Straff och särskild rättsverkan av brott vid vårdslöshet i trafik

2017-01-22 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, i torsdagskväll så krockade jag bilen på väg hem på grund av att jag inte var uppmärksam nog. Forcerade en bom och en däckbärriär vid en avstängd tunnel. Polisen kom och nu så är jag misstänkt för vårdslös körning. Min fråga är vad kan jag få för följder av detta. Tog körkortet för ca 3 år sen, kan jag bli av med den, och hur länge ? Vad kan jag få för böter ?
Zinar Budak |Hej, en förare som brister i väsentlig mån gällande omsorg och varsamhet vid deras körning kan dömas för vårdslöshet i trafik till dagsböter. 1 § 1 st. lag om straff för vissa trafikbrottDagsboten består av två delar, antal dagsböter och bötesbeloppet som ska betalas per bot. Antalet dagsböter är baserat på hur grovt brottet anses vara, där kan man minst få 30 st och max få 150 st.Bötesbeloppet som är mellan 50 kr och 1000 kr baseras på personens inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. 25 kap. 2 § brottsbalkenFörutom påföljd kan brott även föranleda till en särskild rättsverkan. Jag förklarar detta nedan.Den som har gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik ska även få sitt körkort återkallat. 5 kap. 3 § 1 st. 4 p. körkortslagen Transportstyrelsen beslutar då om en spärrtid som kan vara lägst en månad och högst tre år. 5 kap. 6 § 1 st. körkortslagenDet kan dock vara så att du endast får en varning från transportstyrelsen om en varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. 5 kap. 9 § 1 st. körkortslagenOm du vill ha mer hjälp så kan du lämna dina kontaktuppgifter i kommentatorsfältet.MVH

Får man byta lås i en gemensamt ägd byggnad?

2017-01-22 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Kan en part utan den andres samtycke byta lås i en gemensamt ägd fastighet?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Att byta lås i en dörr en gemensamt ägd byggnad är någonting som gör att en av ägarna inte längre har tillgång till byggnaden. Man kan med andra ord säga att dennes besittning har rubbats på så sätt att hon inte längre kan nyttja egendomen. Att på det sättet rubba besittningen kan utgöra ett egenmäktigt förfarande enligt 8 kap. 8 § Brottsbalken. Om det har hänt bör du alltså i första hand kontakta personen som gjort det och påpeka att det är brottsligt, och i andra hand göra en polisanmälan av händelsen.

Hemlig inspelning av eget samtal

2017-01-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja veta om man får spela in ett samtal med kollegor/vänner utan att meddela dom? Får jag har hört att man får göra det så länge man själv deltar i samtalet.
Viktor Lennartsson |Hej,Det är korrekt som du säger. Av 4 kap 9a § Brottsbalk (1962:700) framgår det motsatsvis att det är tillåtet att spela in samtal som man själv deltar i. Om den som spelar in samtalet själv deltar i det är det förstås inte fråga om ett samtal mellan andra vilket innebär att hemlig avlyssning/inspelning är tillåtet. Detta gäller oavsett om samtalet sker i avskildhet eller på allmän plats.Med vänlig hälsning

