist på området för att få mer hjälp. Med vänlig hälsning,

Dra tillbaka anmälan om misshandel

2016-12-07 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, jag anmälde min granne för misshandel ,men det var inget som hände mig ,han träffade mig nacken , blev lite yr och ledsen över det som hände han är 85 år och sjuk. Jag undrar om jag kan dra tillbaka anmälan jag har jättemycket ångest för det.. Jag behöver veta vilka skyldighet jag har och om jag kan lägga när ärendet och osv.
Cecilia Knutsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för brottet misshandel finns i 3 kap. 5 § Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K3P5S1). Brottet misshandel faller under allmänt åtal vilket innebär att det föreligger en skyldighet för polisen att utreda ärendet när det kommit till deras kännedom, se https://lagen.nu/1942:740#K20P3S1. Detta betyder att om du lämnat in en anmälan om misshandel till polisen så går det inte att dra tillbaka din anmälan, utan brottet måste först utredas av polis innan anmälan kan läggas ner. Du som har utsatts för brottet kallas för målsägande, se https://lagen.nu/1942:740#K20P8S4. Målsäganden har ingen skyldighet att medverka under förundersökningen. Om du som målsägande inte vill medverka kan det bli svårt för åklagaren att uppfylla det beviskrav som finns för att åtal om misshandel ska kunna väckas mot din granne. Du kan alltså inte själv lägga ner ärendet genom att dra tillbaka din anmälan, men du kan som målsäganden välja att inte medverka i förundersökningen, vilket kan leda till att åklagaren väljer att lägga ner ärendet på grund av bristande bevisning och din granne kan då inte dömas för brottet. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Påföljdsval, straffmätning och nåd.

2016-12-09 i Påföljder
FRÅGA |Har jag möjlighet att få nåd på grund av sjukdomen är i stort sett i säng liggande och sjukdom har blivit mycket värre under det senaste året i väntan på rättegång och straffet har läkarintyg och läkarutlåtandet om min hälsotillstånd.
Jessica Konduk |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga handlar om straffrätt och påföljdsval, straffmätning samt begreppet nåd. Brottsbalken (1962:700) regler dessa områden i det 29 kapitlet. (BrB 29 kap)Nåd är ett juridiskt begrepp som innebär efterskänkande eller mildrande av vissa påföljder för brott eller annan sådan rättsverkan av brott. Nåd är något som således ges efter att ett straff har dömts ut. Benådning kan alltså ges till en person efter att en dom har vunnit laga kraft. Det är regeringen som beslutar om nåd. Mer om nåd finner du här.Straffmätning innebär straffets bestämning inom ramen för brottets straffskala. (Straffskalan består av det område inom vilken svårighetsgraden av ett straff kan bestämmas t.ex. fängelse i lägst ett år men högst sex månader.) Bestämningen av straffet görs efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Domstolen beaktar då även intresset av en enhetlig rättstillämpning och gör även en samlad bedömning av flera omständigheter i det särskilda fallet. Dessa omständigheter kan exempelvis vara om den tilltalade hare angett sig frivilligt, eller till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett visst straff utmätt efter brottets värde.Påföljdsval sker genom en påföljdsbestämning som är indelad i tre moment. Först fastställs straffvärdet genom att filtrera omständigheterna genom 1-3 §§i den ordningen, därefter genomförs ett påföljdsval 29-32 kapdär 30 kap. 4 § är ett viktigt vägskäl innan en slutlig straffmätning i 4-7 §§ görs. Som huvudregel gäller att åklagaren har att styrka bevisning, inklusive försvårande och andra omständigheter till den tilltalades nackdel. Om den tilltalade endast förnekar utan motivering eller lämnar helt verklighetsfrämmande berättelse anses åklagarens bevisning styrkt.För straffvärdebedömningen skall omständigheterna vid brottet alltid vara avgörande och vissa omständigheter av särskild betydelse har uppräknats i 29 kap 1 § 2 st. Mer konkreta exempel har angetts i 2 och 3 §§. I förarbetena, se bl.a. prop 1987/88:120, betonas att endast de viktigaste inslagen har angetts a. prop. s. 80. (källa https://lagen.nu/1962:700#K29P5S1N6)Vid straffmätningen ska rätten utöver brottets straffvärde i skälig omfattning beakta nedanstående enligt 29 kap 5§ BrB. 1. om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada, 2. om den tilltalade till följd av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av ett straff utmätt efter brottets straffvärde, 3. om en i förhållande till brottets art ovanligt lång tid förflutit sedan brottet begicks, 4. om den tilltalade efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet, 5. om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet, 6. om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet utvisas ur riket, 7. om den tilltalade förorsakas men till följd av att han eller hon på grund av brottet blir eller kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårighet i yrkes- eller näringsutövning, 8. om ett straff utmätt efter brottets straffvärde skulle framstå som oproportionerligt strängt med hänsyn till andra rättsliga sanktioner till följd av brottet, eller 9. om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar.Föreligger omständighet som avses i första stycket (listan ovan) , får rätten, om särskilda skäl påkallar det, döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Lag (2015:78).Påföljdseftergift, Är det med hänsyn till någon sådan omständighet som avses i 5 § uppenbart oskäligt att döma till påföljd, skall rätten meddela påföljdseftergift enligt BrB 29 kap 6§. Påföljdseftergift innebär att domstolen meddelar att påföljd för ett brott inte ska dömas ut och meddelas endast om det föreligger en omständighet som angivits i BrB och det med hänsyn till denna är uppenbart oskäligt att döma till påföljd.TillämpningI ditt fall går det inte att ge dig en bedömning av hur tillämpningen skulle kunna gå till eftersom du inte tagit upp vilket brott det gäller. Domstolen gör dock alltid en bedömning i det enskilda fallet med utgångspunkt i Brottsbalken samt ovan nämnda principer.Sammanfattning och svar.Omständigheten att du är sängliggande och kan styrka din sjukdom med hjälp av expertutlåtanden från läkare, talar för en strafflindring eller för påföljdseftergift vid utdömandet av straff. Du bör under rättegången i förstan instans (tingsrätten) yrka på påföljdseftergift samt motivera varför enligt BrB 29kap 5 § 1st punkt 2 (och eventuellt fler omständigheter). Jag vill dock understryka att lagregeln tillämpas restriktivt.Vad gäller nåd kan du ansöka om nåd hos regeringen, efter det att ett straff har dömts ut av domstolen. Jag rekommenderar att du kontaktar en brottmålsadvokat om du inte har någon eller begär att få ett offentligt ombud att försvara dig vid rättegången. Advokatsamfundet kan ge dig vägledning för att finna en lämpligt advokat.jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Får man hänga ut någon tillbaka?

