Hur fördelas egendomen mellan mig och min makes barn vid makens bortgång?
Hej,
Jag har inga egna barn och är gift med en man som har 4 st. sedan tidigare. Vad händer vid hans bortgång om den sker före min? (Vi har stor åldersskillnad så kan mycket väl vara så om livet har den gång den ska). Vi ska ev. köpa en fastighet som är värd mycket pengar , det är hans föräldrahem. Om värdet på den skulle vara ex. 5.000 000 vid hans bortgång. blir jag då automatiskt skyldig hans barn 2,5 miljoner? Även om vi har lån på bostaden på ex. 2.000 000. Och, hur kan man göra detta på bästa sätt? Är det smartare att han ger barnen förskott på arv? Eller hur kan man säkra min situation? Jag bryr mig inte om att dom får hans sparade pengar osv , men känns som vi vill säkra vår gemensamma fastighet åtminstone.. Och vad gäller alla våra saker i hemmet som vi köpt ihop, har barnen rätt att ta häften av dem också? Vad bör vi göra för att jag ska slippa hamna på gatan vid en eventuell bortgång av min make? Eller är det smartare att inte vara gifta i ett sådant här läge?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna som skulle påverka vad du och din makes barn får vid hans bortgång finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer först förklara hur egendomen efter en avliden make fördelas och ge ett enklare räkneexempel. Sedan ger jag förslag på några lösningar.
Bodelning vid makes bortgång
När en make avlider upplöses äktenskapet. Den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo måste därför först göra en bodelning (ÄktB 9 kap. 1). I en bodelning fördelas makarnas giftorättsgods mellan dem (ÄktB 10 kap. 1 §). En makes giftorättsgods är all dennes egendom som inte gjorts till enskild egendom genom äktenskapsförord, ett villkor i en gåva, eller ett testamente (ÄktB 7 kap. 1 §). Det är alltså fastigheter, saker i hemmet, bankmedel mm.
Vid bodelningen beräknas först värdet av makarnas giftorättsgods. Varje make får dra bort en summa från sitt giftorättsgods för att täcka skulder som personen har. Skuldtäckningen görs i första hand för skulder som på något sätt har att göra med egendomen som ingår i giftorättsgodset. Har någon av makarna skulder som är kopplade till dennes enskilda egendom får skuldtäckning bara göras om personens enskilda egendom inte räcker till för att täcka skuldern (ÄktB 11 kap. 2 §). När skuldtäckningen har gjorts ska värdet av makarnas respektive giftorättsgods läggas ihop och delas lika mellan dem (ÄktB 11 kap. 3 §).
På detta sätt får man fram andelen som vardera make har rätt att få från boet. När en make har avlidit ska alltså den efterlevande maken få saker, fastigheter eller bankmedel till ett värde som motsvarar dennes andel. Den avlidna makens andel tillfaller dödsboet och utgör kvarlåtenskap som ska fördelas enligt arvsregler.
Exakt hur sakerna i boet fördelas går inte att säga på förhand. I första hand ska parterna få de saker som de själva önskar. Bostad och bohag ska tillfalla den som bäst behöver det. När bodelningen görs till följd av att en make dör görs alltså en behovsbedömning till fördel för den efterlevande maken med syfte att se om maken ska få rätt till bostad och bohag framför dödsboet (ÄktB 11 kap. 8 §). Fördelningen kan också sluta i att ett dödsbo och en efterlevande make blir delägare till vissa saker, eller att den ena parten ger ekonomisk ersättning till den andra för att jämna ut olikheter mellan vad parten faktiskt får och dennes andel.
Kvarlåtenskapens fördelning mellan efterlevande make och särkullbarn
En efterlevande make har rätt till det som kallas makesarv (ÄB 3 kap. 1 §). Det betyder att den efterlevande maken får ärva den dödes kvarlåtenskap framför barn och andra arvingar. När den avlidna personen efterlämnar barn som inte är gemensamma (särkullbarn) har den efterlevande maken bara rätt till makesarv om barnen avstår sin rätt till arvet. I andra fall ska barnen få ut sitt arv direkt. Oavsett om särkullbarnen godkänner det eller inte har maken alltid rätt att genom bodelning och arv få en summa om fyra prisbasbelopp (idag ca 179 000 kr). Om den efterlevande inte har kvar 179 000 kr efter bodelningen ska resten alltså komma från den döda makens kvarlåtenskap.
