Hur blir fördelningen när särkullbarn avstår arv och efterlevande har enskild egendom?
Tack för svaret som dock inte reder ut effekterna i praktiken. Låt mig ge ett räkneexempel istället: A och B är gifta. De äger en bostadsrätt (Br) värd 5 000 000 kr och 500 000 i kontanter. Häften av bostadsrätten och 400 000 kronor av kontanterna är B:s enskilda egendom. De har ett gemensamt barn (B) och A har ett särkullbarn (SB).
A avlider. Bodelningen innebär att 2 500 000 från Br och 100 000 från kontanterna utgör arv? B får inte ut sitt arv ännu och SB väntar frivilligt tills B är död. Hans hela arvslott skulle annars vara 1 250 000 plus 50 000 kr. (Det motsvarar 24% av enskild plus ej enskild egendom)
B avlider. Bodelningen visar att Br nu är värd 8 000 000 men det finns inga kontanter kvar.
Frågan är då: Ärver SB 1 920 000 kr (24%) och B 6 080 000 (76%)? Eller ärver SB 2 000 000 dvs hälften av den ej enskilda egendomen? Eller blir fördelningen något annat?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Min tolkning av frågan
Jag förstår det som att A och B har ett gemensamt barn, de har jag valt att kalla ab (vad jag ser så kallar du både föräldern och barnet B så jag valde att ändra namn). A har också ett eget barn utanför äktenskapet, jag kallar det barnet a.
Svar
Särkullbarnet ärver ca 11,8 % av 8 miljoner och det gemensamma barnet ärver resten, se förklaringen nedan.
Tillämplig lag
Räkneexemplet du beskriver handlar om arvsrätt och reglerna om den hittar vi i Ärvdabalken (ÄB) men jag kommer även ta upp lite av Äktenskapsbalken (ÄktB).
Hur stort är arvet efter A?
När en make dör så upphör äktenskapet och då ska egendomen som finns delas mellan makarna (kallat bodelning), 1 kap. 5 § ÄktB och 9 kap. 1 § ÄktB. Det som händer då är att egendomen ska kategoriseras i enskild egendom (ee) och giftorättsgods (gg). I ditt exempel har B enskild egendom, 400 000 kr i kontanter och halva bostadsrätten, dvs 2 500 000 kr. Resterande egendom är då giftorättsgods då det är detta egendomen är om inget särskilt avtalats mellan makarna eller en utomstående gåvogivare, 7 kap 1 § ÄktB. Vid en bodelning så ska giftorättsgodset delas men inte den enskilda egendomen, 10 kap. 1 § ÄktB.
Makarna har giftorättgods för 2 500 000 (Br) + 100 000 = 2 600 000 kr
Egendomsuppdelningen blir då:
Typ ee gg
B 400 000 + Br ( 2 500 000) 1/4 Br (1 250 000)
A 0 1/4 Br (1 250 000) + 50 000
Från bodelningen:
A: 1 300 000, B: 1 300 000
Total egendom:
A: 1 300 000, B: 4 200 000 (enskild egendom + det från bodelningen)
Till din första fråga, nej halva bostadsrätten och 100 000 kr är inte det som utgör arv. Det är det som ska tas med och delas mellan makarna då det är det som är deras gemensamma giftorättsgods. Anledningen till att B får väldigt mycket mer är att B äger 3/4 av bostadsrätten och största delen av kontanterna. B äger 2/4 av Br som enskild egendom och ytterligare 1/4 genom att den ingår i giftorättsgodset som delas. A har ingen enskild egendom och får därför mindre.
Det totala arvet som ska fördelas efter A:s död är då 1 300 000 kr.
Hur ska A:s arv fördelas?
Eftersom du inte skrivit något om ett eventuellt testamente så utgår jag från att det inte finns. Arvet ska då fördelas mellan A:s barn, a och ab, 2 kap. 1 § ÄB. Eftersom A var gift med B och de hade ab tillsammans så kommer ab:s arv att gå till B direkt och ab får sedan ärva B när denna dör (kallat efterav). Men A har ett barn till som inte är B:s barn, a. a ska då få ut sitt arv direkt enligt huvudregeln, 3 kap. 1 § ÄB. Men på grund av att det framgår i exemplet att a vill avstå och sen ärva B så kommer det ske istället, 3 kap. 9 § ÄB. B kommer alltså behålla all egendom som makarna ägt, totalt 5 500 000 kr. Eftersom a och ab ska få efterarv så är det bra om deras efterarvsandelar beräknas. Efterarvsandelen är den kvotdelen av den efterlevande makens egendom som arvingarna har rätt till.
Efterarvsandelar:
a: 650 000/5 500 000= 0,11818182
ab: 650 000/5 500 000= 0,11818182
Vad händer när B dött?
När B har dött så är det dags att räkna ut arvet efter A och sedan också efter B. Vi börjar med efterarvet. Bostadsrätten har ökat i värde och det finns inga kontanter kvar. Det totala värdet av boet är då 8 000 000 vilket är 2 500 000 mer än när A dog. Ibland kan det vara så att man tar bort en del av ökningen av boet om det exemplevis är den efterlevande maken som har arbetat hårt eller ärvt av någon annan så att boet ökat i värde, 3 kap. 4 § ÄB. Men eftersom det handlar om en ökning av en bostadsrätt så är det inte något som B kan ha påverkat själv. Jag förutsätter alltså att bostaden ökat i takt med marknaden och inte att B slitit ihjäl sig med en totalrenovering. Det som händer nu är då att efterarvsandelarna ska beräknas på det nya högre värdet, 3 kap. 2 § ÄB.
Efterarvsandelarna multiplicerat med boets värde:
a: 650 000 / 5 500 000 x 8 000 000 = 945 455 kr
ab: 650 000 / 5 500 000 x 8 000 000 = 945 455 kr
Det är alltså dessa summor som barnen ska få av B:s egendom då det är detta som är andelen de har rätt till efter A.
Resterande arv
Det finns mycket pengar kvar efter att arvet efter A delats ut, 6 109 090 kr. Dessa pengar ska B:s barn få och det är enbart ab som är det, därför ska ab få hela 6 109 090 kr så länge inte B testamenterat bort något. B kan testamentera bort hela 3 054 545 kr då barn har rätt till minst hälften, 7 kap. 1 § ÄB.
Slutsats
Eftersom det fanns mycket enskild egendom mellan A och B så får de olika egendom när det är dags för delning. B hade väldigt mycket mer egendom än A. Detta påverkar också arvet. Att kontanterna var slut och att bostaden hade ökat i värde gjorde ingen skillnad i delningen på den grunden att de var i olika hög grad enskild egendom. Egendom kan bara vara enskild under äktenskapet så när det upplösts är all egendom en stor massa. Det som förändrade resultatet här var att boet var värt mer vid andra makens död än vid den förstes död.
Hoppas detta svaret hjälpte dig förstå effekterna i praktiken, annars är du välkommen att höra av dig igen!
Vänliga hälsningar,
