Övertagande av hus som efterlevande make
Hej min fråga är vi är två gifta makar om en dör av oss vad händer med huset vi bor i? Vi står båda för hälften var. Kommer banken att erbjuda den överlevande maken att ta över lånet då? Om det visar sig att det inte ekonomiskt är möjligt vad händer då? Vad blir det för kostnader om man ska ta över den andra halvan? Vi har inga försäkringar som täcker den andres skuld bara diagnos o olycksfallsförsäkringar o begravningsförsäkringar för oss båda. Vi var för gamla för att teckna livförsäkring vid köp av huset.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag ska försöka besvara dina frågor en i taget för att det ska bli så lättförståeligt som möjligt. Det framgår inte av din fråga om det finns några barn inblandade. Därför kommer jag behandla båda situationerna.
1. Vi är två gifta makar och vad händer med huset om en av oss dör?
Svaret på din fråga ser lite olika ut beroende på om det finns några särkullbarn eller inte (dvs barn som är den ena makens men inte gemensamma). Utgångspunkten är att ett äktenskap upplöses när den ena maken dör. Finns det särkullbarn så ska det ske ett arvsskifte eftersom denne har rätt att få ut sin arvslott efter sin avlidna förälder.
Är det så att det inte finns några särkullbarn eller ni enbart har gemensamma barn krävs det i regel inte en bodelning. Den efterlevande maken ärver då oftast hela kvarlåtenskapen och något avtal behöver i regel inte upprättas. Men finns ett särkullbarn så har inte den efterlevande maken arvsrätt efter den döde. I sådana fall behövs en bodelning. Detta eftersom efterlevande make/maka och dödsbodelägare har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvsskiftet. Syftet med bodelning är att det sammanlagda nettovärdet av båda makarnas giftorättsgods ska delas lika mellan makarna, och vid en makes död mellan efterlevande make och dödsboet (9 kap 5 § Äktenskapsbalken)
När någon make avlider och det finns särkullbarn blir de inte omedelbart ägare till den avlidnes kvarlåtenskap, dvs det skulder och tillgångar som den avlidne efterlämnar sig. Äganderätten övergår till arvingarna i regel först vid ett arvsskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som då är en egen juridisk person. Dödsbodelägarna är de som företräder dödsboet och förvaltar det tills dess att det upphör. Oftast efterlevande make och särkullbarn (18 kap 1 § Ärvdabalken) Alla dödsbodelägare måste vara överens om vad som ska göras med boet, är man inte överens måste en boutredningsman tillsättas.
Enligt 23 kap 1 § Ärvdabalken måste ett arvsskifte genomföras så snart det finns fler än en dödsbodelägare (vilket jag inte vet om det finns i detta fallet). Innan ett arvskifte kan utföras krävs det dock att bouppteckningen är färdigställd och att dödsboets alla skulder är betalda. Som jag ovan nämnde om den avlidne var gift krävs det i regel också en bodelning innan arvsskiftet kan äga rum. Detta eftersom efterlevande make/maka har rätt att få ut sin eventuella bodelningsandel innan arvsskiftet.
I det fall boets skulder är större än tillgångarna krävs det i regel inte något arvskifte, detta eftersom det i detta fall inte finns något att skifta. Enda möjligheten då för att kunna ta över fastigheten genom arvsskifte är att makan eller särkullbarn eller dem tillsammans kan ta över skulderna.
2. Kommer banken att erbjuda den överlevande maken att ta över lånet då?
När någon av er dör så kommer det bildas ett dödsbo. Huvudregeln är att dödsboet alla skulderna ska betalas av. Har ni båda tillräckliga tillgångar när någon av er avlider (OCH det inte finns några särkullbarn) för att betala av sin del av skulderna så kommer bolånsskulden lösas automatiskt. Men om det inte finns tillgångar i boet till att betala lånet/skulderna på fastigheten så kan man med borgenärens godkännande överta skulden och på så vis då även fastigheten, ett så kallat gäldenärsbyte görs.
