Hur görs bedömningen om häktningsskäl finns och kan lång tid mellan häktning och åtal leda till mildare straff?
Hej. Jag satt häktad i 6 veckor misstänkt för 1 fall av grovt bedrägeri. Vid varje häktningsförhandling blev jag omhäktad med motiveringen recidiv fara (risk för att jag fortsätter begå brott). Sedan blev jag plötsligt släppt en dag bara och nu har de gått över 7 månader och jag har inte hört någonting. Hur kan de plötsligt tycka att risken jag begår nya brott är borta mellan 2 förhandlingar? Och kan jag få vänta flera år nu på att få en stämning och bli åtalad trots att jag varit häktad i 6 veckor? Blir straffet mildare då normalt sett - min livskvalité försämras ju betydligt av att bara gå och vänta på detta och på att få ett avslut.
Tack för svar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga gäller häktning, åtal och straffmätning. Detta regleras främst i rättegångsbalken (RB) varför mitt svar i huvudsak kommer utgå från detta lagrum. Då du i din fråga har angett att brottet du är misstänkt för är grovt bedrägeri kommer mitt svar baseras på det brottet. Brottstypen kan nämligen påverka förutsättningarna för häktning, preskriptionstid, m.m.
Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att någon ska kunna hållas häktad?
Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han:
Häktning får ske endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärder innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Kan det antas att den misstänkte kommer att dömas endast till böter, får häktning inte ske (24 kap. 1 § RB).
Brottet grovt bedrägeri har en straffskala på fängelse i lägst 6 månader och högst 6 år (9 kap. 3 § brottsbalken (BrB)). Det är alltså föreskrivet fängelse ett år och enligt din fråga bedömde domstolen tidigare att det fanns en risk för fortsatt brottslig verksamhet.
Vid varje omhäktning gör domstolen en ny bedömning av om häktningsskälen fortsatt är uppfyllda. Om domstolen finner att förutsättningarna inte längre är uppfyllda, släpps den misstänkte på fri fot men kan alltså fortsatt vara misstänkt för brottet.
Jag kan inte med säkerhet besvara varför domstolen i just ditt fall bedömde att förutsättningarna för att hålla dig häktad inte längre var uppfyllda. Det skulle kunna vara så att rätten fortsatt bedömde att flyktfara förelåg men att den risken inte vägde tyngre än det intrång eller men häktningen innebar för dig och att rätten därför bedömde fortsatt häktning som oproportionerligt.
Kan jag få vänta i flera år på att åtal ska väckas?
En förundersökning om brott ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakas kostnad eller olägenhet. Vidare ska förundersökningen också bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger (23 kap. 4 § RB). När förundersökningen är avslutad, ska förundersökningsledaren meddela beslut om åtal ska väckas eller inte (23 kap. 20 § RB). Åklagaren ska väcka åtal om det finns tillräckliga skäl att göra så (20 kap. 6 § RB). Åklagaren ska alltså inte dröja med att väcka åtal om det finns tillräckliga skäl att väcka åtal. Detta innebär i princip att när åklagaren bedömer att denne har tillräckligt med bevisning för en fällande dom, ska åklagaren väcka åtal mot den misstänkte. Åklagaren måste meddela den misstänkte om beslut att väcka eller inte väcka åtal.
Någon bestämd tidsfrist inom vilken en åklagare måste väcka åtal finns dock inte lagstadgad. Förundersökningen ska som ovan nämnt bedrivas skyndsamt men den enda bortre gränsen som finns är tidpunkten då brottet preskriberas. Preskriptionsfristens längd påverkas av brottets straffmaximum. För brottet grovt bedrägeri råder 10 års preskriptionsfrist (35 kap. 1 § BrB).
Som svar på din fråga kan det alltså dröja innan åklagaren väljer att väcka åtal. Rent generellt kan bedrägeribrott och annan ekonomisk brottslighet kräva omfattande utredningar varför det kan dra ut på tiden. Notera dock att du har rätt till insyn i utredningen i den mån det kan ske utan men för utredningen. Du kan således kontakta åklagarmyndigheten för att ställa frågor. Du har dock inte rätt att ta del av förundersökningsprotokollet förrän åklagaren skulle välja att väcka åtal.
Påverkas strafftiden av att det dröjer lång tid mellan att förundersökning inleds och åtal väcks?
Enbart att förundersökningen tagit lång tid påverkar inte längden på ett fängelsestraff. Om du skulle dömas till ett fängelsestraff kommer däremot den tid du suttit häktad avräknas. Fängelsestraffet kommer således minska med de 6 veckor du har suttit häktad.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
