Vilka påföljder blir det av olovlig övningskörning?

2017-03-23 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Om det skulle varit så att jag övningskörde med min kompis "X", som har B körkort men inte hanledartillstånd. Samtidigt som jag har tillstånd att övningsköra med en handledare. Uppenbarligen inte med min kompis X dock. Vad är påföljderna och vem får påföljderna?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår så är det på det viset att du undrar om vad som händer om du övningskör med en handledare som inte är din handledare men har B-körkort. Till och börja med så finns det regler om handledare och körkortstillstånd i körkortslagen (KKL). För att få övningskörning krävs det att man har ett körkortstillstånd, se 4 kap. 1 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K4P1S1). Vidare krävs det att du har en handledare om du kör privat, se 4 kap. 5 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K4P5S1).Du skriver att din kompis inte har ett handledartillstånd, vilket innebär att denne inte får övningsköra med dig. Därför kommer det bli påföljder om det är så att denna kompis ändå kommer övningsköra med dig och dessa påföljder kan drabba er båda vilket jag redovisar nedan.Vad blir det för påföljder?Först och främst kan din kompis dömas för tillåtande av olovlig körning. Detta framgår av 3 § 3 st Lag om straff för vissa trafikbrott (TBL) (https://lagen.nu/1951:649#P3S3). Påföjden för detta är böter. Det kan också så att din kompis utöver böter även kan få sitt körkort återkallat, det framgår av 5 kap 3 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1) tillsammans med rättsfallet RÅ 2006 ref. 48 (se här). Efter att ha rådfrågat en polis är det så att din kompis inte kommer bli av med körkortet på plats utan transportsstyrelsen kan besluta om återkalla körkortet i efterhand.Vad beträffar dig kan du dömas för olovlig körning eftersom du kör ett fordon utan en handledare, det framgår av 3 § 1 st TBL (https://lagen.nu/1951:649#P3S1). Påföljden för detta är böter. Vidare kan du också få ditt körkortstillstånd indraget eftersom du kan anses som olämplig i trafiken, se 3 kap. 2 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K3P2S1). Om du får ditt körkortstillstånd indraget så kommer du få en spärrtid mellan 1 mån- 3 år, se 3 kap. 9 § KKL (https://lagen.nu/1998:488#K3P9S1). Med spärrtid menas den tid du inte kan få ett körkort utfärdat.Böter för olovlig körning brukar, enligt juridisk litteratur, vara på ungefär 1500 kr. Vad beträffar böter för din kompis som kan få påföljden tillåtande av olovlig körning har jag inte funnit något belopp men tror att det kommer landa på ungefär samma belopp som för olovlig körning.Sammanfattning:Om du övningskör med din kompis kan denne få böter för tillåtande av olovlig körning samt kan få sitt körkort indraget. Du kan få böter för olovlig körning samt få ditt körkortstillstånd indraget. Notera dock att jag inte med säkerhet kan säga att din kompis kommer få sitt körkort indraget och att du kommer få ditt körkortstillstånd indraget. Dels att det är transportsystemen som beslutar om detta, dels att jag inte vet alla omständigheter kring denna övningskörning. Hoppas detta svar gav klarhet och ha en trevlig kväll!Med vänlig hälsning

