Gallring av brottsregistret

2016-05-26 i Påföljder
FRÅGA |Jag vet att snatteri tas bort ur belastningsregistret efter 5 år. Det jag undrar över är om brottet står med efter 5 år i något annat register som kan kollas av andra länder?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Snatteri är ett brott som finns föreskrivet i 8:2 BrB (brottsbalken). Där stadgas att påföljden för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader. I lagen om belastningsregister finns bestämmelser om hur länge uppgifter om brott finns registrerat i belastningsregistret. Det är påföljden, alltså straffet, som avgör hur länge en belastning finns registrerad. Gallringstiderna påverkas också beroende på om du var 18 år eller äldre vid tidpunkten för brottet. Bestämmelserna om gallring finns i 16-18 §§ i lagen om belastningsregister.Vid fängelsestraff tas dina uppgifter bort efter 10 år efter det att straffet har avtjänats. Vid penning- och dagsböter tas dina uppgifter bort efter 5 år efter avkunnad dom eller vid godkännande av strafföreläggande. Det betyder att snatteri inte alltid gallras bort efter fem år. Det beror på vad påföljden för snatteri blir. Vanligen är påföljden vid snatteri böter men fängelse kan bli aktuellt i en del fall. När brottet har gallrats från belastningsregistret finns inte någon anmärkning om brottet kvar. Det går heller inte att finna i något annat register - inte heller sådana som utlandet kan få ta del av. När antingen fem eller tio år har passerat kommer någon anmärkning om snatteri inte att finnas kvar i något register. Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Vänligen,

Åtalsunderlåtelse och belastningsregister

2016-05-25 i Påföljder
FRÅGA |Hej! I oktober 2015 åkte jag fast för snatteri, jag skämdes otroligt mycket och vet inte riktigt varför jag gjorde det. Jag stal ett par örhängen på H&M för 49 kr..Jag erkände direkt och gjorde allt jag kunde för att underlätta situationen både för mig och polisen.. Jag var då 21 år när brottet hände. Aldrig snattat eller blivit åtalad för något innan! Jag fick ett hem ett brev ett par veckor senare från Polisen där de beskrev vad som hände den dagen och att det inte skulle gå till rätten. Nu nyligen har jag beställt hem ett utdrag ur belastningsregistret för att det skulle min arbetsgivare ha.. (Hon lär väl sparka mig när hon ser det men ska försöka berätta situationen och vara ärlig) Och det stod så här: "åtalsunderlåtelse, enligt 20 kap första stycket i 1 rättegångsbalken" Snatteri 8 kap 2 brottsbalken"har inte fått betala någon böter alls, eller fått fler brev, vad innebär detta? Är inte speciellt kunnig när det kommer till lagar och liknande.. Väldigt tacksam för svar,
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. En åtalsunderlåtelse innebär kort att en åklagare beslutar att inte väcka åtal mot dig för en viss lagöverträdelse. Det betyder inte att du frikänns för brottet, utan istället menas att du slipper gå igenom en domstolsprocess. En åtalsunderlåtelse har samma verkan som en dom och kommer att synas i belastningsregistret. För att en åtalsunderlåtelse ens ska kunna komma i fråga krävs att det står klart att brottet begåtts. I sådant fall har den misstänkte ofta erkänt gärningen. Till slut betyder en åtalsunderlåtelse att ett åtal inte kommer att väckas mot dig för snatteriet. Du slipper alltså vara med om en rättegång. Eftersom du var över 18 år när du begick brottet kommer uppgiften om ditt snatteri att försvinna från belastningsregistret 10 år efter beslutet om åtalsunderlåtelse (17 § 11 p. lag om belastningsregister). Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Straff för att kör bil utan körkort

2016-05-24 i Trafikbrott
FRÅGA |Vad händer om man kör bil utan körkort?
Emma Persson |Hej,Tack för din fråga.Att köra bil utan körkort är en brottslig handling som kallas olovlig körning, vilket du hittar i lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 3 §, se här. Denna anger att om någon uppsåtligen för körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körning till böter. Om personen tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett vanemässigt eller är det annars att anse som grovt, kan personen dömas till fängelse i högst sex månader.Vänligen