2016-12-08 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan! Jag har blivit uthäng på sociala medier av 2 personer som driver en facebookgrupp på facebook vid namn varningsgruppen. Händelsen är polisanmäld men polisen lade ned då det ska gå via eget ombud vilket jag såklart inte har råd med. Min fråga är, om jag skulle skriva ett inlägg om händelsen och "hänga ut dom" tillbaka, skulle det bli något de kan polisanmäla mig för, alternativt gå via eget ombud, eller kan de inget göra? Dagligen förstör de människor som mitts liv med dessa falska "ryckten" om att VI skulle vara bedragare, och detta påvärkar mitt liv negativt OFTA!
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hänga ut någon på nätet kan vara förtal enligt 5 kap 1§ Brottsbalken (BrB) om man lämnar uppgift som är ägnad att utsätta någon för annans missaktning. För att en brottslig gärning ska vara ursäktad krävs att någon av ansvarsfrihetsgrunderna föreligger. Exempel på ansvarsfrihetsgrunder är att man har handlat i nöd, nödvärn eller i vissa fall även samtycke. I ditt fall är det i så fall nödvärn som skulle kunna vara aktuellt enligt 24 kap 1§ 2st Brottsbalken (BrB) men nödvärn är inte tillämpligt på brottet förtal som det är fråga om här då verbala angrepp inte utgör en nödvärnssituation. Om du skulle "hänga ut dem tillbaka" skulle du alltså göra dig skyldig till brott. Det faktum att dem utsatt dig för samma sak är ingen ursäktande omständighet som skulle föranleda att din handling inte är ett brott.Då förtal är ett målsägandebrott innebär det att det är målsäganden, alltså den som utsatts för brottet som ska väcka åtal. Om du vill väcka talan mot dem som har hängt ut dig kan du föra sin egen talan eller genom ombud. Om åtalet ogillas av domstolen kommer du att behöva ersätta motpartens rättegångskostnader. Om domstolen bifaller åtalet ska den tilltalade ersätta dina rättegångskostnader enligt 31 kap 11§ och 18 kap 1§ Rättegångsbalken (RB). Då du skriver att du inte har råd att anlita ett ombud vill jag även uppmärksamma att det kan finnas en möjlighet till att få rättshjälp även om detta beviljas mycket återhållsamt vid enskilt åtal. Rättshjälp innebär att staten betalar kostnaderna för ett anlitat ombuds arbete i samband med rättegången enligt 15§ Rättshjälpslagen.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Straffmyndighetsåldern

2016-12-07 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar när blir man straffmyndig? och vad betyder straffmyndig?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige blir man straffmyndig den dag man fyller 15 år. Innan man fyller 15 år tar de sociala myndigheterna hand om en ifall man skulle begå en brottslig handling. Att vara straffmyndig innebär istället att man kan dömas till straff. Däremot får man oftast mildare straff än en vuxen fram tills att man fyller 21 år. Hoppas att du fått svar på sin fråga!Med vänlig hälsning

Lawline hanterar ej nepalesisk rätt

2016-12-06 i Narkotikabrott
FRÅGA |Min lillebror har blivit arresterad i Nepal misstänkt för, tillsammans med 2 andra, innehav av 1 kg cannabis. Detta har precis hänt och UD är inkopplat. Det kan även röra sig om anklagelser kring smuggling. Min lillebror är 25 år och tidigare ostraffad. Min fråga är hur rättsprocessen ser ut i Nepal, vid åtal vilket straff kan vara aktuellt för brottet han har begått samt vikten av att snabbt skaffa en privat försvarare. Bör vi även skaffa en jurist i Sverige? Hur mycket hjälp kan vi räkna med från UD? Den offentliga försvararen som han har nu menar att åtalet kan ogillas då polisen inte följt de regler som finns vid gripandet, ex att han inte fick en förvarare inom 24 h. Kan det stämma? Tacksam för svar! Mvh
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Jag beklagar det som har inträffat din lillebror i Nepal. Dessvärre sysslar dock Lawline endast med svensk rätt varför vi tyvärr inte kan uttala oss om hur rättsprocessen kan komma att se ut i Nepal. Jag rekommenderar dig därför att du istället vänder dig direkt till UD eller till en nepalesisk jurist / en jurist som kan nepalesisk rätt med dina frågor.Med vänlig hälsning