Fotografera och filma på allmän plats bland folk

2017-03-22 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det okej att filma och ta bilder på allmänna platser även om det syns folk på bilden och man inte bett om tillstånd? Har sett att frågan ställts förut, men skulle gärna vilja veta om det är så även idag eller om lagen ändrats.
Mimmi Orrenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att filma och fotografera på allmän plats bland folk är i de flesta fall tillåtet. Brottsbalken fångar upp handlingar som är att bedöma som ofredande eller kränkande fotografering, vilka givetvis inte är tillåtna. Ofredande regleras i 4 kap 7 § BrB och omfattar hänsynslösa beteenden som riktas mot en eller flera bestämda personer och som för dessa personer innebär en kännbar fridskränkning(detta är ett ganska högt rekvisit). I dagsläget finns också ett krav på omedelbarhet för att det hänsynslösa beteendet ska kunna utgöra ett ofredande. Med omedelbarhet menas att personen som handlingen riktas mot ska uppfatta handlingen medan den sker. Domstolen menar i dagsläget att man inte kan bli ofredad av någonting man inte känner till. Är du inte medveten om handlingen någon gång när den sker kan du heller inte anses ha blivit ofredad av den. Högsta domstolen har dock beviljat prövningstillstånd i ett fall från i somras där denna fråga angående kravet på omedelbarhet vid ofredande ställts på sin spets. Det återstår att se ifall HD kommer att ändra på denna praxis eller inte. Kränkande fotografering regleras i 4 kap 6a § BrB som är en ganska snäv bestämmelse som omfattar hemlig fotografering på vissa specifika platser. För straffansvar krävs att bildupptagningen görs i smyg och riktas mot person som befinner sig på någon av de i lagtexten särskilt angivna platserna. Platserna är inomhus i en bostad, på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett annat liknande utrymme. Bostad omfattar platser där någon stadigvarande bor eller plats där någon bor tillfälligt som exempelvis tält eller hotell. Det krävs inte att personen som fotograferas ska befinna sig i sin egen bostad, utan även fotografering av en person i någon annans bostad omfattas av bestämmelsen. Med annat liknande utrymme avses exempelvis provhytter, duschrum eller bastu. Det vill säga utrymmen som är avsedda för mycket privata förhållanden. Fotograferingen behöver inte ha skett inne i bostaden eller utrymmet utan fotot kan ha tagits utifrån. Så svaret på din fråga är att så länge fotograferingen inte är att anse som ett ofredande enligt 4:7 BrB eller omfattas av bestämmelsen kränkande fotografering 4:6a BrB, är det i nuläget tillåtet att fotografera på allmän plats även om andra människor uppfångas på bilden. Hoppas svaret varit till din hjälp! Med vänlig hälsning

Hur påverkas straffet om personen begår flera brott samtidigt, samt om personen begått liknande brott tidigare?

2017-03-21 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det går till när man dömer ut påföljd till flera brott för samma tillfälle, samt att man blivit dömt för de brottet innan en gång. Exempelvis att personen i fråga blivit dömd för narkotikabrott innan. Sedan under ett senare tillfälle åtalas för misshandel, hemfridsbrott, skadegörelse samt narkotikabrott igen. Hur räknar man ut denna påföljd då? Samt hur påverkar det att man har blivit dömd för samma sak innan. Hur ser regleringen ut kring en sådan omständighet.
Sofia Holgersson |Hej!Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Reglerna om hur man skall avgöra påföljd vid ett eller flera brott hanteras i Brottsbalken.Huvudregeln när man dömer ut påföljd för flera brott är att personen döms till en gemensam påföljd för alla brott den begått, inte olika påföljder för var och ett av brotten, Brottsbalken 30:3 1st. Att någon begått flera brott samtidigt kan istället räknas som en försvårande omständighet som kan ge personen ett strängare straff, Brottsbalken 29:2. Exempelvis om personen begått ett brott som ger fängelse och ett annat brott som ger böter, så kommer han inte få både fängelse och böter. Istället kommer han att få ett gemensamt straff för båda brotten som är strängare än straffen för brotten var för sig.Att personen sedan tidigare begått liknande brott, tex narkotikabrott och nu begår narkotikabrott igen, kan också vägas in när straffet ska bestämmas, och det kan då landa i ett strängare straff om det inte gått allt för lång tid mellan brotten, Brottsbalken 29:4. Att personen tidigare begått brott kan alltså vägas in för att ge ett strängare straff.Om straffet inte blir strängare enligt stycket ovan kan det faktum att personen fortsatt begå samma brott istället vägas in som ett skäl för rätten att döma personen till fängelse, Brottsbalken 30:4 2st. I Sverige försöker vi undvika fängelse så mycket som möjligt, men fortsätter en person att begå brott gång på gång är detta trots allt något som talar för fängelse.Sammanfattningsvis: Som huvudregel döms man för till en påföljd, vilken kan bli strängare om man begått flera brott vid samma tillfälle. Att en person gång på gång fortsätter begå liknande brott kan också vara ett skäl för rätten att ge personen ett strängare straff, och det kan även tala för att personen i fråga får fängelse som påföljd.Hoppas du fick svar på din fråga!