Lagstiftning kring dödshjälp

2016-05-23 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Finns det ett lagförslag gällande aktiv dödshjälp? Om det finns vart finner man förslaget?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dödshjälp är ett mycket omdebatterat ämne och det finns länder där aktiv dödshjälp är tillåtet. I Sverige är det dock inte tillåtet med aktiv dödshjälp och som det ser ut just nu föreligger inget sådant lagförslag som kommer att ändra de svenska reglerna kring dödshjälp. Den utredning som finns kan du hitta här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2001/01/sou-20016/Det finns även flera motioner och propositioner under ämnet som du kan hitta på riksdagens hemsida, där du söker under ”dokument och lagar”.Det är viktigt att skilja mellan aktiv och passiv dödshjälp.Eftersom självmord inte är straffbelagt enligt Brottsbalken (BrB) så kan man inte dömas för medhjälp till självmord enl. BrB 23:4 st. 2. Däremot är mord straffbelagt enl. BrB 3:1 och så även den mildare formen dråp enl. BrB 3:2. Det är här viktigt att skilja på när dödshjälpen är aktiv på ett sådant sätt att det utgör en olaglig handling. För att få en översikt av rättsläget kan man utgå från följande rättsfall som du hittar här.I rättsfallet NJA 1979 s. 802 hade en person bl.a. genom injektioner hjälpt en förlamad person att ta sitt liv. Personens gärning ansågs vara ett självständigt handlande eftersom det var dennes aktiva gärning som ledde till döden och därför var gärningen brottslig. Denna formen av aktiv dödshjälp är olagligt i Sverige. Det spelar ingen roll att den som önskar avsluta sitt liv samtycker, eftersom man enligt svensk lag inte kan samtycka till mord, se BrB 24:7. I rättsfallet RH 1996:69 hade en person istället tillhandahållit en dödlig dos av tabletter, tagit dem ur burken och stoppat i den andres mun. Personen hade sedan hällt upp dryck och sedan svalde den andra personen tabletterna själv. Avgörande här var att den person som önskade avsluta sitt liv var obotligt sjuk och det rådde inga tvivel om att hen ville avsluta sitt liv, men personen kunde ändå spotta ut tabletterna om hen skulle ångra sig. Hen begick således den dödande handlingen självständigt och personen som ställt tabletterna till förfogande ansågs därför endast ha begått medhjälp. Eftersom medhjälp till självmord inte är straffbelagt i Sverige så kunde personen inte dömas för något brott. I Sverige kan läkare avsluta livsuppehållande behandling när patientens hjärna har förlorat samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt. Detta kallas passiv dödshjälp och är således lagligt enl. Lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död.Detta är de gällande reglerna kring dödshjälp idag.Hoppas att svaret var till din hjälp.Du är välkommen att återkomma med fler frågor till oss här på Lawline.Vänliga hälsningar

