Straffet för grov våldtäkt mot barn

2016-05-05 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Vad får man för grov våldtäkt mot barn
Linda Critchley |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Straffskalan för brottet grov våldtäkt mot barn är fängelse i lägst fyra och högst tio år, 6 kap. 4 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K6P4S3). Vid bedömande av om en våldtäkt mot ett barn är grov ska särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en person förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Dessa omständigheter påverkar också var på skalan mellan fyra och tio år som straffvärdet för det specifika brottet hör hemma. Om en omständighet redan använts för att få brottet rubricerat som grov våldtäkt mot barn, istället för våldtäkt av normalgraden, kan inte samma omständighet användas igen för att få upp straffets längd. Detta skulle vara att anse som dubbelbestraffning. T ex den omständighet att gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet kan således inte användas för att ge gärningen ett högre straffvärde än fyra år om den omständigheten redan använts i sin helhet för att brottet ska kunna rubriceras som grovt.Vid bedömningen av straffvärdet ska man också ta hänsyn till bl a om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller om den tilltalades handlande stått i samband med hans eller hennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga, 29 kap. 3 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P3S1).Utöver de omständigheter som placerar brottet på en straffskala mellan fyra och tio år finns det en mängd andra omständigheter som påverkar straffet i ett specifikt fall.Som försvårande omständigheter vid bedömningen om straffets längd ska särskilt beaktas t ex om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig, om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende, eller om brottet varit ägnat att skada tryggheten eller tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående, 29 kap. 2 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P2S1). För att undvika dubbelbestraffning får man inte heller här ta hänsyn till omständigheter som redan använts för att rubricera brottet som grovt eller för att öka straffvärdet på skalan mellan fyra och tio år.Som förmildrande omständigheter vid bedömningen av straffets längd ska särskilt beaktas, t ex om den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppsskada, om den tilltalade frivilligt angett sig, om den tilltalade till följd av brottet utvisas ur riket, om den tilltalade på grund av brottet kan antas förlora sin anställning, om den tilltalade på grund av hög ålder eller dålig hälsa skulle drabbas oskäligt hårt av straffet, eller andra omständigheter föreligger som påkallar ett lägre straff, 29 kap. 5 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P5S1) . Genom dessa bestämmelser ges möjligheter att i det enskilda fallet underskrida fängelseminimum. Den möjligheten ges också för unga lagöverträdare, om någon begått brott innan han eller hon fyllt 21 år ska detta beaktas särskilt vid straffmätningen, 29 kap. 7 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P7S1).Det finns vidare några regler som ger möjlighet att överskrida föreskrivna fängelsemaxima, det ska då röra sig om gemensamt straff för flera brott, 26 kap. 2 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K26P2S1) eller återfall i grov brottslighet 26 kap, 3 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K26P3S1). Tidigare brottslighet kan också påverka straffet enligt 29 kap. 4 § BrB (https://lagen.nu/1962:700#K29P4S1).När man bestämmer straffets längd börjar man således med att, utifrån omständigheterna i det specifika fallet, placera gärningens straffvärdighet på skalan mellan fyra och tio år, för att sedan ta hänsyn till eventuella försvårande och förmildrande omständigheter. Även gärningsmannens ålder och tidigare brottslighet ska beaktas.Med vänlig hälsning

