Vad kan en vårdnadshavare göra om den andre vårdnadshavaren försöker vaccinera barnet mot den första vårdnadshavarens vilja?
Jag skriver för en vän,
Hon är separerad från sitt ex, men de har ett barn som de har delad vårdnad om. Flera gånger så har pappan till barnet försökt att ta barnet till en vaccinationsklinik mot mammans vilja. Det har dock hittills slutat med att kliniken har sagt åt honom att gå till BVC. Socialstyrelsen är tydliga med att när inte båda föräldrarna är med på vaccination så ska barnet heller inte vaccineras. Så är lagstiftningen. Går det att anmäla pappan för detta? Vad rubriceras brottet som? Hon är konstant rädd att pappan ska ta barnet till en ny klinik för att försöka få det vaccinerat.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Vårdnadshavares rätt och skyldighet
Vad socialstyrelsen säger om båda föräldrarnas samtycke stämmer när båda föräldrarna är vårdnadshavare. Barnets vårdnadshavare har enligt föräldrabalken 6 kap. 11 § rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Hälsa och sjukvård brukar typiskt sett räknas som ett område som kan hänföras till barnets personliga angelägenheter.
Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare så har båda dessa rätt och skyldighet att bestämma i dessa frågor, se föräldrabalken 6 kap. 13 §. Vårdnadshavarna måste i dessa fall vara överens om besluten.
Eftersom din vän inte går med på att vaccinera barnet ska barnet därför inte vaccineras, trots att barnets far vill detta.
Vad kan din vän göra?
Att vilja vaccinera sitt barn och försöka göra detta utan den andra vårdnadshavarens samtycke är inte brottsligt. Det är alltså inte tal om att fadern kan anmälas till polisen och hållas straffrättsligt ansvarig.
Däremot finns det en möjlighet i föräldrabalken 6 kap. 5 § att ansöka om ensam vårdnad. Detta kan göras vid tingsrätten av någon av vårdnadshavarna. Rätten fattar då ett beslut om vårdnaden fortsatt skall vara gemensam eller om det finns skäl att ge den ena vårdnadshavaren ensam vårdnad. I dessa mål är det alltid vad som är bäst för barnet som är den avgörande faktorn. Vad som är bäst för barnet brukar variera från fall till fall beroende på att det alltid är olika omständigheter, men generellt kan sägas att vad som är bäst för barnet är trygghet och god och nära kontakt med båda sina föräldrar. Detta kommer även till uttryck i föräldrabalken 6 kap. 2 a §, där det föreskrivs att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
I föräldrabalken 6 kap. 5 § 2 st stadgas också att rätten i sitt beslut skall fästa särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I rättsfallet NJA 2007 s 382 utdömde Högsta Domstolen (HD) ensam vårdnad till en av föräldrarna av deras tvååriga dotter, när de två föräldrarna inte kunder enas i frågor som rörde dottern.
De två vårdnadshavarna hade dock i fallet bråkat i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge alltsedan deras dotter föddes. Dessa tvister hade ofta resulterat i domstolsärenden och HD anförde bl. a i domen att just det faktum att även den tvist som målet handlade om väl illustrerade de två föräldrarnas långtgående svårigheter att enas i frågor som rörde barnet.
Oförmåga att samarbeta med den andra vårdnadshavaren är precis den situation din vän befinner sig i. Att de båda föräldrarna inte verkar kunna komma överens i frågan som rör vaccinering av barnet är ju en typisk sådan tvist som skulle kunna resultera i att deras framtida relation blir infekterad och det skulle en domstol troligtvis fästa vikt vid i händelse av ett vårdnadsmål.
Denna omständighet räcker dock troligtvis inte för att domstolen skall tilldöma någon av föräldrarna ensam vårdnad. En tvist i vaccinfrågan spelar troligtvis inte någon större roll om föräldrarnas samarbetsförmåga i andra frågor är god. Det skulle heller inte vara förenligt med barnets bästa att anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna enbart på grund av denna tvisten. Att tvångsvis frånta en förälder vårdnaden av sitt barn är en relativt ingripande åtgärd, och med anledning av detta skulle en domstol troligtvis vilja ha mer "kött på benen" innan ett sådant beslut tas.
Den avgörande faktorn här är ifall den vårdnadshavare som yrkar på ensam vårdnad kan bevisa att barnet far illa av att gemensam vårdnad fortsätter. Detta skulle troligtvis vara svårt att bevisa, eftersom domstolen måste lägga stor vikt vid barnets behov av en nära och god relation med båda sina föräldrar och att det inte far illa av gemensam vårdnad. Att barnets far vill vaccinera barnet tyder snarare på att han är mån om barnets hälsa och välmående.
Min bedömning, utefter vad du skrivit, är att din vän troligtvis inte skulle vinna en tvist om ensam vårdnad i domstol eftersom det inte finns underlag som pekar på att ensam vårdnad skulle vara till barnets bästa. Med anledning av detta är en domstolstvist inte att föredra. Att saken tas till domstol skulle troligtvis heller inte vara till fördel för föräldrarnas fortsatta relation, vilket i förlängningen skulle gå ut över barnet.
Däremot skulle jag rekommendera din vän att kontakta kommunens socialtjänst och verka för att samarbetssamtal med den andra vårdnadshavaren kommer till stånd för att lösa svårigheterna att komma överens. Kommunen har en skyldighet att verka för att detta ska ske och att föredrar ska nå enighet i dessa frågor. Detta framgår i bl. a socialtjänstlagen 5 kap. 3 § och föräldrabalken 6 kap. 14 §.
Jag hoppas att du är nöjd med, det tyvärr ganska långa, svaret på din fråga!
Om någonting är oklart kan du lägga fram ytterligare funderingar i kommentarsfältet nedan.