Dubbelbestraffning

2016-05-25 i Påföljder
FRÅGA |jag dömdes 2011 till 7,6 års fängelse för grovt narkotikabrott, ca 1år senare drar TRS mitt körkort pga "brottets natur" är detta inte dubbelbestraffning?
Marlene Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Frågan om dubbelbestraffning (eller principen om Ne bis in idem) kommer till uttryck i artikel 50 i Europeiska unions stadga om de grundläggande rättigheterna, samt i artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll. Båda artiklarna syftar till rätten att inte bli dömd eller straffad två gånger för samma brott. För att indraget körkort skall anses vara dubbelbestraffning behöver återkallelsen av ditt körkort anses vara ett straff. Enligt Brottsbalken 1 kap. 3 § stadgas det ”Med påföljd för brott förstås i denna balk straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård”, det finns således inga andra ”straff”. När det gäller förvaltningsrättsliga ärenden, som din fråga berör, kan en enskilda komma i kontakt med principen om dubbelbestraffning via de sanktioner som förvaltningsrättsliga ärenden kan leda till, i ditt fall körkortsåterkallelsen. Reglerna för återkallelse av körkort finns i körkortslag (1998:488) 5kap, se här. I 5 kap. 1 § 2st stadgas det att “återkallelse av körkort är ett körkortsingripande och ett sådant på grund av brottslig gärning får ske när du fått en laga kraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning”. I 5 kap 3§ framgår det när ett körkort skall återkallas. I ditt fall får jag anta att det är punkterna 5 och 6 i samma paragraf som din återkallelse baseras på. 5 kap 3§ p5 innebär att körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort, här räknas även narkotika in. Transportstyrelsen kan även via 5 kap 3§ p6 återkalla ditt körkort om de tycker att du på grund av dina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses vara lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. Detta skulle exempelvis kunna vara om du har ett narkotikaberoende.5kap 3§ körkortslagen gör det rent av obligatoriskt för transportstyrelsen att återkalla ditt körkort på ovannämnda grunder. Om detta skall anses vara dubbelbestraffning i Europakonventionens eller i EU-stadgans mening har inte blivit avgjort ännu, men i nuläget är det alltså inte fråga om dubbelbestraffning enligt svensk rätt. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Vänlig hälsningar,