Förtal vid socialfall

2017-03-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej Kan jag anmäla nån för förtal om de försökt antyda om att sexuell övergrepp ägt rum i syfte med att misskreditera mig som förälder? Detta skedde i samband med ett socialfall där mamman till min dotter är anmäld för misshandel, och hennes stora ogemensamma dotter försökt att prata om mig som en alkoholist och antytt utan närmare detaljer övergrepp i syfte att hjälpa sin mamma som för andra gången blir anmäld för barnmisshandel och därmed försöker med hjälp av sin stora dotter få mig att framstå på det sättet?
Michael Butler |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Förtal innebär att man pekar ut någon såsom brottslig eller lämnar nedsättande uppgifter om personen i syfte att utsätta denne för andras missaktning(5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB)). Brottet består typiskt sett av att en person lämnar en nedsättande uppgift om en annan person till en tredje person. Att uppgiften har nått en viss spridning krävs inte men det kan vara av betydelse för straffmätningen eller om det istället kan anses vara grovt förtal (5 kap. 2 § BrB). Framförandet kan även ske genom att på något sätt misstänkliggöra någon. Men uttalandet måste ändå vara av en viss bestämdhet. Eftersom hon har lämnat nedsättande uppgifter om dig och antytt att du förfarit brottsligt i syfte att misskreditera dig är det fullt möjligt att det räknas som förtal. Däremot, om uppgiften är sann eller om den har skälig grund eller liknande anses det inte vara förtal (5 kap. 1 § 2 stycket BrB). Hoppas att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Har snatteri begåtts?

2017-03-23 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |En äldre person (92 år) har gått ut från butiken med en citron i fickan. Glömde betala. Butikspersonalen uppmärksammade det och anmälde till polisen. Vad blir det för straff/konsekvenser?
William Sandell |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Enligt 8 kapitlet 1 § Brottsbalken (BrB) innebär stöld att någon olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det och detta tillgrepp innebär en skada. Med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter kan det istället för stöld vara fråga om snatteri enligt 8 kapitlet 2 § BrB. I detta fall rör det sig om en citron vilket är av ringa värde varför brottet snatteri bör diskuteras.För att paragrafen ska aktualiseras måste fyra brottsförutsättningar vara uppfyllda:1. Olovligt tagande2. Ett stöldobjekt som tillhör någon annan3. Tillägnelseuppsåt 4. Tillgreppet ska innebära skada.Huruvida rätten finner den äldre personen skyldig till snatteri kan jag inte ge direkta svar på, lika lite som vilken påföljd som eventuellt då kommer utdelas. Det är åklagarens uppgift att visa, utom rimligt tvivel, att personen har begått brottet. Straffet för snatteri kan i värsta fall bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Vänlig hälsning,

Vad är preskriptionstiden för brott?

