När utgör det förtal att sprida känsliga uppgifter om en anhörig?
Hej,
Jag har en fråga om spridning av känsliga uppgifter om en anhörig och om det kan betraktas som förtal.
Min dotter har en pod som handlar om medberoende. Hon uttalar sig även i andra medier, som radio, tidningar och tv samt håller föreläsningar. Mitt problem är att hon i samband med detta offentliggör känsliga uppgifter om mig, som jag inte har möjlighet att bemöta eller försvara mig emot. Jag har tidigare haft alkoholproblem, men är nykter sedan många år tillbaka, och har bipolär sjukdom. Min dotter lämnar ut dessa uppgifter om mig, utan mitt medgivande. Dessutom uttalar hon sig grovt nedsättande om min person och i vissa fall till och med med lögnaktigt. När hon berättar om mig lämnar hon inte ut mitt namn, men benämner mig som "mamma". För människor som känner eller känner till mig är det lätt att lista ut vem hon talar om, dessutom är vi lika varandra och har ett efternamn som inte är så vanligt. Om mina diagnoser blir kända, till exempel av arbetsgivare, kan det få allvarliga konsekvenser för mig. Vill också tillägga att min dotter inte vill tala med mig, utan om mig, bakom min rygg. Jag känner djup skuld för att min dotter har fått lida av mina psykiska problem, men måste jag verkligen acceptera detta förtal av mig?
Tacksam för svar!
Anonym mamms
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vad utgör en förtalsuppgift?
Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Förutsättningen för straffrättsligt ansvar är att någon pekas ut så som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.
Ansvar för förtal kräver alltså att någon lämnat en uppgift om en annan fysisk person. Uppgiften behöver inte utgöra en bestämd gärning eller omständighet utan även mer allmänna ärekränkande omdömen avses. Det krävs dock att det är en uppgift med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme. Som exempel på konkreta uppgifter som kan utgöra förtal kan nämnas påståenden om att en person är pedofil eller alkoholist. Ett påstående om att en person är ful eller otrevlig är däremot att anse som ett värdeomdöme.
För straffbarhet förutsätts vidare att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Det innebär att ska vara fråga om en nedsättande uppgift, dvs. en uppgift som typiskt sett kan medföra att andra får en mer negativ bild av personen eller att personen betraktas som en i något avseende "sämre" människa. Uppgifter om att någon är otrogen, sprider lögner eller är lösaktig skulle kunna vara, men är inte alltid att anse som förtal. Att sprida uppgifter om att en person är alkoholist eller narkotikamissbrukare eller säljer sex bör i många fall kunna bedömas som förtal.
När är spridningskravet uppfyllt?
Uppgiften måste ha spridits till någon annan än den som uppgiften avser. Det räcker inte att uppgiften har gjorts tillgänglig för andra utan det måste vara styrkt att någon verkligen har fått del av den. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottet svårhetsgrad.
När aktualiseras ansvarsfriheten från brott?
En gärning som utgör förtal i s.k. teknisk mening, dvs. uppfyller rekvisiten i 5 kap. 1 § stycke 1 BrB, kan ändå vara straffri om den som lämnat uppgiften antingen var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för uppgiften. Detta enligt ansvarsfrihetsregeln i 5 kap 1 § stycke 2 BrB.
Huruvida en uppgift är försvarlig att lämna bedöms utan sammanblandning med frågan om uppgiften är san. Försvarlighetsbedömningen kan vara svår och aktualiserar ofta en avvägning mellan olika motstående intressen där bland annat yttrandefrihetsaspekter ska beaktas. Ett viktigt område, där yttrandefriheten är vidsträckt är den offentliga debatten i allmänna angelägenheter. Även inom ramen för vetenskap eller utbildning kan uppgifter som anses nedsättande vara försvarliga att lämna. Det måste alltså finnas utrymme för den politiska debatten och för en allmän diskussion om andra samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor. Vid försvarlighetsbedömningen måste man ta hänsyn till när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Syftet med uttalandet har också betydelse.
Först om det är klarlagt att det fanns en skyldighet att uttala sig eller att det var försvarligt att lämna uppgiften finns det anledning att gå vidare till frågan om uppgiftens sanningshalt. Det åligger den som lämnat en viss uppgift att bevisa att uppgiften var sann eller att han eller hon i vart fall hade skälig grund för uppgiften. Bevisbördan är alltså omkastad.
Sammanfattning
Vad gäller din fråga bedömer jag din situation sådan att de tekniska förutsättningarna för förtal enligt 5 kap. 1 § stycke 1 BrB sannolikt är uppfyllda. Detta eftersom din dotter lämnat sådan konkret information som typiskt sett kan medföra att andra får en mer negativ bild av dig som person. Huruvida uppgiften varit försvarlig att lämna, och därmed faller inom ansvarsfrihetsregeln i 5 kap. 1 § stycke 2 BrB är däremot mer osäkert. Denna bedömning är högst beroende av omständigheterna i varje enskilt fall, varmed jag har svårt att uttala mig om dess tillämpning utan mer detaljerade uppgifter. Enligt min mening torde dock den omständigheten att uppgifterna om dig lämnats i undervisningssyfte vara något som talar för att ansvarsfrihetsregeln möjligen kan tillämpas.
Jag hoppas du fick svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar är du varmt välkommen att boka tid för juridisk rådgivning med våra jurister här på Lawline.