Inresa till USA efter tidigare dom

2016-05-04 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Vet att liknande frågor varit uppe förut men ville fråga mer specifikt kring "vårt fall". Jag och min sambo planerar att åka till USA nästa år. Min sambo blev 2009 dömd till böter för "våld mot tjänsteman". Läste i en fråga här att har det gått mer än fem år sedan man blev dömd kan man få komma in i USA utan turistvisum. Nästa år har det gått 8 år sedan domen, finns det ändå en risk att bli nekad inresa till USA? Jag antar att "våld mot tjänsteman" räknas in som moralisk skändlighet?
Emma Modig |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sverige är med i ett system som kallas för Visa Waiver Program (VWP). Detta innebär att man, i vissa fall, inte behöver ansöka om visum för att få åka in i USA om ens vistelse understiger 90 dagar och man reser som turist.För att få inresetillstånd till USA på VWP måste man först fylla i en Electronic System for Travel Authorization (ESTA). Detta gör man via nätet. En av frågorna man måste fylla i är om man tidigare är dömd för något brott. Våld mot tjänsteman faller antagligen, precis som du säger, under USA:s regelverk INA: ACT 212 2.A.i.II – vilket kortfattat innebär att en person som blivit dömd för ett brott av ”moral turpitude”, moralisk skändlighet, kan man bli nekad inresetillstånd till USA.Det finns två undantag som gör att man fortfarande kan få inresetillstånd; Det första är om brottet begicks av någon som var under 18 år och brottet begicks för mer än fem år sedan. Om din sambo var under 18 år när brottet begicks faller han alltså under detta undantag, då det gått mer än fem år sedan brottet begicks.Det andra undantaget gäller brott som har max ett års fängelse i straffskalan och den dömde inte varit fängslad i mer än sex månader efter att ha blivit dömd för brottet. Din sambo fick inte ett fängelsestraff, men eftersom våld mot tjänsteman har upp till fyra års fängelse i straffskalan faller det redan på första rekvisitet och blir därför inte applicerbart på detta fall.Har man blivit dömd för fler än ett brott och det sammanlagda fängelsestraffet översteg fem år har man inte heller rätt att få inresetillstånd.Sammanfattningsvis så kommer din sambo, när han fyller i sin ESTA, antagligtvis bli nekad inresetillstånd till USA om inte brottet begicks när han var under 18 år och därför träffas av undantaget. Om hans dom utgör ett hinder för att få inresetillstånd kan han vända sig till USAs ambassad i Sverige och ansöka om turistvisum. Då görs en bedömning från fall till fall och hans tidigare brott kanske inte utgör ett hinder på samma sätt.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Nödvärn och envarsgripande

2016-05-03 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, Får man som privat person gripa t.ex en P-vakt som helt oprovocerat eller utan grund använt våld eller hotat någon, får man använda lagen om nödvärn att använda tillräckligt med våld för att styra av situationen om man blir attackerad utan att ha gjort något över huvud taget och gripa personen tills polis kommer?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuella regler hittar vi i Brottsbalken (BrB) och Rättegångsbalken (RB).NödvärnI BrB 24:1 2st 1 p sägs att rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat brottsligt angrepp på person eller egendom. Nödvärnsrätten föreligger oavsett om det är en P-vakt, brevbärare eller bankman som har påbörjat det brottsliga angreppet mot person eller egendom. Du har således rätt att använda våld för att styra av en situation där du själv blir attackerad med våld. I BrB 24:1 1st sägs att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Förenklat kan man säga att du inte får använda mycket mer våld än vad situationen kräver. Enligt BrB 24:5 har du också rätt att hjälpa någon som befinner sig i en nödvärnssituation. Om en P-vakt attackerar någon med våld får du alltså hjälpa den utsatte genom att styra av situationen.Nödvärnsrätten gäller också om P-vakten hotar någon på ett sätt som gör att situationen kan bedömas som ett överhängande brottsligt angrepp. Exempelvis att P-vakten uppträder mycket hotfullt och uttalar diverse hot som framstår som verkligt menade.EnvarsgripandeI RB 24:7 2st sägs att om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar…den gripne ska skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Med envarsgripande menas sådana åtgärder som företas av enskilda (envar).Du kan alltså gripa den attackerande P-vakten för att sedan kontakta polisen. Sammanfattningsvis har du alltså rätt att använda våld som inte är uppenbart oförsvarligt för att skydda dig själv eller någon annan som har nödvärnsrätt. Du kan också hålla fast angriparen och tillkalla polisen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Betydande värde för grov stöld