Villkorlig frigivning

2017-01-18 i Påföljder
FRÅGA |Om man får 16 månaders fängelse.Får man sitta 16 månader då eller blir det någon nedsättning av straffet.Hur funkar det ?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring ett laga kraft vunnet fängelsestraffs faktiska och praktiska längd. Gällande tidsbestämda fängelsestraff (det vill säga fängelsestraff som inte löper på livstid), följer det av 26 kap. 6 § brottsbalken (BrB), att den dömde, efter att ha avtjänat 2/3-delar av det tidsbestämda fängelsestraffet, ska friges villkorligt. Exempel: Om personen i fråga har dömts till fängelse i 16 månader, kommer hen därför att avtjäna ca 10 månader och 3-4 veckor av fängelsestraffet innan hen villkorligt friges. När den dömde friges villkorligt, börjar en så kallad prövotid att löpa. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av straffet. Återstoden av ett fängelsestraff på 16 månader blir genom ovan nämnt exempel, ca 5 månader. Prövotiden är dock alltid minst ett år, detta följer av 26 kap. 10 § BrB. På så vis gäller alltså en prövotid på minst ett år om personen har dömts till ett fängelsestraff på 16 månader. Under prövotiden ska den frigivne vara skötsam, försöka försörja sig efter sin förmåga och rätta sig efter vad hen är skyldig att göra, se 26 kap. 14 § BrB. Om den frigivne begår ett brott under prövotiden, kan detta innebära att domstolen dömer till en ny påföljd. Den tidigare påföljden blir dock oförändrad och den dömde ska då verkställa båda påföljder parallellt, 34 kap. 1 § BrB. Sammanfattningsvis anses ett fängelsestraff pågå dels under anstaltsvistelsen och dels under den följande prövotiden om den dömde blivit villkorligt frigiven. En fängelsedom anses därför vara fullbordad vid prövotidens utgång. Det som du bör ha i åtanke är att det finns undantagsfall då villkorlig frigivning inte blir aktuellt. Villkorlig frigivning blir inte aktuellt om: * Det föreligger så kallade synnerliga skäl. Detta gör att den villkorliga frigivningen skjuts upp. Domstolen tar vid denna bedömning hänsyn till vad som har inträffat under anstaltsvistelsen. För att synnerliga skäl mot villkorlig frigivning ska föreligga krävs exempelvis att den dömde, vid ett flertal tillfällen, brutit mot ordningsregler som gäller för den som avtjänar ett fängelsestraff eller om den dömde har misskött villkor som gäller enligt den dömdes verkställighetsplan. Se närmare 26 kap. 6 § 2 stycke BrB. * Fängelsestraffet är kortare än en månad, 26 kap. 6 § 1 stycke BrB. * Personen har dömts till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 3 § BrB. Det vill säga, om hen har dömts till fängelse i kombination med skyddstillsyn. * Fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du vidare funderingar är du välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning,

Vad utgör ett förtalsbrott?

2017-01-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! För cirka ett år sedan var det två personer som sms:ade till andra (vänner och bekanta till mig) och skrev att: jag ljuger, "antagligen har borderline" och skrev negativt om mig. De uttryckte även att de var oroliga för mitt mående och att de trodde jag kunde skada mig själv.Sanningen är att jag aldrig har skadat mig själv, absolut inte har borderline och inte höll på att sprida massa lögner som de menade. Jag kontaktade inte en enda av dem som hade fått höra detta, då det kändes som att detta snarare skulle få ryktena att verka sanna.Min fråga är; är detta förtal? Tack så mycket för svar.
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förtal är ett av ärekränkningsbrotten och regleras i Brottsbalken (BrB) Kapitel 5.Brottet förtal innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning, BrB 5:1 st. 1. Uttalandet ska vara avsett att skada ditt anseende hos andra i din omgivning och uppgiften ska kunna leda till skada för dig, men skadan behöver inte ha uppstått. Bedömningen av om det utgör förtalsbrott är subjektiv, vilket innebär att det är din uppfattning som är avgörande. Jämför detta med brottet förolämpning som har en objektiv bedömning, jmf. BrB 5:3.Att lämna en uppgiftEn uppgift betraktas som ett påstående som är bestämt och att man således kan pröva dess sanningshalt. En uppgift kan lämnas av gärningsmannen själv, men också genom att man sprider denna typ av uppgift vidare och det kan ske i tal, skrift och andra former såsom foton eller teckningar. Viktigt är att uppgiften måste lämnas till någon annan än dig för att det ska utgöra ett förtalsbrott. Det kan dock utgöra förtal även om du är med i samtalet, avgörande är att uppgiften ges till en tredje part. Om uppgiften endast lämnas till dig kan det istället röra sig om förolämpning, BrB 5:3. Brottet anses fullbordat när uppgiften kommit till en tredje parts kännedom. Att två personen som båda känner till ett rykte samtalar om detta rykte med varandra behöver dock inte utgöra förtalsbrott. Uppgiften behöver inte ha nått ett visst antal personer för att vara förtal, däremot kan en större spridning påverka straffmätningen och brottets svårighetsgrad.Ägnad att utsätta personen för andras missaktningUppgiften ska alltså vara av nedsättande beskaffenhet och typiskt sett vara tillräckligt för att andra människor i personens omgivning ska förlora aktningen för den utsatta. Exemplet att någon utpekar en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt kräver att det påstådda brottet är av sådan art att den beskyllde kan förlora andras aktning. Bedömningen görs med utgångspunkt av den sociala värderingen på din ort och inom din personkrets eller samhällsgrupp.AnsvarsfrihetDet är dock okej att lämna sådan uppgift till myndigheter, exempelvis i en rättegång eller under vittnesmål. Vidare kan personen undgå ansvar om uttalandet var försvarligt utifrån omständigheterna och uppgiften är sann eller att personen hade skälig grund för uttalandet, BrB 5:1 st. 2. Det är den som lämnat uppgiften som ska visa att uppgiften var sann eller att denne hade skälig grund för den. Däremot har åklagaren bevisbördan för försvarlighetsbedömningen. Denna bestämmelse i andra stycket är kopplad till yttrandefriheten och det måste därför ske en avvägning mellan yttrandefriheten och skyddet mot förtal. Utgångspunkten är att straffbarheten är oberoende av om uppgiften är sann eller inte. Detta innebär att sanningsbevisning som huvudregel inte får ske i annat fall än då personen som lämnat uppgiften varit skyldig att uttala sig eller det var försvarligt att lämna uppgiften med hänsyn till omständigheterna.Vad du kan göraAtt någon sprider uppgifter om att du ljuger, är psykisk sjuk eller säger negativa saker om dig till andra kan utgöra förtalsbrott. Utgångspunkten är att bedömningen ska ske utifrån hur uttalandet subjektivt kan uppfattas och det är alltså din uppfattning som är avgörande. Ett förtalsbrott är ett målsägandebrott, vilket innebär att endast du som målsägande får väcka åtal (sk. enskilt åtal). Enskilt åtal väcks enligt reglerna i Rättegångsbalken (RB) Kap. 47 och skall innehålla särskilda uppgifter för att kunna prövas. En åklagare kan väcka talan åt dig om det är påkallat från allmän synpunkt, BrB 5:5 st. 1.Brottet förtal kan endast ge böter, BrB 5:1 st. 1 vilket innebär att preskriptionsfristen är två års tid, BrB 35:1 p. 1 och tiden räknas från den dag brottet begicks, BrB 35:4. Om det rör sig om grovt förtal så kan det ge böter eller fängelse i högst två år, BrB 5:2. Vid grovt förtal blir således preskriptionsfristen fem år, BrB 35:1 p. 2. Det spelar därför ingen roll att det gått ett år sedan dessa uppgifter lämnades. Du kan fortfarande väcka enskilt åtal. Viktigt att veta är dock att vid enskilt åtal så kommer du vid förlust tvingas betala motpartens rättegångskostnader, vilket kan blir mycket dyrt. Vidare kan det som enskild vara svårt att utforma stämningsansökan på rätt sätt. Du bör därför fundera över detta innan du väljer att väcka enskilt åtal.Hoppas att mitt svar var till din hjälp.Vänliga hälsningar.