2017-03-21 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag blev för snart 3 år sedan misstänkt för ett dataintrång. Gick på ett sista förhör för 1,5 år sedan. Efter det har jag inte hört något alls från polis eller åklagare. Har jag tolkat det rätt att det nu gått för lång tid och att målet blir preskriberat ?
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid preskriptionstider av brottmål används brottsbalken (BrB). Att ett brott preskriberas innebär att det gått så pass lång tid att du inte längre kommer kunna straffas för brottet. Denna preskriptionstid varierar beroende på vilket brott man begått, det finns en lista i 35 kap. 1 § BrB. 2 år, för brott som kan ge max ett års fängelse, 5 år, för brott som kan ge max två års fängelse, 10 år, för brott som kan ge max åtta års fängelse, 15 år, för brott som kan ge över åtta års fängelse, 25 år, för brott som kan ge livstid.För de grövsta brotten, så som mord, dråp, folkmord, terroristbrott etc. finns ingen preskriptionstid. Preskriptionstiden börjar löpa från och med dagen då du begick brottet, (35 kap. 4§ BrB). Preskriptionstiden kan även ”hävas”, det vill säga, ett preskriptionsavbrott sker. Detta avbrott sker genom att du blir häktad eller åtalad, (35 kap. 1 § BrB). Att bli åtalad innebär att åklagaren skickar in en stämning på dig som misstänkt för brott till domstolen, (45 kap. 1 § BrB). Dataintrång utgör ett högsta straff på 2 år, (4 kap. 9c § BrB). Det innebär att preskriptionstiden för brotten går ut efter 5 år från dagen då brottet begicks. Om du inte blivit häktad eller åtalad så har inget preskriptionsavbrott skett. Det räcker alltså inte att det gått endast 3 år efter brottet begicks. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Om förolämpning och ofredande på allmän plats

2017-03-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag jobbar som ordningsvakt, jobbar i Centrum. Nu är det två 16 åriga tjejer, som efter en anmälan till Polis och orosanmälan till Socialen, går och nämner mig vid namn i samband med okvädesord när jag passerar dem med min kollega inför sina kompisar... Typ X är dum i huvudet, X är äcklig, när jag ser X så spyr jag (gör "spyljud") och X är så jävla ful, osv. Som ordningsvakt, så tar jag inte åt mig. Det följer väl med jobbet på något vis. Men, när de nämner mitt fullständiga namn inför andra, och säger sådana saker, så tar jag det som ett personligt påhopp. Jag vill få ett stopp på detta, men är osäker på vad jag har att gå på. Tack för svar!
Anastasia Matveeva |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! Din beskrivning av gärningen kan innebära förolämpning enligt Brottsbalken 5 kap. 3 § (här) eller eventuellt ofredande enligt Brottsbalken 4 kap 7 § (här). FörolämpningEn förolämpning skall vara ägnad att såra någon samt att meddelandet lämnas direkt till den person som detta riktas till vilket kan ske genom att kalla någon för kränkande saker, beskylla personen kränkande eller bete sig på ett skymfligt sätt.Förolämpning enligt 3 § är ett s.k. målsägandebrott vilket innebär att endast den kränkte kan väcka åtal.Ofredande Lagbestämmelsen gällande ofredande lyder: ”Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år”. För att en gärning ska innebära ofredande genom hänsynslöst beteende krävs att den kan anses utgöra en kännbar fridskräkning. Bedömningen utgörs av hur gemene man skulle uppfatta situationen. Av tidigare domar kan man utläsa att samtal vid upprepade tillfällen under nattetid och telefonförföljelse dagtid har ansetts som ofredande. Ovälkommen uppvaktning vid flertals tillfällen genom vykort har också bedömts som ofredande.Om brottet sker på allmän plats (som jag kan utläsa) faller det under allmänt åtal vilket betyder att när polis eller åklagare har fått reda på att brottet har skett är de skyldiga att utreda det. Det är enklare att nå en fällande dom om det finns en dokumenterad bevisning, t.ex. vittnen som kan åberopas. Om det finns misstankar om att du har blivit utsatt för ett brott, vill jag uppmana till att ta kontakt med polisen för att gå vidare med frågan. Hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Vilka ansvarfrihetsgrunder kan man åberopa om man slagit ihjäl en attackerande hund?

