Vad innebär fri förfoganderätt och hur avgörs efterarv?

Min mamma var gift med Nisse som gick bort 2010. De hade tre barn var sen tidigare. De bodde i en hyreslägenhet. Vid Nisses bortgång fördelades inga pengar till hans barn. Mamma skulle sitta i orubbat bo. Idag har jag hand om det mesta. Har ett bankkort i mitt namn. Sköter alla räkningar, matinköp mm. Mamma säger att hennes pengar är mina pengar då jag gör så mycket för henne. Men jag säger att; nej, det är även Nisses barns pengar. Men hur vet man vad som är hennes och vilken del som är hans? De hade gemensam ekonomi.

Hon har ju ändå levt 8 år efter att Nisse gick bort som 80åring.

Idag är min mamma 92.

Vad gäller egentligen?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Frågor som handlar om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).

Din mamma innehar pengarna med fri förfoganderätt
Precis som du säger tillhör en viss kvot av din mammas pengar Nisses barn. När en förälder avlider är det i första hand barnen som ärver, 2 kap. 1 § ÄB. Om föräldern var gift, som Nisse och din mamma, gäller dock att barnens av går till förälderns make eller maka, alltså till din mamma. Det är först när din mamma avlider som barnen får tillgång till pengarna, 3 kap. 1 § ÄB. Det som gäller är att din mamma har pengarna med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon får förfoga och disponera över pengarna fritt, men att hon inte får ex. testamentera bort egendomen eller genom gåva orsaka väsentlig minskning av sin egendom till nackdel för arvingarna (3 kap. 3 § ÄB). Din mamma har alltså rätt att använda pengarna precis som hon vill, men hon kan inte ge dig gåvor på ett sätt som väsentligt påverkar arvet för övriga arvingar. Vad som anses vara i väsentlig mån beror på hur stora summor pengar det rör sig om.

Hur vet man vad som är hennes del av arvet och vad som utgör arvingarnas efterarv?
Efterarvet, som är det man kallar Nisses barns rätt att ärva efter att er mamma har gått bort, beräknas utifrån en efterarvskvot. Det är alltså inte en fast summa som utgör efterarv, utan det är en viss andel av det som din mamma har kvar när hon går bort. Efterarvet beräknas utifrån vad efterarvingarna skulle ha fått jämfört med vad din mamma fick totalt när Nisse gick bort.

Om vi tar ett exempel:
Om Nisses barn skulle ha fått 200 000 kr att dela på i arv när Nisse gick bort, kommer detta istället gå till din mamma, som hon då ärver med fri förfoganderätt eftersom hon var gift med Nisse (3 kap. 1 § ÄB). Din mamma har då egendom till ett värde av 1 000 000 kr totalt. Detta gör att efterarvskvoten blir det barnen skulle ha fått (200 000 kr) jämfört med det din mamma fick totalt (1 000 000 kr), alltså 2/10. Detta innebär att när din mamma går bort ska först 2/10 av hennes egendom som hon har då hon går bort gå direkt till efterarvingarna, 3 kap. 2 § ÄB. Resterande egendom fördelas sedan mellan din mammas arvingar enligt den legala arvsordningen.

Hoppas att du fick hjälp med din fråga!

Vänliga hälsningar,

Josefine BjörlingRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000