Förskott på arv
Hej
Min farmor gick nyligen bort och vi har nu fått bouppteckningen. Den hamnar på 20 tkr minus.
Farmor hade inga barn i livet utan hennes två söner har efterlämnat två respektive tre barnbarn som bröstarvingar.
1985 upprättade farmor och farfar ett inbördes testamente som vi barnbarn har skrivit under, att arvet ska fördelas 50% till varje sons barn, allts 50% till tre och 50% till två.
Farfar avled 1992 och då togs bl.a. en lgh upp i bouppteckningen.
En av mina kusiner har skött farmors ekonomi och har under hennes sista tid i livet sålt av en lgh för 515 tkr som inte finns upptagna i bouppteckningen. Dessa pengar har förmodligen gått in på vår kusins konto.
Min fråga är alltså om vi andra barnbarn inte har rätt till något arv om farmor gett bort sina pengar när hon levde till bara ett barnbarn?
Bör det isf finnas ett dokument som styrker det?
Mvh Anette
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Förskott på arv
Barn till en avliden betraktas som bröstarvinge, om barnet är avlidet men efterlämnar egna barn träder dessa in som bröstarvingar i dennes ställe. I din situation innebär det att ni som är barnbarn i detta fall också är bröstarvingarna till er farmor.
Det som en bröstarvinge har fått i gåvor förutsätts vara förskott på arv. Detta innebär att det som ett barn fått i gåvor under en förälderns livstid ska sedan avräknas på dennes del i arvet. Denna regel återfinns i 6 kap. 1 § ÄB. Det finns dock situationer då en gåva inte skulle ses som ett förskott. Exempelvis en födelsedagspresent av ett normalt värde kommer inte betraktas som ett förskott. Vidare ska det röra sig om belopp av ett större värde, vilket det är i din fråga.
Om ett förskott är för stort medför detta inte i sig att gåvomottagaren är skyldig att återbära delar av gåvan. Detta kan dock bli fallet om någon överenskommelse har träffats vid gåvotillfället, vilket följer av 6 kap. 4 § ÄB.
Bröstarvinges laglott
Laglotten är den del av arvet som bröstarvingarna har rätt till och som den avlidna inte kan testamentera bort. Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.
Exempel för att förtydliga:
A avlider och har två barn B och C. A:s kvarlåtenskap uppgår till 400 000kr.
B och C är båda bröstarvingar och ska dela på arvet.
400 000/2 = 200 000kr
Arvslotten är i detta fall 200 000kr
Laglotten utgör hälften av arvslotten, alltså 200 000kr/2 =100 000kr.
Dessa 100 000kr har B och C rätt till oavsett om det skulle finnas ett testamente som säger att de inte ska ärva något.
Det som en bröstarvinge fått i gåvor ska avräknas från dennes laglott, 7 kap. 2 § ÄB.
Förstärkta laglottsskyddet
I ert fall finns det inga pengar kvar i kvarlåtenskapen vilket skulle göra att arvslotten bli 0 kr. Dock finns det de så kallade förstärkta laglottsskyddet som här kan bli aktuellt. Detta skydd framgår av 7 kap. 4 § ÄB och innebär att gåvor som har givits i syfte att ordna med arv och som är att likställa med ett testamente ska betraktas på samma sätt som ett testamente som inkräktar på bröstarvinges laglott. Dessa blir då ogiltiga i den del som de inkräktar på laglotter och gåvomottagaren kan behöva återbära vad den mottagit.
Det är alltså möjligt att man skulle betrakta gåvan vid försäljningen av lägenheten som ett sätt att ordna med succession, vilket gör att det förstärkta laglottsskyddet blir aktuellt. Om så är fallet kommer era respektive laglotter beräknas som om gåvorna inte har givits.
Vad gäller den delen av gåvan som inte inkräktar på era laglotter men som ändå gör att det bli en ojämn fördelning av arvet kan denna inte angripas med stöd av detta. Det är endast laglotten som bröstarvingen har rätt till enligt lag. Det finns inte, som tidigare nämnt, någon återbäringsskyldighet bara för att ett förskott på arvet är för stort.
För att ha rätt till era respektive laglotter måste ni väcka talan inom ett år från bouppteckningen, detta framgår av 7 kap. 4 § andra stycke ÄB. Det finns här inte någon tidsgräns för hur långt tillbaka gåvan har givits.
Vänligen,