2017-03-20 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om man joggar en kväll i parken, där flera hundägare är ute samtidigt och rastar sina hundar. Och man i parken plötsligt blir attackerad av en schäfer. Och Hunden biter sig fast i ens arm, varvid man råkar dödar hunden med ett välriktat karateslag. Vad kan man då åberopa till sitt försvar i avsikt att undgå ansvar för brott, om hunden hade slitit sig från sin ägare? eller om hunden var kommenderad av hundägaren att gå till anfall för hundägaren ville skada henne?alltså har varit med om liknande och undrar vad som gäller..
Christian Sörqvist |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag inleder med att reda ut vilket eller vilka brott det objektivt sett det skulle kunna röra sig om att slå ihjäl en hundI 16 kap. 13 § BrB så finns en bestämmelse som kriminaliserar djurplågeri. Där stadgas att om en person genom misshandel otillbörligen utsätter djur för lidande så kan denna dömas till fängelse i upp till två år. I 12 kap. 1 § BrB så finns en bestämmelse som kriminaliserar skadegörelse. Om en person förstör eller skadar egendom till men för annans rätt därtill så kan man dömas till fängelse i upp till ett år. I juridisk mening så är en hund lös egendom och skadar man någon annans hund så kan denna därför göra sig skyldig till skadegörelse. Objektivt sett så skulle det alltså kunna röra sig om att du begår något av dessa två brott när du slår ihjäl hunden, alternativt båda två. Nästa fråga blir då om det finns någon ansvarsfrihetsgrund som personen som blivit attackerad av hunden kan åberopa till sitt försvar och därmed gå fri från ansvar för brott?I den situationen att hunden slitit sig från sin ägare så kan man åberopa ansvarsfrihetsgrunden nöd till sitt försvar. Personen som blir attackerad av hunden befinner sig i en nödsituation eftersom denna riskerar personskada. För att en gärning ska vara straffri genom nöd så krävs att den inte är oförsvarlig. Bedömningen blir då alltså om det är oförsvarligt att slå ihjäl en schäfer som biter en i armen. I denna bedömning så får man bland annat ta ställning till om det som räddas är värt mer än det som skadas och om faran kunnat avvärjas på något annat sätt. 24 kap. 4 § BrB.I den situationen att hundägaren med uppsåt att skada personen kommenderat hunden att gå till anfall så finns det ytterligare en ansvarsfrihetsgrund att åberopa, nämligen nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person. När hundägaren uppsåtligen kommenderar hunden att attackera personen så påbörjas det brottsliga angreppet genom misshandel. Hundägaren använder sin hund som redskap för att begå brottet misshandel. I detta läge så får personen använda mer våld för att freda sig, att slå ihjäl hunden måste nämligen vara uppenbart oförsvarligt för att utgöra ett brott. 24 kap. 1 § BrB. Det ska tilläggas att det går att använda nöd i denna situation också, nödvärn är dock en ”bättre” ansvarsfrihetsgrund eftersom det är tillåtet att använda mer våld för att stoppa ett brottsligt angrepp än att avvärja en nödsituation. Det finns ytterligare en sak som är viktig att nämna i sammanhanget. Även om våldet som du använde mot hunden var uppenbart oförsvarligt eller oförsvarligt så kan du ändå gå fri från ansvar för brott på grund av så kallad nödvärnsexcess. Den bedömning som görs handlar då om ifall du "svårligen kunnat besinna dig". Rädsla för hundar och ifall angreppet har ägt rum på ett överraskande sätt är omständigheter som ha betydelse in i denna bedömning. 24 kap. 6 § BrBSammanfattningsvis så kan man därför säga att det finns två ansvarsfrihetsgrunder som kan bli aktuella, nöd och nödvärn. Nöd kräver att det föreligger nödsituation och nödvärn kräver överhängande eller påbörjat brottsligt angrepp på person. Nödvärn tillåter oförsvarliga handlingar för att stoppa det brottsliga angreppet, nöd gör inte det. Det går därför att använda mer våld för att freda sig mot ett brottsligt angrepp än för att avvärja en nödsituation. Har du använt mer våld än vad ansvarsfrihetsgrunderna tillåter så kan du ändå vara ursäktad på grund av nödvärnsexcess.