2016-04-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Vad är straffet för grov stöld? Om någon tagit varor för 1000000 kronor på sitt jobb.
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Brottet stöld regleras i Brottsbalken (BrB) 8 kap. 1 §. Där framkommer att någon måste ta något som någon annan äger med uppstå att tillägna sig det, det vill säga behålla eller skapa förtjänst på det. Detta tillgrepp måste även innebära en skada för den part som blir bestulen. Om dessa rekvisit är uppfyllda så kan stöld bli aktuellt. För att något ska klassificeras som grov stöld måste, utöver det som sagts i 1 §, även 4 § tas i beaktning. I 4 § framgår att man i beslutandet av huruvida en stöld ska anses som grov eller ej särskilt ska lägga vikt vid om stölden skett i efter intrång i bostad om det avsett sak som någon bar på sig (till exempel plånböcker osv), om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen varit av särskilt farlig eller hänsynslös art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Utifrån de omständigheter du angivit i din fråga är det främst det faktum att det rör sig om 1 000 000 kronor som måste tas i beaktande. Frågan blir helt enkelt om 1 000 000 kronor är att ses som ”betydande värde”. I NJA 1980 s. 253 kom Högsta domstolen (HD) fram till att en segelbåt till ett värde av 60 000 kronor innebar en grov stöld. Även inräknat inflation så kommer 1 000 000 kronor att överstiga denna summa om 60 000 kronor, varför det i detta fall är troligt att det rör sig om en grov stöld.Straffet för grov stöld är, enligt BrB 8 kap. 4 § minst 6 månaders fängelse och högst 6 år. En exakt straffberäkning är omöjlig att företa, det är endast domstolarna som kan säga vad de anser det ska vara. Men det finns omständigheter som kan tänkas sänka straffet, så som att du tidigare är ostraffad, förlorar jobbet på grund av straffet och dylikt.Hoppas detta har besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar,

Dömd i Danmark-Svenska belastningsregistret

2016-05-05 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Om man blir dömd för brott i utlandet (Danmark) kommer det synas i svenska belastningsregistret? Och om det skulle vara ett straff som innefattar fängelse som man fått beviljat att avtjänas i Sverige, syns det i belastningsregistret? Tack på förhand
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga.Regler om det svenska belastningsregistret finns i lagen om belastningsregister, som du hittar här.En dom som meddelas i utlandet registreras i det svenska belastningsregistret om domen kommer från ett land som är anslutet till Interpol eller Europol, och om domen avser en person som är svensk medborgare eller som har hemvist i Sverige. Detta framgår av 4§ i den ovan nämnda lagen, se här.Eftersom att Danmark är ansluten till både Interpol och Europol så innebär det att, om en person blir dömd och ålagd påföljd för brott där, detta kommer att registreras i det svenska belastningsregistret, förutsatt att personen som blir dömd är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Som enskild har man rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter ska lämnas ut på begäran utan avgift en gång per kalenderår. Mer information om hur man kan gå tillväga för att få ett sådant registerutdrag finns polisens hemsida, se här.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga och tack igen för att du vände dig till Lawline.Vänligen,

Filma utan tillstånd - dela filmat material

2016-05-03 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hejsan!Om man skulle ha en kamera i trafiken, är det då lagligt att filma in andra trafikanter och människor? Samt sedan dela dessa klipp på sociala medier?
Moa Bodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gällande själva filmningen:Det finns en huvudregel, med undantag, som innebär att du får filma i princip var och vad som helst. Alltså kan generellt sätt filma i trafiken. Du får däremot enligt skyddslagen inte filma skyddsobjekt eller skyddsområden. Det kan vara områden och andra objekt, eller byggnader och anläggningar, som på olika sätt behöver skydd mot: - Sabotage - Terroristbrott - Spioneri, och röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret - Grovt rånDet finns även fler undantag från huvudregeln att en får filma nästan var/vad som helst. Numer finns det ett brott som kallas för "kränkande fotografering", vilket även inkluderar filmning. Men det behövs några kriterier som ska vara uppfyllda: - Filmningen du vill göra ska ske olovligen - Den ska ske i hemlighet, till exempel att du döljer kameran - Att den eller de du filmar är på någon typ av privat plats, till exempel i sitt hemSå att filma i trafiken behöver inte vara brottsligt och kan vara tillåtet så länge du följer de undantagen jag räknat upp.När det kommer till att dela filmen:Delningen får inte kränka eller bli förtal av någon. Det kan du läsa mer om HÄR. Din filmningen får till exempel inte utpeka någon specifikt som brottsling av anledning till att skapa missaktning för den personen.Filmningen får inte heller bryta mot upphovsrätten. Det finns en lag som reglerar det. Det är inte jättehög sannolikhet att det sker genom filmningen i trafiken. Men något som kan skyddas av upphovsrätten är till exempel byggnadskonst. Det är två utav några lagar som skyddar delning av film.Så förutom vissa lagstadgade skyddsobjekt får du dela filmen från trafiken. Och filma.Jag hoppas att det gav svar på din fråga - annars är du välkommen att kommentera här nedanför!Vänligen,