3. Om det visar sig att det inte ekonomiskt är möjligt vad händer då?
Kan någon av er inte ta över skulderna, eller att banken inte går med på ett gäldenärsbyte så är tyvärr enda utvägen att sälja fastigheten. Då blir troligtvis alternativet att den efterlevande säljer fastigheten direkt från dödsboet. Då måste man först söka lagfart på fastigheten för dödsboet räkning. Dödsboet kommer då vara lagfaren ägare.
Finns det särkullbarn så måste den efterlevande maken och särkullbarnet som samtliga dödsbodelägare komma överens om en försäljning. Samtliga dödsbodelägare företräder dödsboet och måste också underteckna köpebrevet. Skulle ni göra på detta sättet innebär det att ni måste vänta med att skifta dödsboet till försäljning är genomförd och dessutom ändra bouppteckningen och redovisa köpesumman för fastigheten.
4. Vad blir det för kostnader om man ska ta över den andra halvan?
Det är svårt att säga vad det blir för kostnader. Det beror egentligen på hur mycket tillgångar det finns i dödsboet efter den avlidne maken. Finns det tillräckligt mycket "tillgångar/pengar" till att betala av hela eller en del av lånen från dödsboet så blir såklart skulden lägre.
5. Om det finns särkullbarn vad händer då?
Om det finns särkullbarn har denne rätt att få ut sin arvslott. Detta kan såklart göra det ekonomiskt svårt för den efterlevande maken eftersom man då måste lösa ut särkullbarnet. Detta kan ibland vålla en del problem om exempelvis ert hus är giftorättsgods. Är det så att fastigheten är en stor tillgång av den gemensamma egendomen innebär det att den efterlevande maken måste kunna lösa ut den andra makens särkullbarn (deras laglott) för att kunna bo kvar i fastigheten. Det kan vålla ganska stora problem om fastigheten är värd mycket pengar. Dvs om fastigheten är giftorättsgods och är värd 2 miljoner, makarna ska dela lika, dvs ni ska erhålla 1 miljon vardera i bodelningen. Eftersom särkullbarnet har rätt att få ut sin arvslott direkt kommer efterlevande make behöva lösa ut dem med 1000.000 kronor. Har man dessa ekonomiska förutsättningarna är det inga problem. Men kan man inte kompensera barnen måste man i så fall sälja fastigheten. För att undvika denna ekonomiska svårighet så bör ni använda er utav livförsäkringar. En livförsäkring är en dödsfallsförsäkring som ger ekonomisk ersättning, ett engångsbelopp, till dig som efterlevande.
Ni kan teckna en livförsäkring och ange varandra som förmånstagare. Livförsäkringar ger den efterlevande ett bra skydd för att när någon av er dör får ni en större summa pengar. Har ni stora bolån, eller som i detta fall särkullbarn som har rätt till sin arvslott, (eller laglott om det finns testamente), kan livförsäkringar med respektive som förmånstagare ge möjlighet för dig som efterlevande att bo kvar i bostaden. Ni bestämmer själva hur pengarna ska användas och du som efterlevande får då pengar till att kunna lösa ut din mans dotter (särkullbarn) eller lösa en del av bolånet för att ha råd att bo kvar.
Detta skyddet ges eftersom att livsförsäkringar som utgångspunkt inte ingår i den avlidnes tillgångar, dess giftorättsgods eller till bröstarvingars arvslotter. Försäkringsbeloppet räknas alltså varken in i bodelning eller i arvsskiftet och utgör såldes som utgångspunkt inte en tillgång som särkullbarn kan göra anspråk på (se 14 kap 7 § Försäkringsavtalslagen).
Det framgår av din fråga att ni inte kunnat teckna några livförsäkringar men jag rekommenderar ändå att ni ger det ett försök till.
Sammanfattningsvis
Det är inte helt lätt att förstå hur vardera situation ser ut eftersom att lagen är ganska komplex när särkullbarn blir inblandat. Är det så att ni inte har några särkullbarn behöver ni egentligen bara bryr er om punkt 2, 3 och 4. Finns det särkullbarn rekommenderar jag er att läsa alltihop. Är det några oklarheter så är det bara att höra av sig igen. Men jag hoppas att det gav lite klarhet i vad ni undrade över!
Med vänliga hälsningar