Påföljd vid bidragsbrott

2016-05-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har fått samtal från polisen för att reda ut bidragsfusk gällande VAB. Detta har till mesta delen gjorts medvetet (några omedvetna missar) vid upprepade tillfällen av mig. Jag har fått ut en felaktig summa på ca 55000. Barnen har varit sjuka, och jag har kunnat byta de flesta dagar vad jag har sen anmält som vab. Något som känns otroligt jobbigt såklart men det är den konsekvens jag räknar med. Vad jag undrar är vilket straff jag kan räkna med? Kommer jag hamna i fängelse eller kan jag få villkorligt vilket är mest troligt? Jag hade 10 år sen en vilkorigt 3år för snatteri,lever ett vanligt liv som ensamstående mamma med fast jobb på 50% och två barn,7 och 4 år.Försäkringskassan har anmält mig 2014, och nu kom samtal från polisen. Jag har avbetalningspaln.Vad ska jag göra? Vad kan hända?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eventuella brottErsättning för VAB beslutas av Försäkringskassan, därmed är Bidragsbrottslagen tillämplig, vilket framgår av Bidragsbrottslagens 1 §. Av det du beskrivit uppfattar jag det som att du medvetet angivit ”osanna uppgifter” till Försäkringskassan avseende rätten till ersättning. Jag tolkar det vidare som att uppgifterna du angivit var osanna i den meningen att du inte stannade hemma från jobbet, utan att du arbetade under tiden du fick ersättning. En förutsättning för ersättning är att man inte arbetar under den period som ersättningen avser (mer om detta kan du läsa om på försäkringskassans hemsida). Detta kan vara brottsligt enligt Bidragsbrottslagen 2 §. Det förutsätter dock att dina osanna uppgifter har påverkat eller har riskerat att påverka rätten till ersättning. Eftersom de osanna uppgifter du angivit är en förutsättning för utbetalning av ersättning har uppgifterna onekligen påverkat Försäkringskassans bedömning avseende din rätt till ersättning. Eftersom att du flertalet gånger gjort detta medvetet har du därmed gjort dig skyldig till bidragsbrott enligt Bidragsbrottslagen 2 §. Brottet är inte att se som ringa eftersom det inte är en obetydlig summa som utbetalts. I bidragsbrottslagen 3 § finns en möjlighet att döma till grovt bidragsbrott. Om brottet är att se som grovt ska särskilt avgöras utifrån en bedömning av utbetalda belopp, om förfalskning av handlingar skett eller om bidragsbrott utövats systematiskt. För att endast beloppet ska resultera i att brottet är att se som grovt krävs betydande summor, troligen upp emot 200 000 kr. Huruvida du agerat systematiskt eller inte ska bedömas utifrån hur många gånger du lämnat osanna uppgifter och även tidsintervallet mellan dessa. Något som talar för att det inte har skett systematiskt är att du ibland råkat lämna osanna uppgifter omedvetet, vilket alltså antyder på att du inte syftat till att lura till dig så mycket pengar som möjligt. Huruvida du agerat systematiskt är dock inte möjligt att ta ställning till utifrån det du beskrivit. Det troligaste är att brottet inte är att se som grovt eftersom beloppet inte är att anse som ett ”betydande belopp”. De gånger då du inte har gjort det medvetet omfattas inte av Bidragsbrottslagen 2 §, eftersom bidragsbrott kräver uppsåt. I Bidragsbrottslagens 4 § återfinns en bestämmelse som möjliggör brott även om man inte haft uppsåt. Bestämmelsen kräver att man varit grovt oaktsam när man exempelvis lämnat uppgifter till Försäkringskassan. Grov oaktsamhet kräver ofta att du varit medveten om att det finns en risk för oönskad effekt, den oönskade effekten i detta fall är att osanna uppgifter meddelas. Jag utgår ifrån att du inte varit grovt oaktsam, och att du därmed inte gjort dig skyldig till vårdslöst bidragsbrott enligt Bidragsbrottslagen 4 §. Eventuell påföljdJag vill först påpeka att påföljdsvalet inte är en exakt vetenskap, det grundas på en relativt fri bedömning i domstol. Alltså kan du inte med säkerhet förlita dig på att påföljden, om du blir dömd, kommer sammanfall med det jag redogör för. Jag utgår vidare ifrån att grovt bidragsbrott inte är aktuellt (se ovan).Straffskalan, alltså det intervall inom vilken påföljden ska utdömas, för bidragsbrott av normalgraden är fängelse fjorton dagar till fängelse i två år, detta framkommer av Bidragsbrottslagen 2 § och Brottsbalken 26 kap 1 § st 2. Enligt Brottsbalken 29 kap 1 § ska straffet bestämmas inom ramen för straffskalan, med beaktande av straffvärdet. Vilket straffvärde brottet har är inte klart, det är på detta steg i påföljdsvalet som domstolen får uppskatta brottets förkastlighet. Generellt sätt kan dock sägas att domstolen är benägen att vara restriktiva vid straffvärdebedömningen. Straffvärdet i ditt fall ligger troligen runt ett par månader (2-3 månader). Att du för 10 år sedan gjort dig skyldig till snatteri är inget som kommer inverka på ditt straff i detta fall, dels eftersom att det var så pass länge sedan och dels eftersom det finns betydande skillnader mellan brotten. Av Brottsbalken 30 kap 4 § framgår att rätten främst ska välja annan påföljd än fängelse. Detta är en presumtion mot fängelse. Presumtionen kan brytas enligt Brottsbalken 30 kap 4 § st2, detta kräver i regel ett straffvärde om över 1 år, eller att det finns relevanta tidigare brott att beakta – vilket inte finns i ditt fall. Vidare ska arten av brottet beaktas, bidragsbrott är inte ett sådant brott som endast av sin art föranleder fängelse. Således är presumtionen mot fängelse med största sannolikhet inte bruten. Med tanke på brottets relativt ringa straffvärde och med tanke på att det inte finns något som indikerar på att du skulle återfalla i denna brottslighet talar det för att du ska dömas till villkorlig dom enligt Brottsbalken 30 kap 7 §. Villkorlig dom ska då förenas med dagsböter enligt Brottsbalken 30 kap 8 §. Antalet dagsböter är beroende av straffvärdet. Böternas belopp påverkas av dina personliga förhållanden. Sammanfattning: Det du beskriver utgör ett bidragsbrott av normalgraden enligt Bidragsbrottslagen 2 §. Påföljdsvalet är långt ifrån en exakt vetenskap, och detta beror främst på hur rätten kommer uppskatta brottets förkastlighet. I ditt fall är fängelse inte att se som en sannolik påföljd. Du kan troligen förvänta dig villkorlig dom i förening med dagsböter. Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Förtal att lägga ut uppgifter på Lexbase?

