Föreligger processhinder om en mellandom överklagas?
Hej,
Har en fråga gällande ett tvistemål.
Rätten beslutade att en mellandom skulle göras i målet. Vilket också gjordes. Rätten informerades om att mellandomen skulle komma att överklagas. Rätten bestämde sig dock ändå genomföra huvudförhandlingen till trots att mellandomen inte trätt i laga kraft, vilket också fastslogs av hovrätten.
Käranden hävdade vid inledningsvis i huvudförhandlingen att det förelåg rättegångshinder för att genomföra huvudförhandling.
Huvudförhandlingen i målet genomfördes dock ändå, vilket påverkade utgången av densamma.
Är det inte att betrakta som ett rättegångsfel?
Med vänlig Hälsning
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Mitt svar är uppdelad i olika delar. Första delen handlar allmänt om mellandomar medan den andra och tredje delen mer återkopplar till din fråga som jag uppfattar den.
Olika former av mellandomar
Syftet med mellandomar är att "bryta ut" och avgöra en fråga för att därefter kunna avgöra hela målet utan att behöva pröva återstående frågor. När mellandom prövas så får resten av målet vilandeförklaras det vill säga vänta enligt 17 kap 5 § tredje stycket Rättegångsbalken, RB. Detta är dock ingen obligatorisk regel.
Vad som utgör en mellandom regleras i 17 kap 5 § första och andra stycket RB. Det finns olika fall av mellandomar och vilken det är fråga om i ditt fall kan jag inte avgöra då jag inte vet vad målet handlar om. I 17 kap 5 § första stycket RB anges fall där en talans prövning är beroende av en annan talan som handläggs i samma rättegång. Rätten får ge särskild dom över den talan. Första stycket handlar alltså om två käromål som kumulerats (sammanslagits). Det kan handla om en fullgörelsetalan kumulerat med en fastställelsetalan. Ett exempel på detta är talan om rätt till ersättning på grund av ett avtal (fullgörelsetalan) och en talan om avtalets giltighet (fastställelsetalan). Som lösning kan rätten pröva avtalets giltighet i en mellandom innan dem går in på rätten till ersättning. Syftet är att det ska bli processekonomiskt effektivt.
I 17 kap 5 § andra stycket RB måste två fall särskiljas. Första fallet avser mellandom över ett rättsfaktum (eller flera sådana fakta) och det andra fallet en mellandom över en fråga i målet som främst angår rättstillämpningen (eller flera sådana frågor). Ett exempel på det första fallet är huruvida ett testamente är behäftat med formfel. I sådant fall kan man pröva om detta rättsfakta föreligger innan man prövar fråga om testators eventuellt bristande själsförmögenheter.
Sammanfattningsvis kan jag som sagt inte avgöra vilken typ av mellandom det är fråga om här. Däremot är en gemensam faktor för alla mellandomar att det finns en prejudiciellt samband (samband mellan det som görs till föremål för särskilt avgörande och återstoden av målet). Med andra ord är mellandomarna inte självständiga gentemot varandra.
Överklagande av mellandom
I din fråga anges att rätten informerades om att mellandom skulle komma att överklagas. Reglerna om överklagande är olika beroende på vilken form av mellandom det rör sig om. Enligt 49 kap 1 § och 54 kap 1 § RB får en mellandom enligt första stycket alltid överklagas direkt utan hinder. Men när det är mellandomar enligt andra stycket kan rätten bestämma att överklagande inte får ske förrän den slutliga domen överklagas och detta är för att undvika dubbla processkedjor i flera instanser. I din fråga uppfattar jag det som att överklagande ha skett direkt, varav mellandomen inte fått laga kraft. Vid ett direkt överklagande är en vilandeförklaring i allmänhet lämplig (se prop. 1989/90:71 s. 48 och 87). Rätten verkar i ditt fall ha bedömt att fortsatt handläggning av det återstående delarna av målet ska hållas.
Processhinder
Fråga är om det föreligger ett processhinder att fortsätta handläggningen när mellandomen överklagats. Om en mellandom överklagas, kan det ibland leda till processekonomiska nackdelar. Det finns som nämnts ovan risk för dubbla processkedjor i flera instanser. I ditt fall har rätten valt att målet ska fortsätta handläggas trots att mellandomen inte fått laga kraft. Detta är vidare inte ett processhinder, för det finns alltid en risk att en mellandom överklagas. Om en mellandom ändras i högre instans måste tingsrätten vid återupptagandet av målet gå vidare och pröva resten av saken. Om den domen i sin tur överklagas kan målet komma att bedömas i sex instanser.
För fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04
vänligen