Tillåtet att spela in ljud i förskoleklass?

2017-01-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag har ett barn som blev 6 år i november som går på förskoleklass i skolan och han blir väldigt ledsen ganska ofta när han skulle gå till skolan. Han är yngst i sin klass och jag tänker jätte mycket på att han har problem i klassrummet, undrar bara om det är lagligt om han har med sig nåt som kan spelas in.Hälsningar Tora
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.För det första ska påpekas att en 6-åring inte är straffbar (måste vara minst 15 år). Skulle inspelningen konstituera ett brott skulle din son inte kunna hållas ansvarig, utan det skulle istället vara möjligt att se dig som gärningsperson. Det tycks dock inte finnas något som gör handlingen olaglig.I brottsbalken finns det i 4 kap 6 a § ett förbud mot att i smyg filma andra i privata utrymmen såsom toaletter, omklädningsrum eller liknande. Att spela in ljud på en skola omfattas inte av straffbestämmelsen, då det är en allmän plats och bestämmelsen endast omfattar filmning/fotografering. I 4 kap 9 a § finns ett förbud mot olovlig avlyssning, men denna bestämmelse blir inte heller tillämplig, eftersom det är tillåtet att spela in konversationer man själv är delaktig i samt då skolan inte är en sådan plats som beskrivs i paragrafen. Med andra ord bör det vara helt tillåtet att spela in ljud på det sätt du beskriver. I övrigt har skolan enligt skollagen ett ansvar för eleverna i skolan. Skulle din sons nedstämdhet bero på t.ex. på att han känner sig otrygg i skolan, inte får studiero eller blir utsatt för kränkande behandling ska skolan vidta åtgärder mot detta. Om du inte redan gjort det rekommenderar jag därför att du kontaktar skolan.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder?