2016-05-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Har haft tvistemålet ärende i domen står att personen lider av bipolär sjukdom är det lagligt att lägga ut det på lexbase
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Domar är allmänna handlingar och vem som helst är fri att ta del av innehållet enligt reglerna i Tryckfrihetsförordningens andra kapitel. Däremot kan vissa saker i en allmän handling ibland skyddas av sekretess, om det är motiverat med skydd för den enskilde. Därför brukar det till exempel inte framgå av en dom vem som är målsägande i ett åtal rörande sexualbrott. Om någon sådan sekretessbestämmelse inte finns kan vem som helst ta del av uppgiften. Vi har också en grundlagsstadgad yttrandefrihet som följer av Yttrandefrihetsgrundlagen när det gäller internet.Däremot är det inte alltid att publicera uppgifter om andra människor på ett sätt som kan vara kränkande. Det som blir aktuellt är främst bestämmelse i brottsbalken om förtal, som stadgar att "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning" kan dömas för förtal. Det som är värt att notera är att det kan utgöra förtal även att sprida uppgifter om någon som är sanna. Även om dessa förutsättningar är uppfyllda så kan man gå fri från ansvar om det var försvarligt att lämna uppgiften samtidigt som den antingen var sann eller man hade skälig grund för den. Det finns många olika faktorer som spelar roll, bland annat till hur stor krets en uppgift sprids, i vilket sammanhang uppgiften förekommer och liknande. I ett fall från Högsta domstolen 2014 dömdes två personer för förtal efter att ha lämnat uppgifter om en persons brottslighet, just eftersom de inte ansågs ha skälig grund för att lämna uppgifterna, som i och för sig var sanna rörande brottsligheten. Det spelar alltså också roll i vilket syfte man lämnar uppgifter om en person.Just vad gäller Lexbase så har den ansvarige utgivaren åtalats, men friats, för förtal. Det var Stockholms tingsrätt som i en dom i april 2015 inte ansåg att det utgjorde förtal att sprida uppgifter på det sättet som sajten gjort. Man ska dock komma ihåg att domar från en tingsrätt inte är prejudicerande, och att sakomständigheterna i det enskilda fallet är vad som avgör om någonting är brottsligt eller inte. Mer än så kan nog inte sägas utan att veta samtliga omständigheter kring saken.Hoppas att du tycker att du fått svar på din fråga, om inte så är du välkommen att höra av dig igen!

Sexuellt ofredande?

