Hur fördelas arvet om det inte finns några barn?
Man och hustru utan barn. Mannen avlider 1999. Frun avlider 2018. Ett helsyskon och ett halvsyskon finns kvar. Mannens syster är avliden, men hennes tre barn finns i livet. Vid mannens bortgång ägde paret en villa och ett sommarhus, men med stora skulder. Huset såldes strax efter mannens bortgång och sommarstugan såldes nyligen.Under åren har hustruns tillgångar ökat avsevärt.
Ärver mannens släktingar vad värdet på deras gemensamma tillgångar var då (1999) eller ärver de hälften av allt som hustrun ägde vid sin bortgång år 2018?
Hur ser fördelningen ut mellan hel och halvsyskonens del?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna om arv finner du främst i ärvdabalken (ÄB) och i äktenskapsbalken.
Bodelning
När någon av makarna avlider ska en bodelning göras enligt 23:1§ ÄB och 9:1 Äktenskapsbalken. Det innebär att man gör en sammanställning av makarnas gemensamma tillgångar. En bodelning vid ett dödsfall går till huvudsak till på samma sätt som en bodelning vid äktenskapsskillnad. I bodelningen tas all gemensam egendom upp som finns inom äktenskapet dagen för makens död, 9:2 Äktenskapsbalken. Det innebär att egendom som efterlevande maka förvärvat efter makens bortgång kommer ej att tas upp i bodelningen. Vid bodelningen sammanslår man de gemensamma tillgångarna eller det så kallade giftorättsgodset, 10 kap Äktenskapsbalken. Efter sammanslagningen avräknar man skulderna kopplade till giftorättsgodset, 11:2 Äktenskapsbalken. Den kvarlåtenskapen som finns kvar delas lika mellan dödsboet och den kvarlevande maken, 11:3 Äktenskapsbalken.
Vem ärver?
Huvudregeln i arvsrätten är att barn i rakt nedstigande ledd ärver sina föräldrar, enligt 2:1 ÄB. Om den avlidne inte efterlämnat sig några barn i nedstigande ledd eller testamenterat kvarlåtenskapen, ärver föräldrarna hälften var av den avlidne, 2:2 ÄB. Om någon av föräldrarna inte är i livet, delar dennes barn lika på förälderns arvslott. Det innebär att halvsyskon ärver tillsammans med helsyskon lika stora delar av lotten som skulle ha tillfallit deras förälder.
Efterarv
Enligt svensk rätt tillfaller den avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande maken, 3:1 ÄB. Den efterlevande maken kommer att få en så kallad fri förfoganderätt till den avlidnes kvarlåtenskap. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande har rätt att disponera fritt över kvarlåtenskapen så länge som denne är i livet. Rätten att disponera över kvarlåtenskapen ger dock inte den efterlevande rätten att testamentera bort egendomen, utan den ska tillfalla den avlidnes arvingar som har rätt till efterarv. Detta innebär att arvingarna (barn, föräldrar och syskon) till den avlidne får vänta tills att den efterlevande maken avlidit. Eftersom värdet på det som den efterlevande maken har fri förfoganderätt över både kan minska eller öka med tiden så räknar man på efterarvet i kvotandelar istället för en summa.
Storleken på efterarvet bestäms genom att fastställa en kvotdel vid den första avlidne makens död. När den andra maken avlider ärver arvingarna till den första maken en kvotdel av dennes dödsbo. Kvotdelen motsvarar det ursprungliga arvets andel av den efterlevande makens totala förmögenhet.
Exempel på efterarv
När make A avlider efterlämnar han sig maka B och en syster. Efter bodelning tillfaller 1 000 000 kr maka B, vilket B har full äganderätt till 500 000 kr och fri förfoganderätt över 500 000 kr. A:s syster har då ett efterarv på 500 000 kr från A. Kvotdelen som systern har rätt till är (500 000 / 1 000 000) = 1/2 kvotdel.
Om vi säger att maka B efterlämnar sig 1 200 000 kr i kvarlåtenskap några år senare. Då har systern rätt till ett efterarv på 1/2 kvotdel av maka B:s kvarlåtenkap, dvs 600 000 kr (1/2 x 1 200 000).
Undantag vid förmögenhetsökning
Värdet på efterarvet kan både öka och minska med tiden. Utgångspunkten är att om den efterlevande maken ökat sin förmögenhet medhjälp av den del som denne haft fri förfoganderätt över, så har arvingar med efterarvsrätt till viss del rätt till denna värdeökning. Men om förmögenheten har ökat på grund av andra omständigheter, som tillexempel testamente från annan eller omgifte så kan värdeökningen undantas ifrån efterarvet.
Efterarvsrätten har en mycket stark ställning i Sverige. Detta innebär att bevisbördan ligger hos den efterlevande maken att visa på att förmögenhetens värdeökningen inte grundar sig på efterarvet från den avlidne maken.
Scenariot i din fråga
När maken dog så sammanställdes en bodelning, där skulderna på husen bör ha dragits av. Den efterlevande makan får fri förfoganderätt över det som den avlidne mannen lämnar efter sig. Den avlidne mannens arvingar har rätt till efterarv när makan går bort. Arvingarna till mannen, dvs syskonen har rätt till en kvotdel av vad det som kvinnan lämnar efter sig.
Du nämnde i din fråga att kvinnans förmögenhet har ökat avsevärt med åren. Enligt reglerna till
efterarv har mannens arvingar rätt till sin kvotdel av makans förmögenhet, även om det motsvarar mer än vad den avlidne mannen efterlämnade. Undantagsregel till efterarvsrätten blir tillämplig, om kvinnan kan visa på att förmögenhetsökningen inte grundar sig i den del kvinnan haft fri förfoganderätt över
Eftersom det inte finns några barn i rakt nerstigande ledd och jag förutsätter att kvarlåtenskapen inte är testamenterad, så har mannens föräldrar rätt till var sin del av kvarlåtenskapen. Om föräldrarna inte är i livet så ärver deras barn föräldrarnas arvslotter, dvs den avlidne mannens syskon. Han har två syskon, ett helsyskon och ett halvsyskon. Syskonen ärver var sin del av den gemensamma förälderns arvslott, alltså en 1/4 var av efterarvet från den avlidne mannen. Sedan ärver helsyskonet hela lotten från den förälder som bara den avlidne och denne har gemensamt, dvs 1/2 av efterarvet.
Sammanfattningsvis kommer efterarvet att utgå från den förmögenhet som kvinnan lämnat efter sig år 2018. Helsyskonet har rätt till (3/4) och halvsyskonet (1/4) av efterarvet. Syskonens barn delar i sin tur lika på den del som deras föräldrar (syskonen) ärvt av en avlidne mannen.
Hoppas du fått svar på din fråga!