Om särkullbarn avstår sin rätt att få ut arvet direkt efter deras förälder får de istället rätt till efterarv. Det betyder att de får ut sitt arv i samband med den efterlevande makens död (ÄB 3 kap. 2 §).
Räkneexempel
Jag utgår från en situation där du (A) och din make (B) har köpt en fastighet värd 5000 000 kr och att ni äger 50 % var samt att ni delar ett lån på 2000 000 kr för köpet av fastigheten. Jag utgår från att ni har bankmedel eller ägodelar till ett värde av 1000 000 kr var förutom huset och att ni inte har gjort någon egendom till enskild egendom. Giftorättsgods förkotas GG och enskild egendom förkortas EE.
A har GG (fastighet) 2500 000 kr, GG (annan egendom) 1000 000 kr, EE 0 kr, GG skuld (fastighet) - 1000 000 kr. Tillför 2 500 000 kr till boet. B har GG (fastighet) 2500 000 kr, GG (annan egendom) 1000 000 kr, EE 0 kr, GG skuld (fastighet) - 1000 000 kr. Tillför 2 500 000 kr till boet. Sammanlagt har boet ett värde av 5000 000 kr. A och B (Bs dödsbo) får var sin andel värd 2 500 000 kr. Vilken egendom du får till det värdet går inte att säga, eftersom det beror på vilken egendom som finns att fördela och på en behovsprövning för bostad och bohag.
Kvarlåtenskapen som ska fördelas efter din make är alltså hans andel efter bodelningen, 2 500 000 kr. Eftersom du i detta fall fick mer än fyra prisbasbelopp redan efter bodelningen har du inte automatisk rätt till makesarv. Din makes barn ärver kvarlåtenskapen värd 2 500 000 kr om de inte avstår sin rätt till förmån för dig för att istället få ut ett efterarv när du avlider.
Hur kan man bli säker på vem som får vad?
Du frågar bland annat om det skulle vara säkrare att inte vara gifta. Alternativet skulle vara att leva som sambor. I allmänhet ger samboskap betydligt sämre skydd för en efterlevande partner, eftersom en sambo inte har någon arvsrätt och en bodelning inkluderar en mycket begränsad del av sambornas egendom. Att ge barnen förskott på arv nu påverkar inte deras rätt att få ut det som din make lämnar efter sig när han avlider. Skillnaden blir att det kanske finns mindre kvarlåtenskap att fördela mellan barnen när det är dag, men problemet med fastigheten finns fortfarande kvar.
Makar som vill försäkra sig om hur deras egendom fördelas vid den enes bortgång kan istället upprätta äktenskapsförord (ÄktB 7 kap. 3 §) och/eller ett testamente (ÄB 10 kap. 1). I ett äktenskapsförord kan ni t. ex. göra någons andel i en fastighet till enskild egendom och på så sätt hålla den utanför en bodelning. Om ni äger 50 % var av fastigheten skulle du då ha försäkrat din rätt till dina 50 % av fastigheten, men kan eventuellt bli delägare av fastigheten tillsammans med barnen om din makes andel tillfaller dem. För att bestämma exakt hur sakerna ska fördelas kan ni upprätta ett testamente som t. ex. anger att den efterlevande maken ska få ärva fastigheten. Fördelningen enligt testamentet går före barnens rätt att ärva.
Rekommendationer
För att göra situationen säkrare för varandra i händelse av den andras bortgång rekommenderar jag dig och din make att upprätta ett äktenskapsförord och testamente där ni reglerar era egendomsförhållanden och bestämmer hur saker ska fördelas mellan er i en bodelning och arvssituation. Hur man formulerar testamenten är ganska fritt och man kan göra det på många olika sätt. För att vara säkra på att ni får fram äktenskapsförord och testamenten som verkligen får de konsekvenser ni önskar är det därför alltid bäst att anlita en jurist som kan hjälpa till.
På Lawlines juristbyrå kan vi hjälpa till med både äktenskapsförord och testamenten. Vill ni boka tid med en jurist kan ni göra det här.
Jag hoppas att detta har varit till din hjälp.
Vänliga hälsningar,
