Vad innebär det för mig om fastigheten mitt syskon fick kan ses som förskott på arv?
Hej För ett antal år sedan fick min bror en fastighet av mina föräldrar, den sålde han sedan för något år sedan , nu har min far dött och det har varit boutredning efter honom och där fanns det i stort inget kvarlåtenskap att fördela, det lilla som fanns skulle min mor få , det var inte mycket , jag skulle vilja påstå att min bror fick fastigheten som förskott på arvet , själv känner jag mig arvslös, nu till min fråga måste jag vänta tills mina bägge föräldrar har gått bort innan jag kan börja driva frågan på mitt rättmätiga arv redan nu efter min far ? vad säger juridiken , när kan jag göra min röst hörd., kan jag få min bror att betala mig hälften förfastigheten han sålde ?, vad kostar det att stämma , hur stor chans finns det att vinna sådana har mål vad säger praxis . Med vänlig hälsning,
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om fastigheten din bror fick i gåva av dina föräldrar kan ses som ett förskott på arv, och vad du i sådana fall kan göra för att få ta del av en större del av arvet efter din far. Reglerna om arv hittar du i Ärvdabalken (ÄB).
Förskott på arv till bröstarvingar
Du och din bror är era föräldrars bröstarvingar. Huvudregeln är att om en bröstarvinge får en gåva under arvlåtarens livstid så ska den ses som ett förskott på arv (ÄB 6:1). Undantag är om det rör sig om sedvanliga gåvor vars värde inte står i missförhållande till givarens villkor (ÄB 6:2 2 st). Fastigheter är dock i de allra flesta fall mycket värdefulla, och brukar inte omfattas av detta undantag. Det andra undantaget är om dina föräldrar gett fastigheten till din bror med förbehåll om att den inte skulle ses som ett förskott på arv. I mitt svar kommer jag dock att utgå ifrån att något sådant förbehåll inte finns, vilket gör huvudregeln tillämplig.
Du skriver att din bror fick fastigheten av dina föräldrar, vilket jag förstår som att de båda ägde fastigheten innan de gav den till din bror. Hur förskottet ska beräknas nu när din far gått bort är nämligen beroende av hur stor del av fastigheten som var hans innan den gavs bort. Det har också betydelse om den var giftorättsgods eller enskild egendom. För enkelhetens skull kommer jag i mitt exempel nedan att utgå ifrån att din far och din mor ägde halva fastigheten var och att den var giftorättsgods.
Hur förskottet hanteras i boutredningen
Förskottets värde ska beräknas ifrån hur mycket fastigheten var värd då din bror fick den, inte hur mycket den var värd då han sålde den (ÄB 6:3). Förskottets värde ska läggas åter till kvarlåtenskapen, som om fastigheten fortfarande hade varit i dina föräldrars ägo då din far gick bort. Låt oss säga att fastigheten var värd 1 000 000 kr, varav din far ägde hälften, och hans övriga kvarlåtenskap uppgick till 20 000 kr. Du och din bror har dock rätt till hälften var av 510 000 kr, det vill säga 255 000 kr. Gåvans värde ska sedan dras av från din brors arvslott. I mitt exempel uppstår nu ett stort överskott (745 000 kr), men detta är ingenting som din bror behöver betala tillbaka (ÄB 6:4). Hans lott reduceras bara till 0 och du får rätt till hans andel på 255 000 kr. Den del som inte kunde avräknas på arvet efter din far kommer att avräknas på arvet efter din mor sedan (ÄB 6:1 2 st).
När en gåva kränker laglotten
Som bröstarvinge har du alltid rätt till en laglott, vilket är hälften av kvarlåtenskapen (ÄB 7:1). Syskon delar lika på laglotten, vilket innebär att du har rätt till 25 % av din fars kvarlåtenskap. I lagen finns ett skydd mot att arvlåtare ger bort så pass mycket av sin egendom att laglotten kränks, men bara i de fall då en gåva kan liknas vid ett testamente (ÄB 7:4). De fall som åsyftas är när någon ger en bort en gåva på sin dödsbädd, eller om någon drar nytta av gåvan fram till sin död (exempelvis bor i den fastighet som gåvan avsett fram till sin död). Av din fråga framgår det dock att din bror fick fastigheten för några år sedan och sålde den för ett år sedan, vilket tyder på att gåvan inte kan likställas med testamente och att gåvan inte går att klandra på det här sättet.
Bouppteckning och dödsbodelägare
En bröstarvinge som fått ett förskott på arv är skyldig att avräkna det han fått på sin lott (ÄB 7:2). Om en laglottsberättigad arvinge (bröstarvinge) är dödsbodelägare så ska, om en annan delägare begär det, dessutom i bouppteckningen lämnas uppgift om vad en bröstarvinge erhållit i förskott på arv eller som gåva (ÄB 20:5). Det är dock endast din mor som är dödsbodelägare i er fars dödsbo, eftersom ni är deras gemensamma bröstarvingar. Din mor ärver allt efter din far med fri förfoganderätt, så du och din bror har rätt till arvet efter honom först efter att hon också gått bort (ÄB 3:1). Ni är alltså inte dödsbodelägare i er fars dödsbo, utan först i er mors dödsbo.
Så vad händer när ett förskott på arv inte tagits upp i bouppteckningen för den först avlidne föräldern? Här finns lite olika meningar om vad som gäller. Det är dock en rekommendation att förskott på arv tas upp redan i bouppteckningen efter den först avlidne maken. Oavsett så finns det inte så mycket du kan göra för att kräva ut din del av arvet förrän din mor går bort - det är först då du har rätt till det.
Sammanfattning och hur du går vidare
Om dina föräldrar inte uttryckt någonting om att fastigheten inte skulle ses som ett förskott på arv till din bror så är huvudregeln att den ska betraktas som ett förskott. För att jämna ut ett förskott läggs värdet av förskottet tillbaka i kvarlåtenskapen och så delas detta fiktiva belopp lika mellan arvingarna. Eftersom du nämner att det inte blev så mycket kvarlåtenskap över efter din far så är det möjligt att din bror i fastigheten fått ett mycket större värde än han hade haft rätt till utan förskottet. Han har dock ingen skyldighet att betala tillbaka någonting, utan får bara sin andel i din fars kvarlåtenskap reducerad till noll. Du kan alltså inte kräva att din bror ersätter dig. Konsekvensen av detta är istället att du då får en större andel i kvarlåtenskapen. Nu ärver dock er mor framför er båda med fri förfoganderätt och ni har rätt att få ut ert arv först när hon gått bort.
Det kan dock vara bra att redogöra för förskottet redan i bouppteckningen efter din far, för att göra det lättare att reda ut förhållandena när även din mor går bort. Eftersom du inte är dödsbodelägare kan detta dock vara knepigt att få till.
Det kostar 2 800 kr att stämma i tingsrätten, men jag skulle säga att det inte är lönt för dig att blanda in domstol i konflikten förrän din mamma gått bort – om problemen kvarstår då vill säga. Av den information du gett mig skulle jag dock hävda att det verkar som att fastigheten ska ses som ett förskott på arv, vilket du kan göra gällande när kvarlåtenskapen ska fördelas efter din mors bortgång. Oavsett så skulle jag rekommendera dig att ta hjälp av en professionell jurist innan du börjar driva frågan. Lawline har duktiga jurister och om du skulle vara intresserad av att få professionell rådgivning även i det här skedet kan du höra av dig till natalie.accord@lawline.se så återkommer vi med en offert.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga.
Vänliga hälsningar,