Tid till förhör hålls

2016-05-02 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hur lång tid tar det tills man kallas in på förhör för misshandel och skadegörelse?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga.Det finns i dagsläget ingen exakt tidsgräns eller tidsfrist inom vilken en utredning om brott måste genomföras och förhör måste hållas. Den enda tidsgräns som finns på hur länge en brottsutredning kan fortgå är den tid inom vilken åklagaren har att väcka åtal för ett brott, innan brottet preskriberas. Hur lång tid en åklagare har på sig att väcka åtal styrs av det enskilda brottets preskriptionstid, och preskriptionstiden i sin tur styrs av vilket brott det är som utreds. De gällande tidsfristerna följer här nedan. Ett brott preskriberas…1. två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år,2. fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år,3. tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år,4. femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år,5. tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet.I ditt fall, eftersom att det för misshandel kan följa fängelse i högst två år, så preskriberas detta brott efter fem år. Vad gäller skadegörelse så kan det för detta brott följa böter eller fängelse i högst ett år, vilket innebär att detta brott preskriberas efter två år. Detta innebär alltså att det är inom dessa tidsfrister, fem respektive två år, som åklagaren har att väcka åtal, därefter preskriberas brotten.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen,

Belastningsregistret vid anställning

2016-04-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om arbetsgivaren själv, kan begära utdrag från belastningsregistret vad gäller arbete med barn, ungdomar och förståndshandikappade?Är det inte jag själv som ska göra det, för att lämna oöppnat?Är just den blanketten begränsad? Att det tex inte står med om man är dömd för ringa misshandel eller rattfylla?Kan arbgivaren, ge mig en blankett, där jag skriver på, att dom får begära ut det hos polisen?
Carl-Johan Lindman |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I normalfallet gäller att du själv ska begära ut ett utdrag ur belastningsregistret när du erbjuds anställning inom exempelvis förskolan eller grundskolan. Det framgår av 2 kap. 31 § skollagen. Din rättighet att begära registerutdrag om dig själv regleras i lagen om belastningsregister 9 §.Vissa arbetsgivare har en möjlighet att själva kontrollera en arbetssökande i belastningsregistret enligt 10 § lagen om belastningsregister. Då kommer alla uppgifter om brott som den arbetssökande har dömts för att synas. Dock finns inte en sådan möjlighet inom vanlig barnomsorg och förskoleverksamhet utan endast inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom.Hur begränsat registerutdraget är vid ett eventuellt anställningsförfarande inom exempelvis förskolan stadgas i 22 § 3 st. i förordningen om belastningsregister. Där nämns framförallt våldsbrott och sexualbrott.Kort sagt kan man säga att om arbetsgivaren i ditt fall inte är berättigad att själv kontrollera i belastningsregistret enligt 10 § lagen om belastningsregister så är rätten att begära utdrag ur registret förbehållen endast dig. För att arbetsgivaren ska kunna se utdraget i ett sådant fall så kommer det krävas att du själv utnyttjar din personliga rätt att begära ett utdrag om dig själv enligt 9 § lagen om belastningsregister. Detta då informationen i belastningsregistret är omfattad av sekretess enligt 35 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen. vilket innebär att vem som helst inte får ta del av informationen. Med vänliga hälsningar,