2016-05-23 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag har två frågor till dig men ska först ge lite bakgrundshistorik först.För ett par dagar sedan befann jag mig i min bil, då jag och flickvännen nyligen separerat, och fick sova otympligt en natt.Nåväl, dagen efter så var jag inloggad på internet och fick kontakt med en tjej som råkade vara 14 år. Men vi hade en sms-konversation om allt möjligt, och då har jag emellanåt uttryckt det som att jag hellre legat i hennes säng, då jag inte känt att det varit särskilt bekvämt i bilen. Dock har jag aldrig haft för avsikt att på något sätt skada eller kränka henne genom en sexuell handling. Jag trodde jag var rätt tydlig när jag skrev, men tydligen inte.Idag kontaktade någon som påstod sig vara denna tjejens pappa via tjejens mobil. Han var upprörd över det jag skrivit till henne, och berättade om att de skulle gå till polisen med detta. Jag blev naturligtvis orolig, och bad om ursäkt för mina olämpliga sms. För att göra historien kort så fick jag två förslag av pappan, och det ena var att han skulle gå till polisen och det andra var att jag skulle ersätta dem för skador på tjejens mobil som tydligen skulle uppkommit i samband med våra konversationer.Min första fråga lyder; handlar detta om sexuellt ofredande, även om jag inte klart gett uttryckt för något intimt?Min andra fråga är; är det som pappan gör någon form av utpressning?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är såklart väldigt svårt för mig att avgöra vad som skrivits i eran sms-konversation och därav väldigt svårt att svara på om du har begått något brottsligt. Det som framgår är dock att den flicka du haft kontakt med endast är 14 år. För att ett sexuellt ofredande av barn under 15 år, 6 kap 10 § brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K6P10S1, ska föreligga krävs det att gärningspersonen berört barnet på ett sexuellt sätt eller förmått den att medverka i någon sexuell handling. Utifrån vad jag har förstått dig som så har du inte träffat denna flicka varför sexuellt ofredande enligt detta stycke inte kan anses ha begåtts. I lagrummets andra stycke, https://lagen.nu/1962:700#K6P10S2, ger utrymme för att döma någon för sexuellt ofredande om personen genom ord eller handlingar ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet. Tydliga sexuella kontakter via sms eller mejl ingår här. Beroende på hur er konversation såg ut så kan du alltså ha gjort dig skyldig till sexuellt ofredande. Det finns ett antal regleringar ämnade att skydda barn från sexuella övergrepp och en särskild reglering som tar sikte på att skydda barn från att bli utnyttjade över t.ex. kontakt via internet eller på sms. Brottet heter kontakt med barn i sexuellt syfte, 6 kap 10a § BrB, https://lagen.nu/1962:700#K6P10aS1, och kan resultera i både böter och fängelse. För att bli dömd för detta krävs att du haft för avsikt att utföra någon sexuell handling med henne eller försökt förmå henne att posera sexuellt. Utöver detta krävs att ni kommit överens om eller visat gemensam viljeriktning att mötas på någon plats eller en vis tid och sedan försöker se till att hon går med på det genom att t.ex. skicka vägbeskrivningar eller upprepade gånger ta kontakt med henne. Eftersom endast du kan svara på vad som skrivits i er konversation så vet inte jag om det är så att detta är uppfyllt. Något som också spelar roll i detta är hur stor åldersskillnad det är mellan er, domstolar brukar vara mer förstående om personerna i fråga är nära i ålder. T.ex. om en 16-åring och en 14-åring har en konversation med ovanstående nämnda sexuella innebörd. Ju äldre personen blir desto större risk är det såklart att ett barn under 15 år inte har inlåtit sig i sexuella förbindelser frivilligt. Angående din andra fråga så krävs det för att det ska föreligga ett utpressningsfall enligt 9 kap 4 § Brottsbalken, https://lagen.nu/1962:700#K9P4S1, att pappan har utövat olaga tvång, 4 kap 4 § BrB, https://lagen.nu/1962:700#K4P4S1. Att hota om att åtala någon eller att ange denne för brott kan räknas som ett sådant olaga tvång under förutsättning att det är otillbörligt. Otillbörligt är ett komplicerat begrepp då det innefattar många avvägningar och ett exempel på detta är att personen som utövar utpressningen vinner oskälig ekonomisk vinning eller fördel. I detta fall vet jag inte tillräckligt för att avgöra om det skulle anses vara otillbörligt att göra som pappan gör och således kan jag inte riktigt avgöra om det föreligger utpressning eller inte. Sammanfattningsvis:Det händelseförlopp du beskriver skulle kunna vara sexuellt ofredande om de sms du skickat haft en sexuell karaktär, men beroende på omständigheterna kan det också utgöra kontakt med barn i sexuellt syfte. Detta för att flickan är under 15 år. Pappans handling kan utgöra utpressning under förutsättning att tvånget han utsatt dig för genom att hota med åtal kan anses vara otillbörligt. I detta fall finns omständigheter som talar för båda hållen och med den bristfälliga information jag har är det svårt att avgöra om det föreligger utpressning eller olaga tvång. Övriga omständigheter: När det kommer till att ha sexuell kontakt och utföra sexuella handlingar med barn under 15 år är det straffbart oavsett om barnet samtycker eller inte. Barnet anses alltså inte kunna ge sitt samtycke och således utgör det en brottslig gärning även om båda är med på det. Jag hoppas att du utifrån denna information har svar på dina frågor.Mvh