2017-01-18 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |https://lagen.nu/1962:700#K24P6S1https://lagen.nu/1962:700#K24P2S1Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder?
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga! Regler om ansvarsfrihetsgrunder finner du i Brottsbalkens (BrB) 24 kap, se här. Ansvarsfrihetsgrunder Det finns två olika sorters ansvarsfrihetsgrunder, nämligen objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. De objektiva ansvarsfrihetsgrunderna innebär att en person som utför en brottslig handling under vissa omständigheter inte medför något straffrättsligt ansvar. Det kan till exempel röra sig om att en person slår sönder ett fönster för att kunna rädda en person i ett brinnande hus. Trots att personen i samband med räddningen har orsakat skada är handlingen försvarlig då personen har handlat i nöd, se BrB 24:4. Handlingen är således tillåten. Andra objektiva ansvarsfrihetsgrunder är nödvärn (BrB 24:1), laga befogenhet (BrB 24:2) och samtycke (BrB 24:7).Till skillnad från de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna innebär de subjektiva ansvarsfrihetsgrunderna att handlingarna ses som otillåtna, men att de ursäktas på grund av särskilda omständigheter. Här ligger fokus på utövaren. Ett exempel är excess som finns stadgat i BrB 24:6 där man ursäktar en person som svårligen kunde besinna sig. Även putativt nödvärn räknas till de subjektiva ansvarsfrihetsgrunderna vilket är när man tror att det finns ett riktigt hot och man skadar en person i tron att personen är på väg att döda en t.ex. Varför finns det ansvarsfrihetsgrunder? Anledningen till varför vi har ansvarsfrihetsgrunder i det svenska rättssystemet är många och beror på vem man talar med. I och med att de finns gör de åtgärder som annars skulle vara straffbara istället försvarliga. I nödfall kan det föreligga hot mot liv och hälsa vilket är ett skyddsvärt intresse enligt vårt rättssystem och som väger tyngre än intresset att skydda en persons egendom. Det ställs dock krav på att det ska finnas en viss grad av proportionalitet mellan de skadeverkningar som hotar och den skada som åsamkas genom själva handlingen för att personen inte ska ådra sig något straffrättsligt ansvar.I de fall det inte skulle finnas några ansvarsfrihetsgrunder finns en risk att personer inte skulle ingripa när andra befinner sig i nöd av ren rädsla att dömas för brott.Personer med tjänsteplikt som exempelvis poliser eller soldater ådrar sig inte heller straffrättsligt ansvar för alla sina handlingar utan deras handlingar medför många gånger ansvarsfrihet. Det hade varit problematiskt om poliser t.ex. inte fick använda något våld alls för att ta fast en gärningsperson.Vill du läsa mer om de olika ansvarsfrihetsgrunderna som finns kan du låna boken Kriminalrättens grunder som är skriven P. Asp, M Ulväng & N. Jareborg.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,

Grannes ryktesspridning - Förtal?

2017-01-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en granne som sprider hemska rykten om mig och hur jag lever. Hon tror att jag har en man här som hotar att bränna ner hennes lägenhet och döda henne. Vi pratar om henne och hennes liv nätterna igenom, samtidigt som vi har högljutt sex. Fick reda på idag att hon sagt att jag har sex med min hund också. Hon har också sagt att mannen har en speciell telefon där han kan se allt hon gör. Hon har larmat polis vid iaf ett tillfälle pga oväsen från min lägenhet. Detta är en bråkdel av vad hon sagt. Jag lever ensam med min hund och här är tyst dygnet runt. Det finns ingenting i mitt liv som kan vara störande för en normal människa.Jag mår jättedåligt av detta och kände i början (det började våren 16) att grannarna tittade snett på mig. Jag har nu talat med en del av dem och de insåg till slut att hon är sjuk. Jag vill få slut på allt detta och undrar vad jag kan göra ....
Frida Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De omständigheter du beskriver kan definitivt anses vara förtal. För att förtal ska vara för handen krävs enligt 5 kap 1 § 1 st brottsbalken (här) att följande förutsättningar är uppfyllda. Personen ifråga ska, inför andra, ha utpekat dig som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt eller alternativt ha lämnat en uppgift som i övrigt har varit ägnad att utsätta dig för andras missaktning. Det handlar således framförallt om situationer där personen uttalar sig nedsättande eller på annat sätt ser till så att kränkande uppgifter och rykten sprids, på ett sätt som är ägnat att få andra att förakta brottsoffret.Påstående om att en annan person har hotat henne framställer snarare mannen som brottslig och inte dig. Det faktum att personen i fråga till dina grannar har uttalat att du har haft samlag med din hund är emellertid att ha utpekat dig som brottslig då detta enligt 9 a § djurskyddslagen är förbjudet (här). Även andra påståenden skulle kunna vara uppgifter om ett klandervärt levnadssätt.Min rekommendation är därför att du vänder dig till polisen och anmäler dessa händelser.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,